Kanske onödig tråd, men måste få lite lugn i själen. Mår dåligt över att ta konflikter med folk som jag tycker bra om. Har vansinniga problem stress, så jag kan inte hantera saker så bra just nu.
Saken är den att jag hyr ett hus på annan ort i ett annat land där jag studerar. Min pojkvän flyttade hem, och efter det hyrde jag då ut två av rummen i huset till A och B, så att jag skulle kunna bo kvar tills jag fick min examen.Tyvärr var jag tvungen att ta paus från skola p g a att jag inte kunde hantera pressen, och flytta hem till Sverige ett tag. Planen var att fortsätta studera i höst men nu blir det nästa höst istället.
Har haft en hyresgäst hittills, men nu måste jag hitta en ny som kan bo där tills nästa år.
En av killarna (A) som bor i huset, och som är en vän till mig, tipsade om att han hade en klasskamrat som kanske ville flytta in. Klasskamraten skulle komma och titta på rummet förra helgen och jag sa att A skulle höra av sig så snart han visste om klasskamraten ville ha det.
A har inte hört av sig, vilket gjorde att jag antog att hans kompis inte ville ha det. Alltså bokar jag biljett idag till mig och pojkvän så att vi ska kunna åka ner och fixa ny hyresgäst, hämta hem lite saker + njuta lite av att vara tillbaka i staden. Frågar ändå A idag om hans kompis var intresserad, så att vi isåfall kan fixa kontrakt och så när jag kommer dit, det var klasskamraten tydligen och flyttar in på lördag (NU på lördag).
Här sitter jag alltså med flygbiljetter och en plan att flyga ner på måndag och stanna till torsdag, men nu har det bestämt utan min vetskap att det flyttar in en kille i mitt rum då, så jag och pojkvän har ingenstans att bo? Frågade om han kan flytta in på torsdag istället plus att jag kommer att vilja ha en månadshyra i förskott, då det trots allt är jag som står på kontraktet för huset och då alltså är ansvarig, men då tyckte A:
"Jag har inte sagt något om förskott och om jag skulle säga det nu så skulle det bli konstigt"......
"Den här killen har ingenstans att bo, han sover på en soffa, han kan inte tänka sig att flytta in på torsdag istället utan det måste vara lördag."
Sen går det från:
"Jag kan gå i god för honom, han är jätteschysst" men när jag förklarar att jag det isåfall blir A, som får gå in och betala om klasskamraten sticker eller tar sönder något så säger A istället:
"Nej men du kan inte tvinga mig att gå i god för honom",
Sen lägger A till: "Jag förstår att jag och B som bor här inte har några rättigheter".
Till saken hör att jag är den som betalar hyran till hyresvärden varje månad + el och gas till gasbolaget, de för över pengar till mitt konto. Detta gör jag då det inte är någon av dom som vill ha ansvaret för det, och planen trots allt var att jag skulle vara tillbaka nu i höst. Fördelen för mig är att jag då kunnat ha kvar lite saker i huset.
Vad i hela.......HUR kan folk tycka att det är normalt att bete sig såhär? Även om jag nånstans vet att det inte är jag som tänker fel, så känner jag mig så himla besvärlig och som att det är jag som gjort fel.
Är det jag som överreagerar?
Saken är den att jag hyr ett hus på annan ort i ett annat land där jag studerar. Min pojkvän flyttade hem, och efter det hyrde jag då ut två av rummen i huset till A och B, så att jag skulle kunna bo kvar tills jag fick min examen.Tyvärr var jag tvungen att ta paus från skola p g a att jag inte kunde hantera pressen, och flytta hem till Sverige ett tag. Planen var att fortsätta studera i höst men nu blir det nästa höst istället.
Har haft en hyresgäst hittills, men nu måste jag hitta en ny som kan bo där tills nästa år.
En av killarna (A) som bor i huset, och som är en vän till mig, tipsade om att han hade en klasskamrat som kanske ville flytta in. Klasskamraten skulle komma och titta på rummet förra helgen och jag sa att A skulle höra av sig så snart han visste om klasskamraten ville ha det.
A har inte hört av sig, vilket gjorde att jag antog att hans kompis inte ville ha det. Alltså bokar jag biljett idag till mig och pojkvän så att vi ska kunna åka ner och fixa ny hyresgäst, hämta hem lite saker + njuta lite av att vara tillbaka i staden. Frågar ändå A idag om hans kompis var intresserad, så att vi isåfall kan fixa kontrakt och så när jag kommer dit, det var klasskamraten tydligen och flyttar in på lördag (NU på lördag).
Här sitter jag alltså med flygbiljetter och en plan att flyga ner på måndag och stanna till torsdag, men nu har det bestämt utan min vetskap att det flyttar in en kille i mitt rum då, så jag och pojkvän har ingenstans att bo? Frågade om han kan flytta in på torsdag istället plus att jag kommer att vilja ha en månadshyra i förskott, då det trots allt är jag som står på kontraktet för huset och då alltså är ansvarig, men då tyckte A:
"Jag har inte sagt något om förskott och om jag skulle säga det nu så skulle det bli konstigt"......
"Den här killen har ingenstans att bo, han sover på en soffa, han kan inte tänka sig att flytta in på torsdag istället utan det måste vara lördag."
Sen går det från:
"Jag kan gå i god för honom, han är jätteschysst" men när jag förklarar att jag det isåfall blir A, som får gå in och betala om klasskamraten sticker eller tar sönder något så säger A istället:
"Nej men du kan inte tvinga mig att gå i god för honom",
Sen lägger A till: "Jag förstår att jag och B som bor här inte har några rättigheter".
Till saken hör att jag är den som betalar hyran till hyresvärden varje månad + el och gas till gasbolaget, de för över pengar till mitt konto. Detta gör jag då det inte är någon av dom som vill ha ansvaret för det, och planen trots allt var att jag skulle vara tillbaka nu i höst. Fördelen för mig är att jag då kunnat ha kvar lite saker i huset.
Vad i hela.......HUR kan folk tycka att det är normalt att bete sig såhär? Även om jag nånstans vet att det inte är jag som tänker fel, så känner jag mig så himla besvärlig och som att det är jag som gjort fel.
Är det jag som överreagerar?