Påkörd, vad gör man sedan?

[Niyama]

Lever också med kronisk huvudvärk och migrän samt endometrios och PCOS, sedan många år, som jag inte sökt för.

När jag fick veta att jag har PCOS gjordes ultraljud och togs blodprover. Ingen diagnos ens gynekologen ställde utan detta.

 

[Breen]

Det är det här som gör att det är svårt att säga till någon här på buke om huruvida det här är något som man genast går till vårdcentralen med, eller om det endast är värk som går över av sig själv.

I mitt fall har jag blivit påkörd två gånger. Första gången blev jag nekad undersökning och fick heller ingen dokumentation. Efter många samtal blev jag hänvisad till fysioterapeut vars behandling förvärrade mina skador. Först tre månader sedan blev jag röntgad och undersökt. Denna skada blev permanent och invalidiserande. Men oavsett om jag fått omedelbar vård eller inte hade jag själv inte kunnat ana vid tillfället när jag skadade mig, att denna smärta och skada skulle komma att bli bestående.

Andra gången jag blev påkörd fick jag omedelbart mycket mer ont och var väldigt snabb och bestämd när jag sökte vård och fick snabbt en tid på VC. Denna skadan gav inga som helst bestående men. Hade jag själv fått gissa hade det varit tvärtom. Så det är givetvis svårt att bedöma allvaret av en skada, både som läkare och patient. Så även om jag verkligen förstår att VC går på knäna så blir det ibland inte bra när skador inte dokumenteras. Det rör sig ju inte bara om försäkringen utan även all kontakt med försäkringskassan, arbetsträning etc blir väldigt svår när det inte framgår hur svårt skadad man är från början.

 

[vallhund]

Blev något fel på citeringen där.

 

[Killaloe]

Vilken jäkla otur du haft @Breen Låter helt överjävligt verkligen

Efter många samtal blev jag hänvisad till fysioterapeut vars behandling förvärrade mina skador.

Svarar även på det här rent allmänt - men jag tycker att det är rätt oansvarigt att föreslå att folk ska gå direkt till fysio/sjukgymnast utan att en vet vilken typ av skada det handlar om. De allra flesta behöver ju den typen av vård/behandling, men det är ju galet att börja i den änden om en inte vet - just för att skadorna ju kan förvärras Och det gör också att jag inte riktigt gillar resonemanget att folk rent generellt ska kunna avgöra själva huruvida det behövs fysio/sjukgymnast direkt och inte ta vägen via vårdcentralen, för även om vissa besök görs "i onödan" så är det iaf bättre än att de blir allvarliga konsekvenser som långvarigt försämrar individen och belastar samhället rent ekonomiskt (om det innebär tex sjukskrivning på grund av felaktig behandling)

 

[Mia_R]

I många fall har jag känt genom huden att *aktuellt ben* varit skadat. Som en gång när jag fick en smäll på fotknölen, och sedan kände att den var i 3 bitar t.ex. Hjärnskakningar = fått smällar mot huvudet, fått ont i huvudet (typ huvudvärk och migrän) efter och ev. blivit lätt yr. Antagande i det fallet, men på enligt mig goda grunder.

Anser - för egen del - att så länge jag är talbar och kan stå upp så finns det andra som behöver vården bättre än mig.

Som exempel så en av gångerna när jag ramlade av en häst och slog huvudet i en sten så var smällen så hård att det susade i öronen efteråt så jag inte kunde höra vad mitt ridsällskap sa och det svartnade för ögonen på mig när jag försökte resa mig upp så jag satte mig ner igen tills det lugnat sig. Med stor möda tog jag mig upp på hästryggen sen och kunde rida hem till stallet med blodet rinnandes så jag själv, kläderna, sadeln och hästen var blodiga när vi kom fram efter ca 30 minuter.

Jag tog hand om hästen och sen kröp jag upp för trappan, bytte kläder och tvättade håret innan vi åkte in till akuten och jag blev ihopsydd i pannan. Hade jag inte haft hjälm som tog första smällen hade jag inte suttit här idag. Ingen hjärnskakning, så bara för att man slår sig ordentligt så betyder det inte att man får hjärnskakning.

Om du själv bedömer dina skador och din smärta till 4,5 på en 10-gradig skala så har du inte skadat dig så mycket som du tror och har antagligen inte så mycket att jämföra med. När jag några år senare föll på jobbet genom ett hål i golvet och landade med bröstkorgen på en balk och bröt revbenen var smärtan så omedelbar att jag höll på svimma flera gånger och var tvungen att sätta mig ner varje gång jag inte såg att avläsa instrumenten och dröp av kallsvett = min 10:a på smärtskalan. Min kollega var livrädd att jag skulle svimma för han visste inte vad han skulle ta sig till isf.

Att inte söka vård vid allvarligare skador och sjukdom är ren idioti och något som du kan få ångra djupt om några år, man får inte några tapperhetsmedaljer vid kroniska besvär.

 

[vallhund]

Som exempel så en av gångerna när jag ramlade av en häst och slog huvudet i en sten så var smällen så hård att det susade i öronen efteråt så jag inte kunde höra vad mitt ridsällskap sa och det svartnade det för ögonen på mig när jag försökte resa mig upp så jag satte mig ner igen tills det lugnat sig. Med stor möda tog jag mig upp på hästryggen sen och kunde rida hem till stallet med blodet rinnandes så jag själv, kläderna, sadeln och hästen var blodiga när vi kom fram efter ca 30 minuter.

Jag tog hand om hästen och sen kröp jag upp för trappan, bytte kläder och tvättade håret innan vi åkte in till akuten och jag blev ihopsydd i pannan. Hade jag inte haft hjälm som tog första smällen hade jag inte suttit här idag. Ingen hjärnskakning, så bara för att man slår sig ordentligt så betyder det inte att man får hjärnskakning.

Om du själv bedömer dina skador och din smärta till 4,5 på en 10-gradig skala så har du inte skadat dig så mycket som du tror och har antagligen inte så mycket att jämföra med. När jag några år senare föll på jobbet genom ett hål i golvet och landade med bröstkorgen på en balk och bröt revbenen var smärtan så omedelbar att jag höll på svimma flera gånger och var tvungen att sätta mig ner varje gång jag inte såg att avläsa instrumenten och dröp av kallsvett = min 10:a på smärtskalan. Min kollega var livrädd att jag skulle svimma för han visste inte vad han skulle ta sig till isf.

Att inte söka vård vid allvarligare skador och sjukdom är ren idioti och något som du kan få ångra djupt om några år, man får inte några tapperhetsmedaljer vid kroniska besvär.

 

[Breen]

Vilken jäkla otur du haft @Breen Låter helt överjävligt verkligen

Svarar även på det här rent allmänt - men jag tycker att det är rätt oansvarigt att föreslå att folk ska gå direkt till fysio/sjukgymnast utan att en vet vilken typ av skada det handlar om. De allra flesta behöver ju den typen av vård/behandling, men det är ju galet att börja i den änden om en inte vet - just för att skadorna ju kan förvärras

Nu vill jag inte få det att låta som det är just jättesynd om mig. Dels är det rätt typiskt att skador efter att blivit påkörd med tex. typiskt whiplash våld ibland visar sig senare.

Sedan följde säkert min läkare sina direktiv. Det är meningen att sjukgymnast ska vara den första kontakten för en del patienter. Jag antar att detta är för att läkarna knappast är sysslolösa. Samtidigt blir det väldigt galet ibland och farligt. Jag tycker själv inte att de flesta av oss behandlar våra djur på det viset. Där söker i vart fall jag veterinär i första hand innan jag vågar släppa lös equiterapeuter etc. på hästen.

Men allt detta antar jag är resultatet av dels bristande resurser samt att många söker vård i onödan. När jag ringde vårdcentralen och sa att jag har ont och blev avvisad blev jag så förvånad att jag godtog det. I efterhand har jag ju förstått att läkaren kanske inte förstod att ont för mig betyder 10 på VAS-skalan. Det ringer förstås jättemånga varje dag som säger att de har ont men som kanske i första hand kunde klarat sig på en Alvedon. Väldigt svårt att alltid fatta rätt beslut om vem som behöver vård nu och vem som kan vänta.

Som sagt jag har blivit påkörd i kanske 5-10km / tim på parkeringsplats med bestående men. Sedan i 70km /tim utan bestående men. Så det är helt klart svårt både för buke, patienter och läkare att avgöra när det krävs omedelbar vård och eller inte.

