Overshoot Day

Jag tycker ju att vi borde minska normalarbetstiden till 35/v mot att också minska löneökningarna de närmaste åren, men brukar inte få så mycket medhåll på det...

I det läge vi är i så tycker jag det vore en bra sak att byta bort lite av ytterligare höjd levnadsstandard mot mer fritid.
Eller så är just det en stor höjning av levnadsstandarden.
 
Eller så är just det en stor höjning av levnadsstandarden.

Sant! 🙂 Borde skrivit "den materiella levnadsstandarden".

Tidsnöd är återkommande som faktor för att göra mindre bra val, både miljömässigt men också ekonomiskt, så det skulle ju underlätta för att få ihop vardagen.

Att välja tåg istället för flyg skulle ju inte bli lättare av kortare arbetsdag, då vore det bättre med längre semester. Läste någon som på samma tema tyckte att det var dags för ytterligare en semestervecka, men jag skulle personligen hellre ha kortare arbetsvecka.

En del företag har ju friskvårdstimme, kanske skulle man kunna införa miljövårdstimme? Dvs man får kortare arbetstid OM man nyttjar den som tänkt. Hur det ska registreras vet jag inte, men det vet jag inte hur man gör med friskvårdstimme heller...
 
Ja precis, jag anser att det är så. Jag anser att Sverige har gjort många internationella löften om att dra ned på koldioxid och att dessa löften varit allmänt stödda av befolkningen och att Sverige sedan inte agerat för att följa sina åtaganden. Ev kan det vara så att befolkningen missat att Sverige inte följer sina åtaganden utan tror att vi ligger bra till miljömässigt när det gäller artdöd och koldioxidutsläpp.

Näringslivet har historiskt sett lyckas ofta anpassa sig både snabbt och för sig själva på ett positivt vis inför hårda regler, även om de självklart föredrar att inte ha de reglerna. Till exempel gick det mycket bra att sluta klorbleka papper även om det kändes väldigt hårt för dem innan.

Ok, då har jag inte missförstått dig utan då har vi olika bilder av hur stor acceptans för inskränkningar i ens levnadsvanor som finns bland befolkningen. Ja, jag tror att många svenskar tror att vi är ganska duktiga i Sverige. Dessutom verkar det här tänket att "vi är ju inte så många" verkligen ha exploderat. Ärligt talat så upplever jag tyvärr en backlash i intresset för att själv bidra till en minskad miljöpåverkan, det är helst någon annan som borde göra något.

Vår olika syn i var befolkningen står är också grunden till vår olika syn på vad politiken har möjlighet att göra.

Jag önskar dock även jag fler modiga politiker som vågar ta lead och peka ut riktningen för vart vi ska, och hjälper oss att förstå att det är möjligt! Men efter Kristerssons uttalande blev jag dessvärre än mer oroad. Inte bara för att det kom från partiledaren från det andra största partiet, utan framförallt att han (och hans politiska rådgivare) som alltid har fingret i luften kommit fram till att det är vad som kommer att gå hem hos väljarna. Det är helt fel riktning, och jag slits mellan hopp och förtvivlan.
 
Vaknade kanske på fel sida, men det här känns som allt vi gör (eller inte gör)

1659533171852.webp
 
Ok, då har jag inte missförstått dig utan då har vi olika bilder av hur stor acceptans för inskränkningar i ens levnadsvanor som finns bland befolkningen. Ja, jag tror att många svenskar tror att vi är ganska duktiga i Sverige. Dessutom verkar det här tänket att "vi är ju inte så många" verkligen ha exploderat. Ärligt talat så upplever jag tyvärr en backlash i intresset för att själv bidra till en minskad miljöpåverkan, det är helst någon annan som borde göra något.

Vår olika syn i var befolkningen står är också grunden till vår olika syn på vad politiken har möjlighet att göra.

Jag önskar dock även jag fler modiga politiker som vågar ta lead och peka ut riktningen för vart vi ska, och hjälper oss att förstå att det är möjligt! Men efter Kristerssons uttalande blev jag dessvärre än mer oroad. Inte bara för att det kom från partiledaren från det andra största partiet, utan framförallt att han (och hans politiska rådgivare) som alltid har fingret i luften kommit fram till att det är vad som kommer att gå hem hos väljarna. Det är helt fel riktning, och jag slits mellan hopp och förtvivlan.
Ja som sagt alla partier har lägre ambitioner inför detta val och partierna uppfyllde inte miljölöftena de gick till val på förra perioden. Så det är väl risk för att befolkningen känner att de struntar i det här, speciellt ur en politisk synvinkel.

Däremot verkar vi ha helt olika syn på åtgärder. Det finns mängder av saker som politikerna kan göra och bara väcka glädje hos befolkningen. Som till exempel att se till att järnvägsunderhållet fungerar eller att inte bygga vissa motorvägar. Öka antalet laddstationer för elbilar (antalet elbilar ökar av sig självt, det enda som stoppar är att de inte går att ladda lätt).

Det finns andra saker regeringen kan göra som inte kommer att märkas direkt hos individen, som att beskatta företagen annorlunda (inte mer, inte mindre, annorlunda) eller ändra sina subventioner och genomföra våtmarksåterställandet som redan är beslutat (sparar lika mycket som Sveriges hela biltrafik) (som sagt medelsvensson blir nog snarare glad än ledsen av att få behålla sin surströmming och sin skog, speciellt utanför tätorterna.). Och kommunpolitikerna, vilken medelsvensson blir arg och ledsen över att få fler träd och blommor i sin stad? Eller att kommunen tar hänsyn till grundvattnet med vackra dammar?

Att cykelvägar drar till sig cyklister som sylt flugor och att cyklisterna är glada över en cykelväg och bilisterna blir mindre förvånade av och tycker bättre om cyklister ju fler de är och ju klarare och enklare väg de cyklar (så de inte irrar runt i en rondell) är ett välkänt faktum så det är inte heller något som behöver "accepteras".

Jag tror och hoppas att Thailandsresor skäms bort av sig själva, eller att EU tar tag i det här med flygbränslet, för det ligger egentligen på den nivån. Det är bara det att våra politiker strävar emot i EU också jämfört med andra länder i områden som skog och arter.
 
Senast ändrad:
Jag tycker ju att vi borde minska normalarbetstiden till 35/v mot att också minska löneökningarna de närmaste åren, men brukar inte få så mycket medhåll på det...

I det läge vi är i så tycker jag det vore en bra sak att byta bort lite av ytterligare höjd levnadsstandard mot mer fritid.
Du får medhåll av mig, för jag har gjort just det sedan ett antal år tillbaka.
Jag har en 50 % tjänst. Då hinner jag med att fylla skafferi och frys med odlat, plockat, jagat + att jag hinner planera veckoinköp av förnödenheter, hitta bra priser och sedan laga storkok av råvaror.

Det ser jag som en vinst i livet att kunna leva så här och jag vet att det inte är alla förunnat eller ens som vill, men jag tror att fler än jag vill det och faktiskt kan göra det!
 
Ok, då har jag inte missförstått dig utan då har vi olika bilder av hur stor acceptans för inskränkningar i ens levnadsvanor som finns bland befolkningen. Ja, jag tror att många svenskar tror att vi är ganska duktiga i Sverige. Dessutom verkar det här tänket att "vi är ju inte så många" verkligen ha exploderat. Ärligt talat så upplever jag tyvärr en backlash i intresset för att själv bidra till en minskad miljöpåverkan, det är helst någon annan som borde göra något.

Vår olika syn i var befolkningen står är också grunden till vår olika syn på vad politiken har möjlighet att göra.

