Osäker på mina känslor

Blockerar vägen för mig ibland för att jag ska ge han en kram typ... sånt trams. Sen visst har han gett mig en puss eller kram fastän han vetat eller känt att jag inte vill, då säger han att han bara ville testa ändå. Detta gör mig såklart irriterad...
Alltså det här är för mig stora varningsklockor. Även om du skriver att han blir bättre, så gör han ändå stora övertramp och verkar inte bry sig om dina gränser. Oavsett om han gör det med ont uppsåt eller om han bara är oerhört bekräftelsesökande så är det absolut inte okej.
 
Jag hör faktiskt inte några varningsklockor om att han skulle vara dum, har upplevt samma med flera. TS och hennes partner är på olika änden av skalan helt enkelt. Jag är lite som TS, vill ha mycket space, och det verkar få den som har minsta lilla tendens att vara osäker att bli klängig.

Min erfarenhet är att man måste hitta någon som är som en själv. Jag har försökt ändra på mig och det blev pannkaka båda gångerna. Fast jag nästan aldrig var hemma så kände jag mig helt kvävd och blev till slut jättetaskig. Så nu avslutar jag direkt när jag känner att vi inte matchar på det planet.
 
Många varningsklockor som ringer! Hans "osjälvständighet", att han ständigt behöver din bekräftelse, vittnar om själslig omognad, men kan också vara ett sätt att kontrollera dig. Om du ständigt är uppehållen av honom och aldrig får vara ifred blir du kvävd, och då får han makt över dig. Efter ett års relation känner du såhär- föreställ dig hur du skulle må efter ytterligare ett, eller två, eller tio år, av hans beteende. Relationen är också ny, och han visar säkert inte hela vidden av sig själv för dig än heller, utan risken för upptrappning är stor.

Det är övergrepp och kränkningar av dig på flera plan när han tvingar på dig kramar och närhet. Du har sagt ifrån, men han fortsätter ändå - han kanske "bättrar sig" efter att du tagit upp det med honom, men det är fortfarande ett beteende som han själv inte tyckt är fel och roten till det kan fortfarande vara kvar.

Du har redan svaret på vad du ska göra i din fråga. Du är osäker på dina känslor, och det är tydligt att du börjat orientera dig bort från dig själv och funderar över honom, hans beteenden, saker han säger och gör och är, istället. Det är medberoende och destruktivt. Du förtjänar en partner som ser dig, som är lyhörd för dina gränser, som uppskattar din natur och kommer dig till mötes där du är. ❤️
Han har även börjat visa lite mer tecken på avundsjuka, i början trodde jag att han var hur chill som helst och inte alls var den svartsjuke typen. Sen har han vid ett tillfälle reagerat på varför jag en gång var inloggad på Instagram mitt i natten när jag sa att jag sov (Instagram bugg), tror detta var något han tog upp 2-3 gånger och ifrågasatte. Sett snabbt i all hast att någon på Instagram i chatten skickat massa hjärtan och gått och övertänkt detta... (Tjejkompis). Blir arg på sånt här, orkar inte med den osäkerheten och har verkligen inte lust att ge bekräftelse hela tiden. Tänkte på det igår, han ringde på kvällen och under samtalet på 20 minuter sökte han bekräftelse 3 gånger minst...
 
Alltså det här är för mig stora varningsklockor. Även om du skriver att han blir bättre, så gör han ändå stora övertramp och verkar inte bry sig om dina gränser. Oavsett om han gör det med ont uppsåt eller om han bara är oerhört bekräftelsesökande så är det absolut inte okej.
Nä. Är det ens värt att försöka prata om det igen eller är det bara att skita i det och göra slut?
 
Jag hör faktiskt inte några varningsklockor om att han skulle vara dum, har upplevt samma med flera. TS och hennes partner är på olika änden av skalan helt enkelt. Jag är lite som TS, vill ha mycket space, och det verkar få den som har minsta lilla tendens att vara osäker att bli klängig.

Min erfarenhet är att man måste hitta någon som är som en själv. Jag har försökt ändra på mig och det blev pannkaka båda gångerna. Fast jag nästan aldrig var hemma så kände jag mig helt kvävd och blev till slut jättetaskig. Så nu avslutar jag direkt när jag känner att vi inte matchar på det planet.
Skulle inte säga att han är dum heller, men osäkerheten han har är väldigt stor och bekräftelsebehovet också. Sen det att vi krockar med hur mycket närhet vi vill ha är en sak också. Annars är han egentligen väldigt snäll och vill väl men så mycket behov av bekräftelse om och om igen...
 
