Osäker på mina känslor

[e_jhastar]

Hh

Jag dejtade en tjej en period som var likadan. Jag höll på att bli tokig. Efter att jag avslutat det fick jag blockera henne överallt, även på telefonen, hon gav sig inte..
Så spring är min rekommendation.

Usch... Fattar inte om allt bara hänger på osäkerhet eller om jag blir manipulerad för när han förklarar för mig verkar det så oskyldigt även om han också säger att han inte ska göra så igen osv...

 

[gammalek]

Nej det är klart jag inte vill, pratat med han nu. Då hade han trott att jag ignorera honom för att jag visas som online på ett annat ställe. Vi bestämde att han skulle ge mig space nu för med detta och allt annat han gör så har jag inte lust med honom nu.

Förstår att du inte vill vara med honom.

Angående att han trodde att du ignorerade honom: Hur kan han tro att rätt sätt att agera är att bombardera någon med samtal och sms? Om någon ignorerar en, så accepterar man det och låter bli att höra av sig.

 

[e_jhastar]

Förstår att du inte vill vara med honom.

Angående att han trodde att du ignorerade honom: Hur kan han tro att rätt sätt att agera är att bombardera någon med samtal och sms? Om någon ignorerar en, så accepterar man det och låter bli att höra av sig.

Nej jag vet, jag sa det till honom att det spelar ingen roll om jag är med en kompis, sover eller faktiskt aktivt ignorerar honom. Man gör inte så då utan får sitta och vänta på svar helt enkelt. Det är inte normalt att ringa ner en så mycket.

 

[gammalek]

Nej jag vet, jag sa det till honom att det spelar ingen roll om jag är med en kompis, sover eller faktiskt aktivt ignorerar honom. Man gör inte så då utan får sitta och vänta på svar helt enkelt. Det är inte normalt att ringa ner en så mycket.

Exakt. Att han inte fattar det på egen hand är anmärkningsvärt.

 

[Mabuse]

Liten uppdatering, dagens händelse: Är med en kompis, använder inte telefonen på 1 timme. Kommer tillbaka till närmre 10 missade samtal och massa SMS. Detta för att jag inte svarar direkt... Så säger han "Jag ville bara fråga en sak".

Men jösses, har han inget filter alls? Vilken klängranka!

 

[Milosari]

Nja egentligen inte men känns som jag går och hoppas på en förändring, eller att han någon gång ska komma med en egen åsikt om något och inte bara säga sånt som han tror att jag tycker eller hålla med mig om allt...

Fast vid vill du med tråden egentligen? Vill du att andra ska spy galla över honom? Får det dig att må bättre? Du vet precis som oss att det där inte kommer hända, han är den han är och kommer inte förvandlas till någon som passar dig bättre. Antingen accepterar du honom som han är, eller så avslutar du relationen ganska snart.

 

[tanten]

Usch... Fattar inte om allt bara hänger på osäkerhet eller om jag blir manipulerad för när han förklarar för mig verkar det så oskyldigt även om han också säger att han inte ska göra så igen osv...

Självklart har han bra förklaringar. För ur hans synvinkel är det ju så självklart!

Självklart att du ska svara direkt. Självklart att du vill pussas fast du värjer dig. Självklart att han ska hai kontakt med dig fast du umgås med andra.

Och ja, visst manipulerar han.

 

[tanten]

Nej jag vet, jag sa det till honom att det spelar ingen roll om jag är med en kompis, sover eller faktiskt aktivt ignorerar honom. Man gör inte så då utan får sitta och vänta på svar helt enkelt. Det är inte normalt att ringa ner en så mycket.

En av mina vänner har sällan ljud på sin telefon. Det hon gör vill hon göra med full närvaro och koncentration.
När hon har tid - eller lust - tar hon upp telefonen och ringer upp dem hon prioriterar.

Och var det så viktigt - varför messade han inte bara?

 

[tanten]

Fast vid vill du med tråden egentligen? Vill du att andra ska spy galla över honom? Får det dig att må bättre? Du vet precis som oss att det där inte kommer hända, han är den han är och kommer inte förvandlas till någon som passar dig bättre. Antingen accepterar du honom som han är, eller så avslutar du relationen ganska snart.

Du har aldrig upplevt att det är bra att rensa och klara ut sina tankar genom att ventilera med andra?

 

[Nikan]

Jag känner igen mig. Du är inte självisk, absolut inte. För att må bra måste man vara om sig och kring sig. Det är så lätt att börja tvivla på sig själv men lita och lyssna på vad du känner, du gör det av en anledning.

 

[corzette]

Men jösses, har han inget filter alls? Vilken klängranka!

Känns som han passerat "klängranka"....

JAG är en klängranka men är INTE i närheten av detta !!!

 

[e_jhastar]

En av mina vänner har sällan ljud på sin telefon. Det hon gör vill hon göra med full närvaro och koncentration.
När hon har tid - eller lust - tar hon upp telefonen och ringer upp dem hon prioriterar.

Och var det så viktigt - varför messade han inte bara?

Helt rätt, jag har aldrig ljud på telefonen heller. Ofta har jag även stör ej på. Han skickade flera meddelanden också, det enda han ville fråga om var om vi skulle ses idag.
Men nog om detta nu, är säker på att detta måste ta slut. Återkommande mönster detta även om det varit lugnare perioder men tyvärr så är det mer jobbigt än trevligt.

 

[Flixon]

Usch... Fattar inte om allt bara hänger på osäkerhet eller om jag blir manipulerad för när han förklarar för mig verkar det så oskyldigt även om han också säger att han inte ska göra så igen osv...

Jag tycker inte att det spelar så stor roll egentligen. Det får dig att bli obekväm oavsett, och det respekterar han inte. Vill du leva med det?

 

[Praefatio]

Låter som en person som har ett svårt fall av ambivalent anknytning. Såna saker ”botar” man tyvärr inte med samtal och gränssättningar, det kan dämpa beteendet ett tag men det är som att lägga locket på en kastrull med stormkokande vatten. Krävs åratal av terapi och självreflektion för att komma på rätsida med sådana problem. Låter inte som att du är kär nog att vilja stanna så länge. Trist för er båda, men jag skulle tänka på mig själv i det läget och inte bara göra slut utan också sätta VÄLDIGT tydliga gränser för hur relationen ska se ut efter uppbrottet.

 

[e_jhastar]

Låter som en person som har ett svårt fall av ambivalent anknytning. Såna saker ”botar” man tyvärr inte med samtal och gränssättningar, det kan dämpa beteendet ett tag men det är som att lägga locket på en kastrull med stormkokande vatten. Krävs åratal av terapi och självreflektion för att komma på rätsida med sådana problem. Låter inte som att du är kär nog att vilja stanna så länge. Trist för er båda, men jag skulle tänka på mig själv i det läget och inte bara göra slut utan också sätta VÄLDIGT tydliga gränser för hur relationen ska se ut efter uppbrottet.

Jag har varit inne lite på det också men visste inte att det var så svårt att få ordning på det isåfall... Funkar nog inte i ett sånt fall då att man ska kunna vara kompisar heller då om man gör slut?

 

[Praefatio]

Jag har varit inne lite på det också men visste inte att det var så svårt att få ordning på det isåfall... Funkar nog inte i ett sånt fall då att man ska kunna vara kompisar heller då om man gör slut?

Anknytningen är ju det allra mest grundläggande för alla relationer i framtiden, en av de första lärdomarna och ”programmeringarna” vi har. Den går djupt, djupt, djupt.

Jag vet inte, min gissning är nej men jag har aldrig gjort slut med någon som har den typen av anknytning.

 

[Mia_R]

Jag har varit inne lite på det också men visste inte att det var så svårt att få ordning på det isåfall... Funkar nog inte i ett sånt fall då att man ska kunna vara kompisar heller då om man gör slut?

Nej, du får nog räkna med att även om ni gör slut så kommer han förfölja dig och ha svårt med gränser iaf den närmaste tiden.

 

[Whoever]

Ursäkta. Jag gör som jag brukar. Jag läser trådstarten och sen skummar Jag igenom resten av tråden för saker brukar gå OT.

Kärlek ska ge energi. Att älska någon ska ha en positiv aura kring sig. Exempelvis så jobbar jag och min sambo sen sju år på samma jobb och ses hela dagarna. Men likförbannat skriver vi till varandra om vi är i sär. Nu har vi valp så vi måste jobba olika skift och vi kreverar nästan när vi inte ses och lägenheten är i kaos för vi blir fuktionsodugliga. Nu förstår jag att vi är extremer och alla vill inte ha det såhär. Min bästa kompis tex. beskriver sin make som att 70% av tiden är hon irriterad på honom men hon är dökär i honom fortfarande efter nästan 20 år.

Jag (och min sambo) har tidigare varit i länga, fruktansvärt dåliga förhållanden och trott att vi varit kära, men nu i efterhand så inser vi att det har varit andra mer komplicerade känslor inblandade. I hans fall så handlade det om traumabonding och i mitt fall så handlade det nog ärligt talat om desperation. Och det som båda våra gamla relationer har gemensamt var att dom var komplicerade, självutplånande och destruktiva. Våran relation var inte alls lätt från början. Vi var verkligen tvungna att nollställa våra förväntningar på vad en relation innebar för att få saker att funka som vi ville. Jag tror att jag skrivit i en tråd om min sambo ang. städning och matlagning, tror jag att det var. Men vi hade aldrig orkat om det inte inte hade funnits någon sorts "lätthet" i att krångla. Om vi inte konstant gett varandra energi till att fortsätta göra saker till det bättre. Ingen av oss är perfekt. Ingen av oss gör något perfekt. Men han i sin person är perfekt för mig.

Så om jag ska försöka sammanfatta. Att älska någon ska vara lätt, som att andas. Man ska få energi av den andra när saker är svårt. När man gör kompromisser så ska det kännas som en investering inte en förlust. Jobbet, ekonomin, ens utseende eller vad fan som helst kan vara åt helvete men så tittar man på den som älskar en och så känner man att "åh shit jag vann!"

 

[e_jhastar]

Nu har jag gjort slut med honom! Känns väldigt bra. Tack för all stöttning.

 

[parellikusken]

Nu har jag gjort slut med honom! Känns väldigt bra. Tack för all stöttning.

Grattis! Så skönt för dig.