För det första. I min inlägg har jag poängterat att det naturligtvis finns de som måste använda bil, av olika skäl. För det andra är det väldigt sällan pensionärer behöver pendla till jobbet (men ja, jag känner friska pensionärer som cyklar sträckan ifråga utan bekymmer) och för det tredje ombesörjs barns skolskjuts av kommunerna. Sträckan jag talar om cyklas av många året om, men som du ser om du läser mina tidigare inlägg är jag medveten om att förutsättningarna varierar i landet, både på grund av vädret men också på grund av vägförutsättningarna och hur mycket kommuner väljer att satsa på cykeltrafik. Tråden handlar ju trots allt ursprungligen om något kommuner föreslås göra för att styra val av färdmedel (bl.a.).
Och det är sannerligen inte bara entusiaster eller väldigt sportiga personer som cykelpendlar. Inte heller är det ett litet fåtal! Många cyklar dessutom med barnsadel, lådcykel eller cykelkärra och lämnar barn på vägen nära hemmet. Folk cyklar, med eller utan elhjälp.
Att du har svårt att se detta som möjligt tyder på skillnader i cykelkultur.
Du är ute och cyklar!
Sverige är betydligt större än Skåne, i stora delar av landet råder vinterväder ungefär halva året eller längre.
Och dessutom hånar du implicit alla som inte kan, får eller bör cykla.
Vilka barn hämtas och lämnas på förskolan av kommunens skolskjuts?
Hur långt tror du man cyklar med cykelkärra?
Hur lastar man 3 st barn i lågstadieålder (för unga för att cykla på stadsgator) på en cykel?
Hur många år har dina exempel hållit på att cykla? De flesta ger sig efter något/ett par års kämpande, och ersätts av "nya" cykelentusiaster...
Med "äldre" menar jag alla som börjar få krämpor av olika slag. Krämpor dyker upp från 40-års åldern och framåt, och såvitt jag vet, så pensioneras de flesta vid ca 65 års ålder.
Och dessutom rör väl diskussionen inte att enstaka gånger cykla "ett par mil" utan att dagligdags pendla långt med hjälp av cykel?
Att cykla till jobb, dagis, och för att handla runt 5 kilometer som vardagsgöra, fungerar under den relativt varma årstiden för väldigt många unga till medelålders personer, att cykla flera mil är för extremister.
2,5 mil på cykel tar ca 1,5 timme, plus tid för att klä om och duscha.
Det är en rejäl tidsåtgång. Det är genomförbart, men inte på landsbygden, där det saknas cykelbanor, gatubelysning, tillräcklig snöröjning och sandning. Extremt få cyklar längre sträckor i vinterföre.
Som sagt, jag har ägnat mig åt den sortens cykelpendling, och vet att det inte är för alla.
Om du känner "flera" som cyklar dessa sträckor, så känner du antagligen mångdubbelt fler, som inte klarar att cykla dessa längre sträckor.
De där cyklarna du ser, är betydligt färre, än de mnännsikor du inte lägger märke till, eftersom de inte har cyklar med låda, eller barnsadel.
Det som behövs för att minska bilåkandet i städer och tätorter, är billig (helst gratis) kollektivtrafik, med många linjer och hög turtäthet.
Om man ska in skatter eller avgifter på bilåkandet i tättbebyggda områden, så är det till kollektivtrafiken dessa pengar ska gå framförallt.