Skulle inte säga att han är dum heller, men osäkerheten han har är väldigt stor och bekräftelsebehovet också. Sen det att vi krockar med hur mycket närhet vi vill ha är en sak också. Annars är han egentligen väldigt snäll och vill väl men så mycket behov av bekräftelse om och om igen...
Fast man är ju inte snäll om man tvångskramar eller tvångspussar någon. I synnerhet inte när man vet om att den andra inte vill. I synnerhet inte när man säger att man vill "testa" fast att man vet att det är mot den andras vilja.
 
Han har även börjat visa lite mer tecken på avundsjuka, i början trodde jag att han var hur chill som helst och inte alls var den svartsjuke typen. Sen har han vid ett tillfälle reagerat på varför jag en gång var inloggad på Instagram mitt i natten när jag sa att jag sov (Instagram bugg), tror detta var något han tog upp 2-3 gånger och ifrågasatte. Sett snabbt i all hast att någon på Instagram i chatten skickat massa hjärtan och gått och övertänkt detta... (Tjejkompis). Blir arg på sånt här, orkar inte med den osäkerheten och har verkligen inte lust att ge bekräftelse hela tiden. Tänkte på det igår, han ringde på kvällen och under samtalet på 20 minuter sökte han bekräftelse 3 gånger minst...
Det där får stora varningsklockor att ringa. Han har ingenting att göra med när och var du är inloggad, vem du umgås med eller varför du gör något. Han har ingen rätt att ifrågasätta och du har ingen skyldighet att svara.
 
Det där får stora varningsklockor att ringa. Han har ingenting att göra med när och var du är inloggad, vem du umgås med eller varför du gör något. Han har ingen rätt att ifrågasätta och du har ingen skyldighet att svara.
Nej verkligen inte!!!

Detta är ganska tidigt i förhållandet. Han har uppenbart sina egna demoner att slåss mot.
Frågan är bara om du ska vara inblandad?

En inloggning på insta - jösses?
Alltså, ju mer du skriver desto fler varningsklockor ringar.

Lev ditt eget liv! Utan bedömning eller utvärdering.
 
Nä. Är det ens värt att försöka prata om det igen eller är det bara att skita i det och göra slut?
Man ändrar inte en person genom att prata om det, inte när glappet mellan hur personen är och hur man vill att den ska vara är så stort som du beskriver det. Har också varit där, tack och lov på 90-talet då det inte fanns smartphones, men att inte få mina gränser respekterade och inte få den frihet jag behövde. Det lät bra när vi pratade om det men i verkligheten hände nästan ingenting.
 
Man ändrar inte en person genom att prata om det, inte när glappet mellan hur personen är och hur man vill att den ska vara är så stort som du beskriver det. Har också varit där, tack och lov på 90-talet då det inte fanns smartphones, men att inte få mina gränser respekterade och inte få den frihet jag behövde. Det lät bra när vi pratade om det men i verkligheten hände nästan ingenting.
Nä det är sant som du säger. Som ni alla säger så är det inte mitt ansvar att vara hans terapeut eller något heller. Han bör gå i terapi för sin osäkerhet och sitt bekräftelsebehov och det utan mig. Jag bör bli snabbare på att se varningssignalerna och dra mig ur. Redan haft ett långt destruktivt förhållande, vill verkligen inte upprepa det igen...
 
Ja, den är lite läskig faktiskt...
Att han kollar din insta är i sig inte så konstigt, tänker jag, om man är kär och tänker mycket på den man är kär i så kan man nog gå in ofta på personens sociala medier och notera när den senast varit aktiv.

Att ta upp det låter dock extremt osäkert och svartsjukt. Vad är problemet med att du är på insta mitt i natten, om så vore? Det är ju din ensak, isf.
 
Liten uppdatering, dagens händelse: Är med en kompis, använder inte telefonen på 1 timme. Kommer tillbaka till närmre 10 missade samtal och massa SMS. Detta för att jag inte svarar direkt... Så säger han "Jag ville bara fråga en sak".
 
Hh
Liten uppdatering, dagens händelse: Är med en kompis, använder inte telefonen på 1 timme. Kommer tillbaka till närmre 10 missade samtal och massa SMS. Detta för att jag inte svarar direkt... Så säger han "Jag ville bara fråga en sak".
Jag dejtade en tjej en period som var likadan. Jag höll på att bli tokig. Efter att jag avslutat det fick jag blockera henne överallt, även på telefonen, hon gav sig inte..
Så spring är min rekommendation.
 

Liknande trådar

Relationer Eller rättare sagt, var och med vilka? Och hur planeras det? Samma varje år eller olika? Är alla nöjda med upplägget eller kan det...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
6 685
Senast: Mirre
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 108
Senast: gullviva
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 062
Senast: monster1
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 753

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Mål och Planer 2025
  • Retrievertråden

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp