Överviktskirurgi

Intressant också är att alla som funderar på operation kan rabbla exakt samma argument, som de fått från informationen om operationen.
Men i många fall verkar det finnas en barriär mellan att kunna rabbla orden och att verkligen ta till sig informationen fullt ut.
Alla vet att det inte är bra att vara fet. Ändå ökar övervikten dramatiskt i hela västvärlden. Det är inte så enkelt. Som alla informationskampanjer, de gör helt enkelt inte så mycket nytta när det kommer till svåra beteendeförändringar. Mycket handlar om vår hjärna som kickar igång på kortsiktiga belöningar, och inte kan se konsekvenserna på lång sikt. Idag är operationer det enda som verkar fungera på gruppnivå mot övervikt.
 
Efter att ha nära släktingar samt vänner med enorma problem efter operationen så nej, aldrig i livet. Aldrig att jag skulle ta dessa "biverkningar". Då är det bättre, ur min synpunkt, att komma fram till varför man är överviktig och göra något annat.

O med problem menar jag inte att de är tjocka igen (vilket de förvisso till viss del är, några av de) utan andra åkommor. Svimningar närsomhelst, tarmproblem som gör att de måste öppna upp de flera gånger om året osv. De kan inte jobba normalt, inte ha normal fritid, inte äta osv.
 
Opererades 2014. Inga komplikationer mer än att tarmen svullnade och vek sig när jag var alldeles nyopererad, löste sig med fasta ett par dagar på sjukhus.

Har idag 12 extra kilon och en tiomånaders bebis, räknar med att bli av med dessa när han slutar ammas.
 
Jag har ett par opererade i min närhet.

En kollega som opererade sig men nu är ännu större än innan fast med stora hälsoproblem. Klarar inte att jobba heltid och är i rätt skruttigt skick. Och jättetjock.
En annan som opererade sig och är glad, pigg och smal. Men med stora anpassningar i livet för at må bra. Får regelbundna vitamininjektioner och har ett väldigt svajigt blodvärde.

Av vad jag förstått så krävs det ett rätt rejält mentalt arbete också för att det ska vara lyckat?

Ja. Operation är bara en hjälp på vägen, inte lösningen. Hos oss kallade man det handbroms men jag tycker krycka är en bättre metafor i så fall.
 
Av vad jag förstått så krävs det ett rätt rejält mentalt arbete också för att det ska vara lyckat?
Jag hörde/läste en läkare säga att det man får lägga in som mentalt jobb är lika mycket om inte mer än om du skulle äta bättre och gymma sporadiskt.
Han tyckte det är otroligt mycket bättre att göra så än att operera.
 
Det jag funderar på är alkoholmissbruk, vad jag har hört så blir många alkoholiserade i stället efter sina operationer. Känns lite som att byta ett beroende mot ett annat. Å andra sidan är det ju helt fantastiskt för dem det går bra för!

Fast det är väl lite omtvistat, vissa menar ju att belöningssystemet i hjärnan ändras på något vis, andra tror att det kan ha att göra med en förändring i hur kroppen förbränner alkohol och sen menar ju många det som du säger, att ett beroende byts mot ett annat.
 
Att bli smal löser inga problem mer än hälsomässiga. Men det tror jag de flesta vuxna människor inser?
:DVisst.
Att inte vara överviktig löser mycket av min socialaångest. Jag känner mig frisk och stark, och snygg! Ready to take the world on.
Är jag överviktig vill jag helst inte göra något.

Klart det gör mer än bara bli friskare i kroppen att gå ner i vikt. Övervikt och depression hänger ihop.
 
Men operationen ger en hormonell och fysisk hjälp som man än så länge inte har fått till på annat vis.
Det var det läkaren sa. Det är ju inte bara att gå ner i vikt för att du gjort en operation. Kanske var du väldigt lyckligt lottad och inte hade problem, men det har många.
Det är ett jävla jobb, operation eller inte. Dock är det många som får komplikationer av själva operationen som de sluppit om de gått gym och ätit bättre.
Läkaren tyckte det var samma ''mängd'' mentalt jobb, eller mer, att göra op vs gym.
 
