Otrohet

[Kattennizze]

Att prata om hur man undviker att bli bedragen är jättekonstigt för mig. Det är att lägga ansvaret där det verkligen inte hör hemma!

Ja men hur ska man annars veta att man inte blir ofrivilligt indragen som du säger?

 

[Lipperta]

Jag tycker inte alls att vi ska ta lättare på otrohet. Är jag i en relation så förväntar jag mig att min pratner är trogen. Det är det största sveket en partner kan göra mot mig, att vara med någon annan.

Om partner tröttnar på mig, så för all del ligg med någon annan. Gör bara slut med mig först.

 

[As_Vegas]

Ja men hur ska man annars veta att man inte blir ofrivilligt indragen som du säger?

Det går såklart inte att veta?
Lika lite som att man kan gardera sig mot andra typer av kränkningar/elakheter/brustna löften här i livet. Den drabbade har inget ansvar eller skyldighet att försöka förebygga.

 

[Loons]

Jag tycker inte alls att vi ska ta lättare på otrohet. Är jag i en relation så förväntar jag mig att min pratner är trogen. Det är det största sveket en partner kan göra mot mig, att vara med någon annan.

Om partner tröttnar på mig, så för all del ligg med någon annan. Gör bara slut med mig först.

Men präcis. Och ärlighet! Vill man allt möjligt annat så kan man jo skaffa ett sånt förhållande, finns massor av folk som gillar det,vi lever i en öppen tid! Eller så får man vara singel

 

[kryddelydd]

Jag tänker att otrohet är en del av livet. Inte för alla men vi blir alla säkert påverkade av otrohet på olika sätt genom t ex vänner som varit otrogna. Jag tror man vinner på att avdramatisera otrohet, jag tror man mår bättre då. Livet är nog jäkligt som det är, tycker jag.

och jag tänker att otrohet inte skulle behöva vara en del av livet.
Det vore så mycket trevligare om vi kunde bete oss respektfullt mot varandra och inte luras och smussla.

 

[Petruska]

Jag är "ensamstående" så jag är väl fel person att ha åsikter.

Men i min värld, som förvisso är lite "gammaldags" så innebär att vara tillsammans, att man vill dela livet med varandra.
Med varandra, inte med ett stort antal människor.

Jag är väl en stofil, men för mig är "löst sex" inte intressant. Sex hör ihop med partnerskap, i min verklighet.
Sedan om man är sambo, särbo, gift, partner (pojkvän/flickvän) eller hur man definierar det, är upp till var och en.

Men för mig innebär en "överenskommelse" om att man är ett par, att man delar varandras liv lite exklusivt.

Som sagt: mina tankar kring detta är ganska traditionella.

Menar du att det är fel?
Och att sex inte ska anses ha med partnerskap och trohet att göra?

Om man inte ser sex som det som handlar om exklusivitet, vad blir kvar av "vi"?

Goda vänner som delar bostad (absolut inget fel med det, men i min föreställningsvärld något annat än att man är partners)?

Det viktiga torde vara att båda parter i ett förhållande är överens om hur man ser på sex: är det otrohet att välja sex utanför hemmet, eller inte?
Om båda parter är eniga om att exklusivitet är oviktigt; fine. Men då handlar det väl inte om otrohet i ordets bemärkelse, heller.

Om båda parter inte är eniga om att sex får has med vem som helst, när som helst: då bör antagligen inte det förhållandet kunna fungera.

Nej, man kan göra som man vill. Jag tycker att självbevarelsedriften talar för att man lär sig att hantera förhållandevis vanliga händelser utan att plågas alltför mycket. Tex om någon har lite sex vid sidan av.

 

[Viva]

VI hade ett tydligt avtal omkring reglerna för vårt förhållanda, och jag sa även när vi inledde det, att om man hellre ville ha ett öppet förhållande eller annat, så kunna han göra det, men inte med mig! Grejen för honom är väl han är svartsjuk som fan själv, så han sexer med andra, medans hans tjej skal hålla sig på mattan
Jag kontakade även tjejen (hade träffat henne flera gånger innan), och det jag mest skrev va väl varför f-n hon inte hade berättat för mig, så jag kunna ha infon och VÄLJA ta mig ut, istället för att ha ett kräk som går bakom ryggen på mig. Sen förklarade jag att jag inte va särskilt arg på henne, men det låg på honom, men att jag va besviken för jag skulle själv ha berättat.

Hon kanske inte var insatt i ert tydliga avtal?

 

[Petruska]

Jag tycker inte alls att vi ska ta lättare på otrohet. Är jag i en relation så förväntar jag mig att min pratner är trogen. Det är det största sveket en partner kan göra mot mig, att vara med någon annan.

Om partner tröttnar på mig, så för all del ligg med någon annan. Gör bara slut med mig först.

Men om hen nu inte gör slut först. Sådant händer ju.

 

[Kiwifrukt]

Och vad är det hen ska göra slut innan? Att påbörja en ny relation vid sidan om utan att bryta upp den gamla först? Själva samlaget? Att komma nära och prata med en person där det finns sexuell attraktion? Överhuvudtaget befinna sig i närheten av en person där det finns en mikroskopisk risk att man skulle kunna få känslor för vederbörande?

Jag tycker det är förbannat svårt att dra gränsen, om man nu ska snacka om att otrohet är fult och fel, och man ska "avsluta det man har först". Av exemplen jag drog ovan är det väl det första jag skrev som jag kan tycka att man ska avsluta det gamla först. Men att prata med (i mitt fall som heterosexuell kvinna) en man på en till en början helt vänskaplig nivå, sen utvecklas det till något mer, när begår man snedsteget? Det kan ju inte vara förbjudet att prata med en upptagen kille? Är det förbjudet att känna attraktion till honom? (Tydligen är det ju fler som gör det, eftersom han är upptagen...) Man träffar ju inte en ny person och i samma ögonblick bestämmer man sig för att man ska gifta sig med vederbörande, liksom. Innan det är en fullfjädrad kärleksrelation har ju ganska mycket vatten runnit under broarna sen första gången man sågs.

Jag skulle själv inte ligga med en upptagen kille bara för sex. Utan skulle jag ge mig in i det är känslor inblandade, därav att jag menar att det för just mig skulle ha gått längre tid. Handlar det bara om att ligga är väl läget lite annorlunda kanske.

 

[kryddelydd]

Men om hen nu inte gör slut först. Sådant händer ju.

Ja, sådant händer.
Och det du antyder är att det är den som är sviken, som gör fel som känner sig sviken.

 

[Petruska]

Ja, sådant händer.
Och det du antyder är att det är den som är sviken, som gör fel som känner sig sviken.

Nej.

Jag lutar åt att vi allesammans borde omvärdera synen på sex, snarare. Eller i alla fall att alternativa hållningar verkar vara värda att ta under övervägande.

 

[Loons]

Hon kanske inte var insatt i ert tydliga avtal?

Nej men säkerligen inte, men hon visste jo om mig, att jag fanns, nu är hon även bästa kompis med hans systers dotter (ja jävla soap opera), så hon känner kanske väl om mig och mina värderingar, och jag pratade även med hennes bästis (systarens dotter) om detta, och va jo helt tydligt för mig att han (mitt ex) uppfyllde ett bekräftelses behov hos henne, och det va därför hon va helt med på leken, och hon kunna inte brytt sig mindre om mig/mina sårade känslor. Det tycker jag är fult och avsaknad av empati. Som sagt, om man visade lite medkänsla för andra människor, så skulle världen se lite bättre ut än den gör. Och detta är en av sakerna vart man kan ha ett moralisk val hur man vill agera, och oftast en sårad tjej/kille som sittar där bakom. JAG bryr mig iaf om sådan, också mot andra och inte bara när det är min "egen liten båt"

 

[Loons]

Nej.

Jag lutar åt att vi allesammans borde omvärdera synen på sex, snarare. Eller i alla fall att alternativa hållningar verkar vara värda att ta under övervägande.

Du skal väl inte bestämma hur andra skall känna inför sex och dessa värderingar? alla har väl rätt till sina känslor. Som sagt om man vill leva i ett öppet förhållande / whatever, så tycker jag man skal göra det. Men man skal inte gå runt och vara otrogen för det. Vill man sexa med masse olika partners, så får man jo hitta en partner som är med på den leken, och göra såna avtal. Hur svårt skal det vara. Problemet är jo att folk som är otrogna oftast också är trygghetsnarkoman, dom klarar inte av att vara själva. Skulle närmare säga dom som har det behovet borda omvärdera sig själv lite och hitta lösningar som passar dom, ifall dom har såna sexuella behov. Vi lever inte längre på 50-tallet, vill man, så kan man! Men man behöver inte vara otrogen för att göra detta.

 

[Loons]

Kan väl även tillägga, mina föräldrar har varit ihop i 35 år. deras sexliv har börjat att vara så det inte händer, mamma va inte nöjd. Dom tog samtalet och bestämde sig för att leva i ett öppet äktenskap. Det tycker jag är rätt att göra så, och man tar ansvar för sin relation, utan lögn.

(att hon så kände behovet att berätta allt detta i detalj för mig och syrran är en annan femma)

 

[vallhund]

Du skal väl inte bestämma hur andra skall känna inför sex och dessa värderingar? alla har väl rätt till sina känslor. Som sagt om man vill leva i ett öppet förhållande / whatever, så tycker jag man skal göra det. Men man skal inte gå runt och vara otrogen för det. Vill man sexa med masse olika partners, så får man jo hitta en partner som är med på den leken, och göra såna avtal. Hur svårt skal det vara. Problemet är jo att folk som är otrogna oftast också är trygghetsnarkoman, dom klarar inte av att vara själva. Skulle närmare säga dom som har det behovet borda omvärdera sig själv lite och hitta lösningar som passar dom, ifall dom har såna sexuella behov. Vi lever inte längre på 50-tallet, vill man, så kan man! Men man behöver inte vara otrogen för att göra detta.

Det är knappast @Petruska som är på rymmen från 50talet.

 

[Loons]

Det är knappast @Petruska som är på rymmen från 50talet.

om det va så du tolkade mitt inlägg dåså Men är jo bra att folk på buke kan hålla varandra över ryggen och klappa över hur himla frigjorda man är.

Men jag upprepar gärna mig själv, man behöver inte vara utrogen för att leva präcis som man vill. Man kan välja att ha såna avtal med sin partner. Förstår inte varför det skal vara svårare än så där finns jo inte antigen eller. Utroskab eller monogami. Där finns jo massor av val på den hyllan.

 

[As_Vegas]

Inblandad direkt i sexet, menar jag givetvis.

Jag blir ofta förvånad över den stora vikt en del personer lägger vid just sexuellt överförbara sjukdomar.

Så lätt vill jag inte att det är att se människor som usla svin.

Även om de som är direkt inblandade i sexet är det frivilligt, så kan ju fortfarande andra människor bli ofrivilligt, indirekt inblandade på alla möjliga sätt. Till exempel genom en sådan enkel grej att grannarna hör och störs av det.
För mig känns det självklart att försöka visa hänsyn mot andra människor i den mån jag kan, oavsett situation. Gällande otrohet handlar det ju till syvende och sist faktiskt bara om att behålla byxorna på, istället för att bryta ett löfte som man vet betyder mycket för ens partner.

 

[Wysiwyg]

Och vad är det hen ska göra slut innan? Att påbörja en ny relation vid sidan om utan att bryta upp den gamla först? Själva samlaget? Att komma nära och prata med en person där det finns sexuell attraktion? Överhuvudtaget befinna sig i närheten av en person där det finns en mikroskopisk risk att man skulle kunna få känslor för vederbörande?

Det där är intressant tycker jag! O ena sidan lutar jag lite på "amen för fan gör slut först" men o andra sidan.. Om jag själv haft en partner hade jag nog hellre sett att hen hade "testat" den nya lite mer ordentligt innan hen lämnade vårt förhållande än att hen sa "ah du jag har träffat en kollega här som verkar jättenice och jag känner att det finns potential så adios wysiwyg". Det första är, i mitt tycke, något mer "riktigt". Det andra hade ju bara känts, jaha är inte vårt förhållande värt mer än en (potentiell) fling?

Jag tänker inte så svartvitt tror jag. Jag tänker att någon kan leva i ett helt okej förhållande som man är glad över men ändå hitta någon annan man trivs bättre med/har bättre sex med/passar bättre ihop med eller whatever. Och det första förhållanden behöver ju inte vara dåligt på något sätt, bara att personen hellre är med den andra. Lite luddigt kanske?

Och om min partner träffar någon som hen är jätteintresserad av så vill jag ju hellre att hen är med/utforskar den personen än att hen håller kvar vid mig "bara för att" eller av någon slags pliktkänsla mot mig. Om partnern däremot känner fling-känslor men tänker att nä, jag vill inte utforska detta, då är det ju en annan sak. Men jag vill ju att det ska vara av val och inte av plikt som partnern inte utforskar det vidare. Och hur ska partnern isf veta om någon annan är bättre om hen inte utforskar den personen lite?

OBS: Detta är teoretiska resonemang från min sida. Jag hade blivit jätteledsen om min partner låg med någon annan eller lämnade mig för någon annan. Men jag tänker lite att.. teoriande runt hela saken och mina känslor är inte riktigt samma sak. Att jag skulle bli ledsen jämställer ju inte partnern med ett svin. Och jag är verkligen inte "ligga med någon annan=slut". Jag har andra obevekliga gränser.

 

[Wysiwyg]

Och för att fortsätta vidare på trådstarten:

Jag skulle inte bry mig om en kompis var otrogen heller. Om det inte var så att hen gjorde det enkom för att såra sin partner eller trycka ner en osäker partner. Men då tänker jag att kompisen varit en otäck typ och även haft andra personlighetsdrag jag inte uppskattat.

 

[Lipperta]

Och vad är det hen ska göra slut innan? Att påbörja en ny relation vid sidan om utan att bryta upp den gamla först? Själva samlaget? Att komma nära och prata med en person där det finns sexuell attraktion? Överhuvudtaget befinna sig i närheten av en person där det finns en mikroskopisk risk att man skulle kunna få känslor för vederbörande?

Känner min partner att jag börjar bli tråkig och denne vill hitta något annat då hen inte är nöjd i relationen med mig, då får hen jättegärna hitta någon annan. Jag vill inte ha intm relation med någon som finner mig tråkig.

Att vara i en intim relation med någon bara för att det är bättre än inget tycker jag är väldigt fel och riktigt sunkigt gjort.
Vet man att man vill hitta något annat, gör då slut.
Vill man göra en intressekoll så säger man kanske till sin partner att det här känns inte bra längre, kanske kan vi ta en paus och se hur vi känner efter.

Eller så kan man ju bara ha en öppen dialog med sin partner och dra ur tummer ur arslet och säga att något är fel/blivit tråkigt/tröttnat.