 

[Sasse]

Vilken jäkla otur du haft @Breen Låter helt överjävligt verkligen

Svarar även på det här rent allmänt - men jag tycker att det är rätt oansvarigt att föreslå att folk ska gå direkt till fysio/sjukgymnast utan att en vet vilken typ av skada det handlar om. De allra flesta behöver ju den typen av vård/behandling, men det är ju galet att börja i den änden om en inte vet - just för att skadorna ju kan förvärras Och det gör också att jag inte riktigt gillar resonemanget att folk rent generellt ska kunna avgöra själva huruvida det behövs fysio/sjukgymnast direkt och inte ta vägen via vårdcentralen, för även om vissa besök görs "i onödan" så är det iaf bättre än att de blir allvarliga konsekvenser som långvarigt försämrar individen och belastar samhället rent ekonomiskt (om det innebär tex sjukskrivning på grund av felaktig behandling)

Hur vet man vilken typ av skada man har egentligen? Jag har ju varit inne hos läkare, men de sa ingenting om det. Första samtalet till vårdcentralen där jag blev nekad rekommenderade de mig dock att ringa till sjukgymnast först och främst, och om sedan sjukgymnasten gjorde bedömningen att läkare behövs så skulle jag gå till VC först då.

Jag hade tänkt ringa sjukgymnast på måndag om inte smärtan avtar, men blir lite restriktiv när jag läser om att det kan gå fel. Borde jag söka mig till VC först ändå?

 

[Niyama]

Hur vet man vilken typ av skada man har egentligen? Jag har ju varit inne hos läkare, men de sa ingenting om det. Första samtalet till vårdcentralen där jag blev nekad rekommenderade de mig dock att ringa till sjukgymnast först och främst, och om sedan sjukgymnasten gjorde bedömningen att läkare behövs så skulle jag gå till VC först då.

Jag hade tänkt ringa sjukgymnast på måndag om inte smärtan avtar, men blir lite restriktiv när jag läser om att det kan gå fel. Borde jag söka mig till VC först ändå?

Jag vill ändå tro att de allra allra flesta sjukgymnaster skickar en till läkare om det finns minsta tveksamhet om att något behöver kollas upp mer för att inte förvärras. Sjukgymnaster är ju inte några kvacksalvare liksom. Sen kan ju även sjukgymnaster göra fel bedömning, men det kan ju läkare också.

 

[stjarnhimmel]

Borttagen

 

[Aionee]

För egen personlig del har jag inte ett uns förtroende för vården - och håller mig också så långt borta från den jag bara kan. Jag har brutit/haft sprickor i mellan 30-35 ben i kroppen - vården känner bara till tån jag bröt som 6 åring. Haft 2-3 hjärnskakningar som vården inte heller känner till. Lever också med kronisk huvudvärk och migrän samt endometrios och PCOS, sedan många år, som jag inte sökt för. Jag söker inte vård så länge jag är talbar och åtminstone kan stödja lite på något ben. Det är dock min inställning och absolut ingenting jag rekommenderar till någon annan.

Jag vet mycket väl att vården går på knäna (milt uttryckt!) och att situationen är helt överjävlig. Men jag tycker också att man, som här vid en trafikolycka, tycker jag att man ska kunna söka sig till åtminstone en VC/närakut utan att bli bortviftad som "du vill bara ha försäkringspengar". Visst, att man går på knäna något så in i Norden, men vården är faktiskt till för sina patienter. Har man såna enorma problem med underbemanning och arbetsmiljö bör det anmälas till högre led och facket.

Jag tycker också det här låter som en av dina överdrivna historier.

Nog för att man kan känna "jahapp, det är säkert brutet" men man kan inte veta. Och tycker det är extremt konstigt att du vet att du brutit det stora antalet ben när du är så ung, och djupt imponerad att du lyckats känna igenom smärtan och svullnaden att benet är trasigt.

Nog för att man kan vara smärttålig, men jag som oftast brukar vara väldigt smärttålig lyckades bara ta in in häst, ta av hans utrustning och släppa ut han i hagen innan jag nästan svimmade av min hjärnskakning och brutna nyckelben efter att ha blivit sparkad i ansiktet/på axeln. Det gick överhuvudtaget inte att känna där, och då låg frakturen relativt skyddat. Hade jag känt där eller petat där hade jag säkert svimmat, oavsett hur mycket adrenalin jag var på när jag tog in hästen.

 

[Niyama]

Nog för att man kan känna "jahapp, det är säkert brutet" men man kan inte veta. Och tycker det är extremt konstigt att du vet att du brutit det stora antalet ben när du är så ung, och djupt imponerad att du lyckats känna igenom smärtan och svullnaden att benet är trasigt.

Och när det är så uppenbara frakturer så låter man nog inte bli att söka vård. Som när benet sticker åt fel håll eller sticker ut genom huden.

 

[Mia_R]

Den gången jag bröt vadbenet strax under knäet gick jag och knöt ihop tyglarna på hästen, fick hjälp upp och red igen innan jag försiktigt gled av, skötte om hästen och sedan fick be om hjälp att ta av mig ridstövlarna då jag hade så väldigt ont att jag inte kunde göra det själv.

Dagen efter åkte jag buss i 40 mil och ytterligare en dag senare uppsökte jag akuten där det konstaterades att jag hade en fraktur, Ridförbud i sex veckor men jag fick fortsätta med min dykarträning. Jag hade alltså inte en aning om att jag gick runt med en fraktur men fick kryckor så jag hade lite lättare att ta mig fram i början. Även undersökande läkare var förvånad över röntgenresultatet.

 

[kryddelydd]

Men om nu denna påhittade Stina är en vanlig person, hur ska hon då veta att hon ska till fysioterapeut och inte läkare? Hon måste ju kontakta vården på nåt sätt för att få rekommendation vart hon ska vända sig.

Ja visst.
Och ett telefonsamtal med en sjuksköterska eller läkare är väl alldeles utmärkt.
Ingen - inte jag, ingen annan i den här tråden, har kommenterat att Stina eller någon annan inte ska vända sig till vården för råd och information.

Men det är viss skillnad mellan att ringa och få råd, jämfört med att "gå till akuten" eller "gå till läkare" för att få dokumenterat.

Och igen - eftersom det finns de som är väldigt pigga på att missförstå - detta inlägget handlar än en gång om de människor som inte är svårt skadade.
De som är svårt skadade eller har allvarliga symtom ska självklart bedömas av läkare i ett akutläge, och många gånger också röntgas.

 

[kryddelydd]

Det här med att Vårdcentralen inte har tid att dokumentera skador ger ju faktiskt problem. Jag håller verkligen med om att dokumentationen för försäkringsärenden egentligen inte borde belasta skattefinansierad vård. Samtidigt har jag över tio mil till närmsta privata mottagning och det är jag nog inte ensam om i landet.

Jag blev själv påkörd för tre år sedan. Kontaktade vårdcentralen på telefontid dagen efter. Blev svarad att eftersom jag inte sökt akut vård (eftersom jag inte ville belasta akuten i onödan) behövde jag inte heller besöka vårdcentralen. Som läkaren sa på telefonen så behövde jag inte undersökas bara dokumenteras. Tyvärr blev samtalet aldrig dokumenterat så mina två försäkringsbolag vägrade betala ut ersättning. Så här tre år senare belastar jag verkligen det skattefinansierade samhället och särskilt sjukvården eftersom jag blev så svårt skadad i olyckan att jag troligtvis aldrig kommer kunna arbeta fullt ut igen. Så det är svårt att få ihop det här att allt måste dokumenteras samtidigt som man inte ska kontakta vårdcentralen i onödan.

Fast har du tänkt på att förekomsten eller inte av dokumentation i första läget inte har påverkat utvecklingen av dina symtom?
För så är det ju: prognosen avgörs inte (utom om det handlade om en fraktur i halsryggen med påföljande förlamningar som resultat, för att man inte uppmärksammade och åtgärdade en instabil fraktur, då) av om man blir akut bedömd eller inte.
Prognosen borde inte avgöras av huruvida man får ersättning från ett försäkringsbolag eller inte.

Däremot - om vi pratar om whiplash-liknande våld, kan prognosen avgöras av om man börjar träna enligt instruktioner och råd från fysioterapeut tidigt eller inte, och visst kan det vara så att den du pratade med i telefon inte gav den informationen; eller så gavs informationen men du uppfattade den inte eller så gavs informationen och du följde en sådan rekommendation men det blev ändå kvarstående besvär.

 

[kryddelydd]

Jag tror snarare att det syftas på att många människor idag går till akuten med sådant, som egentligen är vårdcentralsärenden. Till exempel förkylning.
Jag vet inte om det handlar om okunskap från människornas sida eller om de tror de är smarta?
Själv går jag endast till akuten om det är något riktigt akut, annars blir det vårdcentralen. Känns dock inte som många delar den synen av det man hört från akutmottagningarna, vilket på ett sätt är synd, men nu är läget som det är och man kan bara hoppas att det blir bättre.

Varför menar du att en förkylning hör hemma på vårdcentralen?
En förkylning hör hemma i egenvårdens utmärkta sfär.

 

[kryddelydd]

Sedan följde säkert min läkare sina direktiv. Det är meningen att sjukgymnast ska vara den första kontakten för en del patienter. Jag antar att detta är för att läkarna knappast är sysslolösa. Samtidigt blir det väldigt galet ibland och farligt.

Största skälet till den rekommendationen är att det är fysioterapeuterna som ger den bästa behandlingen; inte läkarna.
dessutom: vem borde ha djupast kunskaper om smärtor i rörelseapparaten (frakturer inte med i mitt resonemang) - den genomsnittlige distriktsläkaren med fem veckors ortopedi i grundutbildningen till läkare eller fysioterapeuten med 3½ års utbildning i området?

 

[Brandgul]

Som exempel så en av gångerna när jag ramlade av en häst och slog huvudet i en sten så var smällen så hård att det susade i öronen efteråt så jag inte kunde höra vad mitt ridsällskap sa och det svartnade för ögonen på mig när jag försökte resa mig upp så jag satte mig ner igen tills det lugnat sig. Med stor möda tog jag mig upp på hästryggen sen och kunde rida hem till stallet med blodet rinnandes så jag själv, kläderna, sadeln och hästen var blodiga när vi kom fram efter ca 30 minuter.

Jag tog hand om hästen och sen kröp jag upp för trappan, bytte kläder och tvättade håret innan vi åkte in till akuten och jag blev ihopsydd i pannan. Hade jag inte haft hjälm som tog första smällen hade jag inte suttit här idag. Ingen hjärnskakning, så bara för att man slår sig ordentligt så betyder det inte att man får hjärnskakning.

Om du själv bedömer dina skador och din smärta till 4,5 på en 10-gradig skala så har du inte skadat dig så mycket som du tror och har antagligen inte så mycket att jämföra med. När jag några år senare föll på jobbet genom ett hål i golvet och landade med bröstkorgen på en balk och bröt revbenen var smärtan så omedelbar att jag höll på svimma flera gånger och var tvungen att sätta mig ner varje gång jag inte såg att avläsa instrumenten och dröp av kallsvett = min 10:a på smärtskalan. Min kollega var livrädd att jag skulle svimma för han visste inte vad han skulle ta sig till isf.

Att inte söka vård vid allvarligare skador och sjukdom är ren idioti och något som du kan få ångra djupt om några år, man får inte några tapperhetsmedaljer vid kroniska besvär.

Efter en ridolycka låg jag en natt på intensiven. De tyckte att jag var så förvirrad när jag kom in (och så hade jag minnesluckor) så de kollade mig hela natten. Men ingen hjärnskakning kom de fram till.

 

[TheRedLightning]

Varför menar du att en förkylning hör hemma på vårdcentralen?
En förkylning hör hemma i egenvårdens utmärkta sfär.

Det var bara ett exempel för vad en del söker vård för på akuten, där det skulle gå utmärkt med VC istället alternativt ringa 1177.

 

[TheRedLightning]

Det där tycker jag är en sund princip. Det är galet vad många som konsumerar sjukvård som godis typ. Jag har jobbat på en vc ute i landsbygden och en i en större stad...på den på landsbygden kom det verkliga problem framförallt som var medicinskt motiverade. I staden njae.....

Ah, då var jag inte ute och cyklade med mina tankar. Ja det är skrämmande hur ofta en del söker vård. Jag själv söker inte vård förrän det gått ett tag, som nu har jag en jäkla jobbig hosta som inte vill försvinna, kommer nog söka vård om inte egenvården hjälper, men vill försöka själv först.