Det var det läkaren sa. Det är ju inte bara att gå ner i vikt för att du gjort en operation. Kanske var du väldigt lyckligt lottad och inte hade problem, men det har många.
Det är ett jävla jobb, operation eller inte. Dock är det många som får komplikationer av själva operationen som de sluppit om de gått gym och ätit bättre.
Läkaren tyckte det var samma ''mängd'' mentalt jobb, eller mer, att göra op vs gym.

Problem med vad?

Att jag inte har drabbats av komplikationer betyder inte att resan har varit lätt. Men den blev möjlig. Det är skillnaden mellan operation och inte för mig.

Och den är ju inte slut, det var den inte när jag nådde målvikt före graviditeten heller. Hålla vikten är ju samma jobb som att bli av med den men mentalt i många avseenden tuffare eftersom det inte finns ett "slutmål".
 
Det ska bli intressant att följa Anna Book nu, jag hoppas hon har tillräckligt stöd för att hålla sin nya vikt.

Varför är det intressant? Hon har ju inte gått ner i vikt tack vare överviktskirurgi direkt utan för att hon lagt om kosten och börjat träna.

Hon som så många andra ökade ju rejält i vikt efter den initiala viktnedgången efter operationen.
 
Det var det läkaren sa. Det är ju inte bara att gå ner i vikt för att du gjort en operation. Kanske var du väldigt lyckligt lottad och inte hade problem, men det har många.
Det är ett jävla jobb, operation eller inte. Dock är det många som får komplikationer av själva operationen som de sluppit om de gått gym och ätit bättre.
Läkaren tyckte det var samma ''mängd'' mentalt jobb, eller mer, att göra op vs gym.
Jag tycker du skall lyssna på P1 ”Kropp och själ”. Där förklarar läkare som arbetar med överviktiga människor varför det så sällan fungerar med att ”bara äta bättre och träna på gym”.
 
:DVisst.
Att inte vara överviktig löser mycket av min socialaångest. Jag känner mig frisk och stark, och snygg! Ready to take the world on.
Är jag överviktig vill jag helst inte göra något.

Klart det gör mer än bara bli friskare i kroppen att gå ner i vikt. Övervikt och depression hänger ihop.

Men du, det känns inte riktigt rätt skriva så i en tråd om överviktskirurgi. Sedan är det inte att förglömma att undervikt också hänger ihop med depression.
 
Jag gjorde en sleeve i april och mår så himla mycket bättre. Men min resa började redan i sept förra året med kostomläggning med hjälp av dietist som en förberedande åtgärd. många verkar tro att man opererar sig och sen kan leva som vanligt vilket inte är sant. jag får tänka å planera jättemycket på vad å när jag ska äta. det som operationen gjort för mig är att ta bort hungerkänslorna till 90% så jag äter efter klockan för att jag måste för det mesta. mår jättebra och alla mina värden är bra hittills. gått ner 54 kg sen sept 16. varav 30 kg innan operation. men man måste programmera om hjärnan och ändra sina levnadsvanor. men så glad jag är för att jag orkar springa idag, att jag kan ta på mig skorna utan att flåsa och att jag faktiskt är frisk nu, var väldigt sjuk innan med dålig lever och andra otrevligheter, min diabetes är borta.
 
Nu har jag inte gjort någon operation så jag har inget att bidra med så sett. Är dock med i grupper för opererade på facebook och tycker mig få en rätt bra bild där, så vill väl mest rekommendera det. Det blir mer förstahandsinformation den vägen.

Är som alltid fascinerad över hur negativt det låter när det kommer från anhöriga eller bekanta till opererade jämfört med hur det låter från folk som opererats själva. Det jag inte kan låt bli att undra är om alla dessa som känner någon har koll på vad en operation innebär själva? Dumpning tex ska ju vara vanligt, ses det som vad det är eller ses det som ett av de problem som förstört livet typ? Jag menar inte att man inte kan få problem men att det tex skulle vara så vanligt med folk som går upp allt igen som det låter, alltså näe. Som någon påpekade i en tidigare tråd, då skulle landstingen inte lägga pengar på att operera folk alls.
Kan förstås bero på var man opereras också. Såg nån som opererades inte ens en vecka efter infomöte, det kändes rätt vansinnigt.

Ang alkohol så är vad jag fick höra på informationsmöte och läkarbesök att ett problem är att det går det rätt ut i tarmen efter en operation. Man blir full snabbare och på mindre mängder när all alkohol går rätt ut i blodet, man nyktrar därefter till snabbt och dricker då gärna mer. När vanligt folk rekommenderas att ta varannan vatten så rekommenderade läkaren jag varit till att ta två glas vatten istället.
 
Nu har jag inte gjort någon operation så jag har inget att bidra med så sett. Är dock med i grupper för opererade på facebook och tycker mig få en rätt bra bild där, så vill väl mest rekommendera det. Det blir mer förstahandsinformation den vägen.

Är som alltid fascinerad över hur negativt det låter när det kommer från anhöriga eller bekanta till opererade jämfört med hur det låter från folk som opererats själva. Det jag inte kan låt bli att undra är om alla dessa som känner någon har koll på vad en operation innebär själva? Dumpning tex ska ju vara vanligt, ses det som vad det är eller ses det som ett av de problem som förstört livet typ? Jag menar inte att man inte kan få problem men att det tex skulle vara så vanligt med folk som går upp allt igen som det låter, alltså näe. Som någon påpekade i en tidigare tråd, då skulle landstingen inte lägga pengar på att operera folk alls.
Kan förstås bero på var man opereras också. Såg nån som opererades inte ens en vecka efter infomöte, det kändes rätt vansinnigt.

Ang alkohol så är vad jag fick höra på informationsmöte och läkarbesök att ett problem är att det går det rätt ut i tarmen efter en operation. Man blir full snabbare och på mindre mängder när all alkohol går rätt ut i blodet, man nyktrar därefter till snabbt och dricker då gärna mer. När vanligt folk rekommenderas att ta varannan vatten så rekommenderade läkaren jag varit till att ta två glas vatten istället.


Jag tänker att det inte är problemfritt att vara överviktig heller. Så det där som andra uppfattar som Jättejobbigt kanske inte är jobbigt för den det handlar om.
 
Dumpa gör man sällan utan förvarning, dvs man vet oftast vilka livsmedel man dumpar på (oftast söta och/eller feta) vilket gör det hyfsat lätt att undvika. Sedan kan kroppen vara oberäknelig förstås. Ena dagen kan man äta en kaka och nästa dumpar man på samma kaka.

För mig är operationen såpass fiffig att så länge jag äter ungefär som jag ska så är allt stabilt. Äter jag för lite eller dåligt så sjunker förr eller senare blodsockret som en sten. Då behöver jag både höja det lite snabbt och sedan hålla en jämn nivå, lite mjölk och en ostmacka brukar fungera bra.

Har jag inte ätit bra mat under dagen så kommer kolhydrarsuget på kvällen, precis som förr. Men jag hanterar det bättre nu. Förr kom det oavsett hur jag ätit under dagen.

Det svåraste för mig är fortfarande att äta tillräckligt ofta. Men barnet börjar äta mer och mer fast föda och han förtjänar att starta livet med goda vanor. Jag tycker dessutom att det är trevligare att fixa mat och mellis till oss båda än till bara mig.

Men jo, många opereras utan tillräcklig utredning och information före operationen. Och har för dålig (eller ingen) stöttning efter.
 
Jag tänker att det inte är problemfritt att vara överviktig heller. Så det där som andra uppfattar som Jättejobbigt kanske inte är jobbigt för den det handlar om.
Ohja! Det är simpel ekonomi egentligen, ju mer du får ut av det desto högre pris är du villig att betala.
Själv har jag konstaterat att om tex dumping är priset jag får betala för att slippa ta omvägar för att undvika människor så är jag villig att göra just det. Men det lär vara svårt att förstå utan att ha varit i samma sits. Sen kanske det inte är värt det i slutändan, men det känns värt risken.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 049
Senast: malumbub
·
Kropp & Själ Jag (kvinna) har tankar på att sterilisera mig och vill egentligen höra era erfarenheter av det och återhämtningstiden? Ni som har...
2
Svar
35
· Visningar
2 780
Senast: emma-vsm
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
699
Senast: miumiu
·
Fritid Vet inte om jag pallar en vinter till här. Om man vill ta med sig hundarna och tillbringa vintern utomlands, hur gör man? Vaccinationer...
Svar
1
· Visningar
367
Senast: Törnrosa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp