Päls och skinnfäll av husdjur?

[Asko]

(Obs, texten nedan handlar om att skaffa "skinnfäll" av bortgånget husdjur utifall någon inte vill läsa om det och ni kan undvika tråden.)

Läste på en tumblr-blogg där hen bereder skinn från olika djur, inte för kläder utan för uppstoppning och liknande. Hen har berett skinn efter älskade husdjur också, inklusive hundar och katter, och jag är lite sådär konstig att jag har faktiskt funderat på det. När katten gått bort av andra anledningar givetvis(!!), men att ha kvar päls som minne etc.. Har även funderat på skallen.
Känns dock lite som att jag kan bli lite väl konstig Och lite obehagligt med tanken på behandlingen som kroppen skulle behöva gå igenom, trots att den är död då.

Bilderna med skinnet av huvudet kvar var nästan lite obehagliga då de ser ju såklart annorlunda ut än från levande katter. Det är ju klart att de inte kan se likadana ut, men nästan lite för annorlunda. Men det fanns en bild där bara skinnet och pälsen på kroppen och svansen hade sparats, det kändes lite mindre obehagligt och t.o.m lite snyggt.
Detta samtidigt som jag känner att helt uppstoppade husdjur är ett steg för långt, som att man inte kan släppa dem. Men "skinnfäll" känns som ett diskret sätt.

Skulle gärna vilja höra om andra har haft samma tankar eller t.o.m har något sånt? Bloggaren i fråga är i usa så jag skulle behöva vända mig till någon annan i Sverige, vet någon av er om det är möjligt?
Eller vad skulle ni tycka om någon skaffade sig ett typ skinnfäll av ett bortgånget älskat husdjur?
Tänker att man gör ju det med får och även kor ibland som kan ju vara älskade, så det borde ju egentligen inte vara så stor skillnad.

 

[nightcrawler]

(Obs, texten nedan handlar om att skaffa "skinnfäll" av bortgånget husdjur utifall någon inte vill läsa om det och ni kan undvika tråden.)

Läste på en tumblr-blogg där hen bereder skinn från olika djur, inte för kläder utan för uppstoppning och liknande. Hen har berett skinn efter älskade husdjur också, inklusive hundar och katter, och jag är lite sådär konstig att jag har faktiskt funderat på det. När katten gått bort av andra anledningar givetvis(!!), men att ha kvar päls som minne etc.. Har även funderat på skallen.
Känns dock lite som att jag kan bli lite väl konstig Och lite obehagligt med tanken på behandlingen som kroppen skulle behöva gå igenom, trots att den är död då.

Bilderna med skinnet av huvudet kvar var nästan lite obehagliga då de ser ju såklart annorlunda ut än från levande katter. Det är ju klart att de inte kan se likadana ut, men nästan lite för annorlunda. Men det fanns en bild där bara skinnet och pälsen på kroppen och svansen hade sparats, det kändes lite mindre obehagligt och t.o.m lite snyggt.
Detta samtidigt som jag känner att helt uppstoppade husdjur är ett steg för långt, som att man inte kan släppa dem. Men "skinnfäll" känns som ett diskret sätt.

Skulle gärna vilja höra om andra har haft samma tankar eller t.o.m har något sånt? Bloggaren i fråga är i usa så jag skulle behöva vända mig till någon annan i Sverige, vet någon av er om det är möjligt?
Eller vad skulle ni tycka om någon skaffade sig ett typ skinnfäll av ett bortgånget älskat husdjur?
Tänker att man gör ju det med får och även kor ibland som kan ju vara älskade, så det borde ju egentligen inte vara så stor skillnad.

Jag tycker att det känns väldigt märkligt. Men tänker att det är väl egentligen inte värre än en skinnfäll av ko eller får eller liknande. Uppstoppade husdjur tycker jag är creepy. Farmor hade två rådjurshuvuden i hallen. Dom klappade vi alltid när vi var små. Men husdjur hade känts otäck.

 

[Asko]

Jag tycker att det känns väldigt märkligt. Men tänker att det är väl egentligen inte värre än en skinnfäll av ko eller får eller liknande. Uppstoppade husdjur tycker jag är creepy. Farmor hade två rådjurshuvuden i hallen. Dom klappade vi alltid när vi var små. Men husdjur hade känts otäck.

Som sagt, uppstoppade husdjur tycker jag också är lite för märkligt för mig. Och inte alls diskreta.

Men skinnfäll tänker jag är mera diskret, då det inte syns lika tydligt och folk kanske inte märker genast på första anblicken. Jag menar, om folk inte frågar så behöver man ju inte tala om det.

 

[Krystalline]

Det är lite intressant. Hade du frågat för ett par månader sedan hade jag tyckt tanken var motbjudande, men sedan jag gick med i en viss grupp på fb har jag vidgat mina vyer gällande den frågan och nu funderar jag på att titta om jag kan gräva upp och bevara skallen från en katt jag förlorade och begravde för några år sedan.
Jag har upptäckt att döden kan vara vacker och efter att ha vant mig vid tanken ett tag, tycker jag inte att det vore så konstigt.

 

[Migo]

Olika skinn och hårtyper beter sig olika vid beredning. Fårskinn fäller inte efter garvning, vilket många andra pälstyper kan göra.

Tror det finns flera garverier runt om i sverige som kan hjälpa dig, de kan ju garva kaninskinn tex.

Minns en bukare för massa år sedan som garvade skinnen efter sina gamla hästar och hade på vardagsrumsväggen! Själv håller jag mig till fårskinn

 

[Asko]

Olika skinn och hårtyper beter sig olika vid beredning. Fårskinn fäller inte efter garvning, vilket många andra pälstyper kan göra.

Tror det finns flera garverier runt om i sverige som kan hjälpa dig, de kan ju garva kaninskinn tex.

Minns en bukare för massa år sedan som garvade skinnen efter sina gamla hästar och hade på vardagsrumsväggen! Själv håller jag mig till fårskinn

Bra att veta det! Så att man kräver erfarenhet av dessa pälstyper också. Går det göra så att de också inte fäller eller är det hopplöst? Tänker om skinnet blir tråkigt efter några år så blir det inte så roligt.

 

[Asko]

Det är lite intressant. Hade du frågat för ett par månader sedan hade jag tyckt tanken var motbjudande, men sedan jag gick med i en viss grupp på fb har jag vidgat mina vyer gällande den frågan och nu funderar jag på att titta om jag kan gräva upp och bevara skallen från en katt jag förlorade och begravde för några år sedan.
Jag har upptäckt att döden kan vara vacker och efter att ha vant mig vid tanken ett tag, tycker jag inte att det vore så konstigt.

Det hade nästan känts bättre med tanke på vad man får göra för att få fram en skalle. Typ låta naturen ta sin gång först.

Jag har redan två kattkranier men de är inte äkta, det skulle kännas annorlunda tänker jag mig.

 

[Krystalline]

Det hade nästan känts bättre med tanke på vad man får göra för att få fram en skalle. Typ låta naturen ta sin gång först.

Jag har redan två kattkranier men de är inte äkta, det skulle kännas annorlunda tänker jag mig.

Ja, och nu har hon ju vilat där i sex år, så frågan är om det är för sent till och med. Men jag hade INTE klarat att "clean the skull myself" hur man nu säger det på svenska. Jag gillar tanken på en shadow box annars, det går att fixa så himla fint!


_______
Jag gillar ändå hur jag kunde gå från "omg vilka obehagliga människor som vill ha sin döda hunds skinn i soffan" till "attans, jag kanske borde ha sparat hästens kranium innan jag fick henne kremerad", haha!

 

[moster_punk]

(Obs, texten nedan handlar om att skaffa "skinnfäll" av bortgånget husdjur utifall någon inte vill läsa om det och ni kan undvika tråden.)

Läste på en tumblr-blogg där hen bereder skinn från olika djur, inte för kläder utan för uppstoppning och liknande. Hen har berett skinn efter älskade husdjur också, inklusive hundar och katter, och jag är lite sådär konstig att jag har faktiskt funderat på det. När katten gått bort av andra anledningar givetvis(!!), men att ha kvar päls som minne etc.. Har även funderat på skallen.
Känns dock lite som att jag kan bli lite väl konstig Och lite obehagligt med tanken på behandlingen som kroppen skulle behöva gå igenom, trots att den är död då.

Bilderna med skinnet av huvudet kvar var nästan lite obehagliga då de ser ju såklart annorlunda ut än från levande katter. Det är ju klart att de inte kan se likadana ut, men nästan lite för annorlunda. Men det fanns en bild där bara skinnet och pälsen på kroppen och svansen hade sparats, det kändes lite mindre obehagligt och t.o.m lite snyggt.
Detta samtidigt som jag känner att helt uppstoppade husdjur är ett steg för långt, som att man inte kan släppa dem. Men "skinnfäll" känns som ett diskret sätt.

Skulle gärna vilja höra om andra har haft samma tankar eller t.o.m har något sånt? Bloggaren i fråga är i usa så jag skulle behöva vända mig till någon annan i Sverige, vet någon av er om det är möjligt?
Eller vad skulle ni tycka om någon skaffade sig ett typ skinnfäll av ett bortgånget älskat husdjur?
Tänker att man gör ju det med får och även kor ibland som kan ju vara älskade, så det borde ju egentligen inte vara så stor skillnad.

På min gamla släktgård fanns flera skinn från gamla hundar som familjen haft. De satt uppspikade på väggen. Som barn tyckte jag att det var både spännande och lite sorgligt att klappa på dessa skinn och få höra nån story om "gamle Svejs" och vad hundarna nu hette. Det blev en liten minnesstund varje gång man tittade på dessa skinn.

Jag tycker nog att det känns ganska fint att bevara skinnet från ett älskat djur. Att använda det för att göra något, handskar eller så, tycker jag också känns helt ok. Egentligen är det väl synd att vi inte tar vara på skinn mm. från våra avlidna djur. Många djur har ju vackra pälsar, tex. mina siameser. Vore fantastiskt om man kunde göra något av dessa istället för att gräva ned dem!

 

[Asko]

Ja, och nu har hon ju vilat där i sex år, så frågan är om det är för sent till och med. Men jag hade INTE klarat att "clean the skull myself" hur man nu säger det på svenska. Jag gillar tanken på en shadow box annars, det går att fixa så himla fint!


_______
Jag gillar ändå hur jag kunde gå från "omg vilka obehagliga människor som vill ha sin döda hunds skinn i soffan" till "attans, jag kanske borde ha sparat hästens kranium innan jag fick henne kremerad", haha!

Hu ja, jag läste om hur någon rengjorde delar de hade hittat i skogen ... guh, det hade ju fastnat i huvudet för alltid Så vill jag inte minnas min katt!

Jag har mina (oäkta) kranium i fönstret

Nu blir jag nyfiken, hur tänker du med shadow box? Tänkte du ha delar av katten i den? Eller?

 

[Asko]

På min gamla släktgård fanns flera skinn från gamla hundar som familjen haft. De satt uppspikade på väggen. Som barn tyckte jag att det var både spännande och lite sorgligt att klappa på dessa skinn och få höra nån story om "gamle Svejs" och vad hundarna nu hette. Det blev en liten minnesstund varje gång man tittade på dessa skinn.

Jag tycker nog att det känns ganska fint att bevara skinnet från ett älskat djur. Att använda det för att göra något, handskar eller så, tycker jag också känns helt ok. Egentligen är det väl synd att vi inte tar vara på skinn mm. från våra avlidna djur. Många djur har ju vackra pälsar, tex. mina siameser. Vore fantastiskt om man kunde göra något av dessa istället för att gräva ned dem!

Ja men precis, det blir ju något lite praktiskt av dem också. Även om jag själv inte skulle vilja göra handskar av dem, skulle bli alltför rädd för att skada dem då de är också ett minne i sig.
Min katt är dock en ragdoll och hennes päls hade varit sagolik som något värmande på vintern

Jag har ju läst om hästfolk som använt hästens tagel till smycken, men det är svårare att komma på något att ha kvar av mindre husdjur som inte går att göra något liknande med.

 

[Nahar]

Katt är ökänt för att bli dåligt som fäll, de fortsätter fälla något kopiöst och blir snabbt skabbiga i utseendet tyvärr. Vill du spara päls är det nog bättre att klippa av själva pälsen och få något tillverkat av den, men då ser det ju såklart annorlunda ut.

Skelett är desto lättare. Har du tillgång till någons trädgård lägger du kroppen på ett tomt krukfat med en upp-och-nervänd kruka över (en med ett litet hål). Finns det rovdjur/vildsvin får du sätta lite stenar så de inte välter krukan. Sen tar det 1-2 år och du kan hämta skelettet, som då kanske är lite smutsigt men inget finns kvar av vävnader (om du inte ställt den för torrt, du vill inte ha en mumie så det behövs vätska!). Då kan du bada benen i vatten och diskmedel 12 timmar, och sedan gnugga försiktig med en gammal tandborste och låta torka. Jag har gjort detta med en fågel, men fungerar likadant för alla djur

 

[iNHALE]

Jag kan säga som så att hade min förra hund dött på ett mer planerat och förutsägbart sätt så hade jag absolut kunnat tänka mig att få hans skinn berett som en fårfäll. Min nuvarande hund skulle jag också kunna tänka mig att få skinnet ifrån och jag skulle även kunna tänka mig att få skallen kokt och blekt på samma sätt som en jakttrofee. Jag ser absolut inga konstigheter i det. Vi har alltid garvat fårfällar från våra egna får när jag växte upp och jag har själv jakttrofeer från vilda djur hemma. Att det skulle vara äckligt och respektlöst är en främmande åsikt för mig. Min förra hund dog så plötsligt och oväntat att jag inte hann tänka på det här med garvning öht utan bara fick fokusera på att hantera allt annat. Där får jag nöja mig med en avklippt hårtuss från svansen och urnan med hans aska i bokhyllan.

Uppstoppning är heller inget jag är främmande för men min hund är så stor att det hade varit opraktiskt. Dessutom är det väldigt dyrt att anlita en konservator som är skicklig nog att göra det tillräckligt bra. En garvad fäll kan man ändå rulla ihop och lägga undan vid behov.

 

[Asko]

Katt är ökänt för att bli dåligt som fäll, de fortsätter fälla något kopiöst och blir snabbt skabbiga i utseendet tyvärr. Vill du spara päls är det nog bättre att klippa av själva pälsen och få något tillverkat av den, men då ser det ju såklart annorlunda ut.

Skelett är desto lättare. Har du tillgång till någons trädgård lägger du kroppen på ett tomt krukfat med en upp-och-nervänd kruka över (en med ett litet hål). Finns det rovdjur/vildsvin får du sätta lite stenar så de inte välter krukan. Sen tar det 1-2 år och du kan hämta skelettet, som då kanske är lite smutsigt men inget finns kvar av vävnader (om du inte ställt den för torrt, du vill inte ha en mumie så det behövs vätska!). Då kan du bada benen i vatten och diskmedel 12 timmar, och sedan gnugga försiktig med en gammal tandborste och låta torka. Jag har gjort detta med en fågel, men fungerar likadant för alla djur

Åh vad tråkigt! Fast inte så konstigt nu när jag tänker på att får fäller ju inte sin ull och därmed är det förståeligt att de håller bättre som fäll. Det är inget som kan bero på garvare och hur skicklig den är? Tänker att folk har väl tillverkat päls av andra pälsdjur som rävar etc i århundraden.

Intressant att läsa om ett tillgångasätt! Jag vet dock inte riktigt om jag kommer ha möjlighet till det ... eller tålamod plus lite lätt obehagligt att tänka på att ens katt ruttnar under den där uppochned krukan .. men om jag inte vill göra på detta sätt så får jag ju räkna med att göra det genom att betala någon annan göra det.

Knepigt bara att jag gärna skulle vilja ha kraniet men aska av resten av kroppen. Man kan nog inte säga till veterinären att man vill gärna kremera kroppen men ha kraniet ... eller?

 

[Nahar]

Åh vad tråkigt! Fast inte så konstigt nu när jag tänker på att får fäller ju inte sin ull och därmed är det förståeligt att de håller bättre som fäll. Det är inget som kan bero på garvare och hur skicklig den är? Tänker att folk har väl tillverkat päls av andra pälsdjur som rävar etc i århundraden.

Intressant att läsa om ett tillgångasätt! Jag vet dock inte riktigt om jag kommer ha möjlighet till det ... eller tålamod plus lite lätt obehagligt att tänka på att ens katt ruttnar under den där uppochned krukan .. men om jag inte vill göra på detta sätt så får jag ju räkna med att göra det genom att betala någon annan göra det.

Knepigt bara att jag gärna skulle vilja ha kraniet men aska av resten av kroppen. Man kan nog inte säga till veterinären att man vill gärna kremera kroppen men ha kraniet ... eller?

Nu vet jag inte riktigt hur just djurkremering ter sig, men när människor kremeras finns benen kvar efteråt och måste malas ner till damm. De är dock skadade så kanske håller inte ett kattkranie, men du kan ju fråga hos de som kremerar djur!

 

[Asko]

Jag kan säga som så att hade min förra hund dött på ett mer planerat och förutsägbart sätt så hade jag absolut kunnat tänka mig att få hans skinn berett som en fårfäll. Min nuvarande hund skulle jag också kunna tänka mig att få skinnet ifrån och jag skulle även kunna tänka mig att få skallen kokt och blekt på samma sätt som en jakttrofee. Jag ser absolut inga konstigheter i det. Vi har alltid garvat fårfällar från våra egna får när jag växte upp och jag har själv jakttrofeer från vilda djur hemma. Att det skulle vara äckligt och respektlöst är en främmande åsikt för mig. Min förra hund dog så plötsligt och oväntat att jag inte hann tänka på det här med garvning öht utan bara fick fokusera på att hantera allt annat. Där får jag nöja mig med en avklippt hårtuss från svansen och urnan med hans aska i bokhyllan.

Uppstoppning är heller inget jag är främmande för men min hund är så stor att det hade varit opraktiskt. Dessutom är det väldigt dyrt att anlita en konservator som är skicklig nog att göra det tillräckligt bra. En garvad fäll kan man ändå rulla ihop och lägga undan vid behov.

Hade du då tänkt dig att koka och bleka skallen själv? Jag känner att just den biten är för känslig för att jag skulle vilja göra det själv. Jag hade gärna fått kroppen som aska (fäll verkar ju inte så praktiskt med katt tyvärr) men huvudet som kranium.

Tillägg (efter någon timme då jag skulle bara kolla om jag kunde hitta någon sån service): Nu har jag istället "nördat" mig ned i urnor och hittat ett par jättefina som jag skulle kunna tänka mig att ha
Tex:

 

[Asko]

Nu vet jag inte riktigt hur just djurkremering ter sig, men när människor kremeras finns benen kvar efteråt och måste malas ner till damm. De är dock skadade så kanske håller inte ett kattkranie, men du kan ju fråga hos de som kremerar djur!

Av vad jag läst så verkar de flesta skriva om att man ska kunna hälla askan själv ned i smycken eller urnor. Men de kanske också maler ned det till damm, man behöver ju inte nämna alla detaljer i vad de gör kanske.
Annars vore det ju praktiskt om det gick att göra så!

 

[Nahar]

Av vad jag läst så verkar de flesta skriva om att man ska kunna hälla askan själv ned i smycken eller urnor. Men de kanske också maler ned det till damm, man behöver ju inte nämna alla detaljer i vad de gör kanske.
Annars vore det ju praktiskt om det gick att göra så!

Troligtvis maler de det, precis som för människor Ska mycket till för att själva kalciumet ska brinna som jag förstår det. Men de flesta vill nog inte höra om malda ben

 

[Asko]

Troligtvis maler de det, precis som för människor Ska mycket till för att själva kalciumet ska brinna som jag förstår det. Men de flesta vill nog inte höra om malda ben

Förutom de som vill ha benen då
Eller förresten, jag vill inte heller ha dem malda! De ska vara hela

 

[Skjøldur]

På Island är det vanligt att folk spar och bereder skinnet efter en häst de tyckt om, de säger att det hedrar hästen. Men en del föl slaktas på hösten, alltså även om de är friska o fina, och det är inte alls ovanligt med lurviga fölskinn. Min islänning blir 27 till sommaren och jag förstår att inom fem år så är hans liv slut. Han är en vackert tecknad skäck så skinnet skulle vara en prydnad. Men det känns i själen att tänka på hur kroppen flås...osv. Får se hur jag gör när denna sorgedagen kommer.

Någon skrev att kattskinn inte håller sig, och hur som helst har jag aldrig ens fantiserat om att spara skinnet efter en älskad katt.