Jag önskar dock även jag fler modiga politiker som vågar ta lead och peka ut riktningen för vart vi ska, och hjälper oss att förstå att det är möjligt! Men efter Kristerssons uttalande blev jag dessvärre än mer oroad. Inte bara för att det kom från partiledaren från det andra största partiet, utan framförallt att han (och hans politiska rådgivare) som alltid har fingret i luften kommit fram till att det är vad som kommer att gå hem hos väljarna. Det är helt fel riktning, och jag slits mellan hopp och förtvivlan.
En fråga till dig. Du anser alltså att regeringen har demokratiskt mandat att strunta i Parisavtalet och fortsätta öka våra koldioxidutsläpp framöver. Och att om de gör det så handlar de i medelsvenssons intresse. Finns det fler internationella avtal vi har skrivit under som vi kan strunta i eftersom medelsvensson inte bryr sig?
 
Ja som sagt alla partier har lägre ambitioner inför detta val och partierna uppfyllde inte miljölöftena de gick till val på förra perioden. Så det är väl risk för att befolkningen känner att de struntar i det här, speciellt ur en politisk synvinkel.

Däremot verkar vi ha helt olika syn på åtgärder. Det finns mängder av saker som politikerna kan göra och bara väcka glädje hos befolkningen. Som till exempel att se till att järnvägsunderhållet fungerar eller att inte bygga vissa motorvägar. Öka antalet laddstationer för elbilar (antalet elbilar ökar av sig självt, det enda som stoppar är att de inte går att ladda lätt).

Det finns andra saker regeringen kan göra som inte kommer att märkas direkt hos individen, som att beskatta företagen annorlunda (inte mer, inte mindre, annorlunda) eller ändra sina subventioner och genomföra våtmarksåterställandet som redan är beslutat (sparar lika mycket som Sveriges hela biltrafik) (som sagt medelsvensson blir nog snarare glad än ledsen av att få behålla sin surströmming och sin skog, speciellt utanför tätorterna.). Och kommunpolitikerna, vilken medelsvensson blir arg och ledsen över att få fler träd och blommor i sin stad? Eller att kommunen tar hänsyn till grundvattnet med vackra dammar?

Att cykelvägar drar till sig cyklister som sylt flugor och att cyklisterna är glada över en cykelväg och bilisterna blir mindre förvånade av och tycker bättre om cyklister ju fler de är och ju klarare och enklare väg de cyklar (så de inte irrar runt i en rondell) är ett välkänt faktum så det är inte heller något som behöver "accepteras".

Jag tror och hoppas att Thailandsresor skäms bort av sig själva, eller att EU tar tag i det här med flygbränslet, för det ligger egentligen på den nivån. Det är bara det att våra politiker strävar emot i EU också jämfört med andra länder i områden som skog och arter.

Det mesta av det du räknar upp kostar pengar, är folk beredda på att prioritera att mer pengar ska tas? Att bygga cykelvägar kostar mycket pengar, och marken ska tas ofta från privata markägare t ex. Jag vet inte vilka motorvägar du syftar på, där jag bor så skriks efter att både bygga ut och underhålla bilvägarna. Och den där nya stambanan för järnväg som ska byggas kommer ju att kosta väldigt mycket klimatpåverkan pga all betong, stål m.m, transport och byggfordon osv.

JAG tycker alla dina förslag är bra, det jag invänder mot är att min bild att väldigt många runt omkring mig vill INTE prioritera som du och jag. Men det är ju val väldigt snart, vi får se hur mycket det blir en valfråga.
 
En fråga till dig. Du anser alltså att regeringen har demokratiskt mandat att strunta i Parisavtalet och fortsätta öka våra koldioxidutsläpp framöver. Och att om de gör det så handlar de i medelsvenssons intresse. Finns det fler internationella avtal vi har skrivit under som vi kan strunta i eftersom medelsvensson inte bryr sig?

Jag kan ju inte säga vad regeringen ska göra, men jag skulle önska att man gjorde mer. Om det är så att de blir bortröstade då så förstår jag dock att man inte gör mer, för det är ju inte en hållbar miljöpolitik om folket avsätter politikerna pga den och väljer politiker som backar bandet tillbaka? Besluten måste grundas i folkets vilja.
 
Jag kan ju inte säga vad regeringen ska göra, men jag skulle önska att man gjorde mer. Om det är så att de blir bortröstade då så förstår jag dock att man inte gör mer, för det är ju inte en hållbar miljöpolitik om folket avsätter politikerna pga den och väljer politiker som backar bandet tillbaka? Besluten måste grundas i folkets vilja.
Det är en minoritet som inte vill att vi ska miljöanpassa. De vill bara inte att det ska gå ut över deras välmående och vardag. Det är där politikerna gör fel och sopar problemet under mattan. Det är inte omöjligt att tackla krisen och skapa ett bättre samhälle samtidigt, men det kräver en typ av kommunikation och vilja att vara visionära som politikerna inte vill axla, eftersom det går emot inte folket, utan företag och lobbyister.
 
Det är en minoritet som inte vill att vi ska miljöanpassa. De vill bara inte att det ska gå ut över deras välmående och vardag. Det är där politikerna gör fel och sopar problemet under mattan. Det är inte omöjligt att tackla krisen och skapa ett bättre samhälle samtidigt, men det kräver en typ av kommunikation och vilja att vara visionära som politikerna inte vill axla, eftersom det går emot inte folket, utan företag och lobbyister.

Fast företagen, inklusive lobbyistföretagen, består ju också av människor, så jag räknar in dem i de som måste nå acceptans. De flesta av oss får lön någonstans ifrån och blir då genast mer motsträviga om det är just mitt företag som ska drabbas av regler som gör det svårare att konkurrera på marknaden. På samhällelig nivå är det ju inget problem att ett eller ett par företag går i konken imorgon, om vi har fem nya inom den nya tekniken om några år. Men för dem som jobbar där idag så blir det en osäkerhet, och det är inte ens säkert att det är deras kompetens som behövs i de nya företagen. Kanske kommer det ligga någon annanstans, och man måste flytta eller bli arbetslös.

Ja, alltså, det var inte så att jag menade att jag hör jättemånga människor som är emot ett mer miljövänligt samhälle, i sig. Det jag menade är att de inte är beredda på att ändra eller avstå från sin nuvarande livsstil, att tillägget till "jag är för en omställning till ett mer miljövänligt samhälle" ofta är "om det inte blir dyrare, eller jobbigare, eller tar längre tid, och att jag kan bo kvar där jag bor, ha mina egna bilar, ha de hobbies som jag önskar, och köpa de saker jag önskar och få hem dem snabbt". Dvs alla är för, så länge man själv inte drabbas på något negativt sätt.

Det kanske är jag som är onödigt negativ, eller lever i en ovanligt konservativ bubbla, det vore ju väldigt bra om ni har rätt i att acceptansen för den här omställningen redan finns idag. Men det är min bild av detta glapp mellan vad vi behöver göra och vad vi vill göra (på samhällelig nivå, inklusive politiker, företagare, lönearbetare och alla andra individer som samhället består av) som gjorde att jag från början skrev inlägget om att politiker inte har något trollspö så att de kan fatta beslut som inte får negativa konsekvenser för någon.
 
Fast företagen, inklusive lobbyistföretagen, består ju också av människor, så jag räknar in dem i de som måste nå acceptans. De flesta av oss får lön någonstans ifrån och blir då genast mer motsträviga om det är just mitt företag som ska drabbas av regler som gör det svårare att konkurrera på marknaden. På samhällelig nivå är det ju inget problem att ett eller ett par företag går i konken imorgon, om vi har fem nya inom den nya tekniken om några år. Men för dem som jobbar där idag så blir det en osäkerhet, och det är inte ens säkert att det är deras kompetens som behövs i de nya företagen. Kanske kommer det ligga någon annanstans, och man måste flytta eller bli arbetslös.

Ja, alltså, det var inte så att jag menade att jag hör jättemånga människor som är emot ett mer miljövänligt samhälle, i sig. Det jag menade är att de inte är beredda på att ändra eller avstå från sin nuvarande livsstil, att tillägget till "jag är för en omställning till ett mer miljövänligt samhälle" ofta är "om det inte blir dyrare, eller jobbigare, eller tar längre tid, och att jag kan bo kvar där jag bor, ha mina egna bilar, ha de hobbies som jag önskar, och köpa de saker jag önskar och få hem dem snabbt". Dvs alla är för, så länge man själv inte drabbas på något negativt sätt.

Det kanske är jag som är onödigt negativ, eller lever i en ovanligt konservativ bubbla, det vore ju väldigt bra om ni har rätt i att acceptansen för den här omställningen redan finns idag. Men det är min bild av detta glapp mellan vad vi behöver göra och vad vi vill göra (på samhällelig nivå, inklusive politiker, företagare, lönearbetare och alla andra individer som samhället består av) som gjorde att jag från början skrev inlägget om att politiker inte har något trollspö så att de kan fatta beslut som inte får negativa konsekvenser för någon.
Företagen styrs alltså av just den kortsiktighet som jag menar att politiker som varit värda namnet tagit itu med genom att aktivt stå emot och leda i en annan riktning: Förbättring. Men eftersom förbättring kräver just att gamla företag måste ta nya banor som kortsiktigt kostar, så måste politiken guida in i långsiktig förbättring för människor.

Sen tycker jag det är lite naivt att tro att företag på något sätt fungerar demokratiskt, att de som jobbar där styr vad företagen vill eller mår bra av, eller vad de lobbar för. Ge dessa människor alternativ försörjning och se hur deras lojalitet danar snabbt.
 
Företagen styrs alltså av just den kortsiktighet som jag menar att politiker som varit värda namnet tagit itu med genom att aktivt stå emot och leda i en annan riktning: Förbättring. Men eftersom förbättring kräver just att gamla företag måste ta nya banor som kortsiktigt kostar, så måste politiken guida in i långsiktig förbättring för människor.

Sen tycker jag det är lite naivt att tro att företag på något sätt fungerar demokratiskt, att de som jobbar där styr vad företagen vill eller mår bra av, eller vad de lobbar för. Ge dessa människor alternativ försörjning och se hur deras lojalitet danar snabbt.

De människor som jobbar på våra företag har rösträtt. Det är en väldigt vanlig uppfattning att man önskar mindre inblandning av politiken och mer fri marknad, är min bild. Långt ifrån alla såklart, och det finns en särskild klick bland svenska företag som skulle tjäna på hårdare regler så de efterfrågar det. Dock i så fall på hela marknaden, som EU, inte att endast svenska företag ska ha hårdare regler och konkurrera med företag som har slappare regler.m,
 
De människor som jobbar på våra företag har rösträtt. Det är en väldigt vanlig uppfattning att man önskar mindre inblandning av politiken och mer fri marknad, är min bild. Långt ifrån alla såklart, och det finns en särskild klick bland svenska företag som skulle tjäna på hårdare regler så de efterfrågar det. Dock i så fall på hela marknaden, som EU, inte att endast svenska företag ska ha hårdare regler och konkurrera med företag som har slappare regler.m,
Det har ju dock inte att göra med mitt svar?
 
Det har ju dock inte att göra med mitt svar?

Du skrev att du trodde att jag menade att det är arbetarna som styr företaget, så jag ville förklara att jag menade att de röstar utifrån vad de tror är bäst för att de ska kunna behålla sina jobb, bo kvar där de bor, kunna fortsätta med sitt liv som vanligt.
 
Du skrev att du trodde att jag menade att det är arbetarna som styr företaget, så jag ville förklara att jag menade att de röstar utifrån vad de tror är bäst för att de ska kunna behålla sina jobb, bo kvar där de bor, kunna fortsätta med sitt liv som vanligt.
Det var en del av mitt svar, inte hela. Jag avslutade med att säga att just den lojaliteten är något som försvinner fort med en politik som ger alternativ. Det vill säga försörjning och klimatanpassning, vilket är fullt möjligt med rätt styrmedel.
 
Det var en del av mitt svar, inte hela. Jag avslutade med att säga att just den lojaliteten är något som försvinner fort med en politik som ger alternativ. Det vill säga försörjning och klimatanpassning, vilket är fullt möjligt med rätt styrmedel.

Jag ser lojaliteten mer till det liv man lever nu, där företaget som ger en försörjning är en del av det, snarare än att man är lojal mot företag X som sådant. Och har man en fast anställning och inte känner sig jätteeftertraktad på arbetsmarknaden, som kanske inte heller är så stor där man bor, så tror jag att man inte är lika säker på att man säkert får ett nytt jobb snabbt och enkelt om det man jobbar skulle gå under pga hårdare regler.
 
Företagen styrs alltså av just den kortsiktighet som jag menar att politiker som varit värda namnet tagit itu med genom att aktivt stå emot och leda i en annan riktning: Förbättring. Men eftersom förbättring kräver just att gamla företag måste ta nya banor som kortsiktigt kostar, så måste politiken guida in i långsiktig förbättring för människor.

Sen tycker jag det är lite naivt att tro att företag på något sätt fungerar demokratiskt, att de som jobbar där styr vad företagen vill eller mår bra av, eller vad de lobbar för. Ge dessa människor alternativ försörjning och se hur deras lojalitet danar snabbt.
Ja, vi ska nog sätta ganska lite hopp till företagsledare som VD och ledning, som lyder under ägarnas direktiv och ofta aktiebolagslagen där egna värderingar och intressen inte ska väga in i beslut och genomföranden.

De som på riktigt kan styra är ägarna, och där finns väldigt många av oss representerade bland annat genom våra pensioner. Men handen på hjärtat, hur många är det som köpt aktier som gjort det med medvetenhet om det ägaransvar som följer med?
 
Jag ser de enorma köerna på Arlanda och andra europeiska flygplatser som ett bevis på att många saknar antingen vilja att bidra eller förmåga att ta in enkla budskap. Får lite folkallergi av en del av intervjuerna man hört från eländet.

En resa tur och retur Thailand för familj på 4 = 5 ton koldioxid. En dieselbil släpper på 2000 mil ut 2,5 ton koldioxid.

På en eller två veckor har ena familjen bränt dubbel mängd fossilskit som någon som behöver ta sig till och från jobbet i ett helt år med dieselbil gör.

Ändå köper man elbil, är stolt över sin insats för miljön och står där och köar flera gånger om året till nästa hägrande långtbortistan-destination som inte har ett dugg med basalt förvärv att göra.
 
Senast ändrad:
Jag ser lojaliteten mer till det liv man lever nu, där företaget som ger en försörjning är en del av det, snarare än att man är lojal mot företag X som sådant. Och har man en fast anställning och inte känner sig jätteeftertraktad på arbetsmarknaden, som kanske inte heller är så stor där man bor, så tror jag att man inte är lika säker på att man säkert får ett nytt jobb snabbt och enkelt om det man jobbar skulle gå under pga hårdare regler.
Och det är precis det jag säger, att politiken därför måste handla om riktad omställning där försörjning garanteras. Till exempel genom omskolning eller basinkomst.

Ja, vi ska nog sätta ganska lite hopp till företagsledare som VD och ledning, som lyder under ägarnas direktiv och ofta aktiebolagslagen där egna värderingar och intressen inte ska väga in i beslut och genomföranden.

De som på riktigt kan styra är ägarna, och där finns väldigt många av oss representerade bland annat genom våra pensioner. Men handen på hjärtat, hur många är det som köpt aktier som gjort det med medvetenhet om det ägaransvar som följer med?
Och återigen kommer vi tillbaka till ekonomisk trygghet. Som staten skulle kunna garantera, så att vanliga människors trygghet inte skulle balansera på företagens kortsiktiga vinster.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp