Läkaren på vc ringde angående hemorrojden. Han råkade tyvärr nämna att de skulle kolla en hel rad med saker i morgon när jag ska provtas. Och nu är jag jätteorolig. Hur mycket kommer de ta? Kommer jag må fysiskt dåligt för de tar mycket?

Alltså, usch fy. Jag vill inte vara med.
 

Jag är trött, ledsen och väldigt besviken på mig själv. Det gick inte att ta prover. Jag bara grät hysteriskt och skakade och hade panik. Jag fick ingen effekt alls av Stesolid. Fick 10 mg. Jag hade ju också tagit 2 Alimemazin hemma.

Allt är fortsatt bara skit. Inget kommer att bli bättre.
Först så tycker jag att du var helt fantastiskt som ens tog dig dit och lät dem försöka!
Nu har de fått se hur du fungerar och då kan de göra en ny plan utifrån det. Jag kan nog garantera att de inte kommer vifta bort dina problem efter detta, när de har fått se med egna ögon att det inte fungerade!
Det är omöjligt att förstå en sådan reaktion bara utifrån en beskrivning.
Jag känner mig så besviken att jag inte tillät dem att proverna.
Jag förstår att du är besviken för att det inte fungerade. Men det var INTE att du inte lät dem ta proverna, utan helt enkelt att du inte klarade av det! Du ville ju låta dem ta proverna!

Jag hoppas att du låter dem göra en ny plan för dig!
Och tills dess, var snäll mot dig själv! Du gjorde ditt bästa idag!
 
Jag har fått lustgas hos tandläkaren. Det ger inte mycket effekt alls på mig.
Nä, det förstår jag. Den bedövar ju på ett annat sätt, tar bort smärta (minns jag från förlossningen....). En lätt narkos gör ju att du sover helt och inte märker något alls.

Jag tycker vården som ju vet hur du reagerar, kunde hitta en annan väg, kanske den jag nämnt. Du kan knappast vara ensam om din reaktion vid såna här tillfällen.
 
Men ändå. Proverna är inte tagna.
Nä, men du försökte, hur bra är inte det?! Förstår att du är besviken över att proverna inte är tagna, men det betyder inte att de aldrig kommer bli det. Förstår att det är svårt, men försök vända på det. Du tog dig ändå dit, och det låter ju som att bilfärden (?) gått bra, du har inte sagt något om någon dålig eller orolig sömn, du fick inte panik (vad jag kan utläsa) av att de letade ådra osv.
Det är ju ett GIGANTISKT steg i rätt riktning. F'n va gött!
 
Jag har fått lustgas hos tandläkaren. Det ger inte mycket effekt alls på mig.
Lustgas är ju främst smärtlindrande och går dessutom extremt snabbt ur kroppen (därför den används vid förlossningar - hinner liksom inte påverka barnet). Håller med om att den inte är särskilt lugnande/sövande. Narkos är något annat, tanken med den är ju att nästan sova när de tar proverna. Om de erbjuder det - tacka ja!
 
Du ska vara stolt över dig själv. Jag är stolt över dig och allt som du faktiskt klarade av idag. Går det att se det som ett genrep, en förberedelse till nästa gång? Saker som är svåra måste man ju öva på - och det var exakt vad du gjorde idag. Strongt gjort! :heart
 
Du ska vara stolt över dig själv. Jag är stolt över dig och allt som du faktiskt klarade av idag. Går det att se det som ett genrep, en förberedelse till nästa gång? Saker som är svåra måste man ju öva på - och det var exakt vad du gjorde idag. Strongt gjort! :heart
Jag tror tyvärr inte att det går bättre nästan gång om jag inte är sövd. Det känns bara som om jag kört fast. Jag mår skit och lyckas inte få prover tagna.

Blev ju också skrämd av provtagarens språkbruk och antalet rör som en person höll i handen.

Jag är så jävla uppgiven. Har en önskan varje kväll när jag går och lägger mig, men på morgonen är allt som vanligt ändå.
 
Jag tror tyvärr inte att det går bättre nästan gång om jag inte är sövd. Det känns bara som om jag kört fast. Jag mår skit och lyckas inte få prover tagna.

Blev ju också skrämd av provtagarens språkbruk och antalet rör som en person höll i handen.

Jag är så jävla uppgiven. Har en önskan varje kväll när jag går och lägger mig, men på morgonen är allt som vanligt ändå.
Be om att få bli sövd med narkosgas om det känns som en bra lösning för dig.

Jag tycker faktiskt att det är en framgång. Du gick dit, du försökte, kroppen satte förvisso käppar i hjulet för dig, med du gick dit! Och du har en plan framåt, narkos.
 
Be om att få bli sövd med narkosgas om det känns som en bra lösning för dig.

Jag tycker faktiskt att det är en framgång. Du gick dit, du försökte, kroppen satte förvisso käppar i hjulet för dig, med du gick dit! Och du har en plan framåt, narkos.
Fast det är inte troligt att jag kommer få bli sövd, tyvärr.
 
Jag tror tyvärr inte att det går bättre nästan gång om jag inte är sövd. Det känns bara som om jag kört fast. Jag mår skit och lyckas inte få prover tagna.

Blev ju också skrämd av provtagarens språkbruk och antalet rör som en person höll i handen.

Jag är så jävla uppgiven. Har en önskan varje kväll när jag går och lägger mig, men på morgonen är allt som vanligt ändå.
Kan du skriva ned moment som du tyckte var jobbiga och berätta det för vårdteamet? Tänker att om rören var jobbiga behöver de ju inte visa dem, jag själv vill ofta välja arm själv osv. Lägg inte ut det här, du behöver inte svara mig, utan ta upp det med de som är professionella :)
 
Kan du skriva ned moment som du tyckte var jobbiga och berätta det för vårdteamet? Tänker att om rören var jobbiga behöver de ju inte visa dem, jag själv vill ofta välja arm själv osv. Lägg inte ut det här, du behöver inte svara mig, utan ta upp det med de som är professionella :)
Fast jag vet inte hur jag ska kunna sudda ut de minnesbilder jag fått idag av det jag sett och hört. De kommer vara med mig nästa gång.
 
Jag tror tyvärr inte att det går bättre nästan gång om jag inte är sövd. Det känns bara som om jag kört fast. Jag mår skit och lyckas inte få prover tagna.

Blev ju också skrämd av provtagarens språkbruk och antalet rör som en person höll i handen.

Jag är så jävla uppgiven. Har en önskan varje kväll när jag går och lägger mig, men på morgonen är allt som vanligt ändå.
Jag sällar mig till kören som tycker du var SÅ HIMLA BRA idag! Så sjukt strongt gjort att möta den skräcken.

Och en stor fördel i hur läget är nu jämfört med igår är att nu har din vårdgivare sett hur det blir. Fast du själv anade det och förmedlade det så ger det (tyvärr) större förståelse när de ser situationen. Jag har varit med om något parallellt, inte alls om provtagning, men att jag bett om anpassningar och förklarat utan att få gehör (även om de trott de anpassat tillräckligt). Som det blev för mig var att när de såg att det blev precis sådär som jag sagt att det skulle bli, då föreslog de plötsligt alla de anpassningar jag redan bett om och nästa tillfälle kunde genomföras på ett för mig mycket bättre sätt och bättre även för dem eftersom vi inte behövde avbryta.

Nu är det inte DU som behöver få det att funka bättre nästa gång. Du gjorde ditt bästa idag också. Den stora skillnaden är att DE har sett hur det blir för dig och kan förhoppningsvis ge förslag på sätt att genomföra som är möjligt för dig. :heart

Jag säger det igen: du var SÅ HIMLA BRA idag! Så sjukt strongt gjort att möta den skräcken. Nu ligger det på dem att anpassa och jag tror de har bättre förutsättningar att göra det på ett bra sätt för dig pga dagens försök.
 
Fast jag vet inte hur jag ska kunna sudda ut de minnesbilder jag fått idag av det jag sett och hört. De kommer vara med mig nästa gång.
Det här låter kanske brutalt men: jag tror inte att du ens bör försöka för det går inte. Och det kan t o m vara bra att du har dem. Nu vet du konkret inför nästa gång, och behöver inte måla upp värre fantasier än så.

@ameo s inlägg är jättebra tycker jag. Kan bara lägga till en tanke: du klarade det ju! Proverna blev inte tagna men du rymde inte, du stannade kvar och du kom därifrån i ett stycke. Jag förstår att det var skitjobbigt och det blir jobbigt nästa gång också, men nu vet du att du överlever. Nästa gång blir inte värre än i går, snarare bättre eftersom de vet nu, och du kommer överleva den gången också.
 
Det här låter kanske brutalt men: jag tror inte att du ens bör försöka för det går inte. Och det kan t o m vara bra att du har dem. Nu vet du konkret inför nästa gång, och behöver inte måla upp värre fantasier än så.

@ameo s inlägg är jättebra tycker jag. Kan bara lägga till en tanke: du klarade det ju! Proverna blev inte tagna men du rymde inte, du stannade kvar och du kom därifrån i ett stycke. Jag förstår att det var skitjobbigt och det blir jobbigt nästa gång också, men nu vet du att du överlever. Nästa gång blir inte värre än i går, snarare bättre eftersom de vet nu, och du kommer överleva den gången också.
Nej, det blir inte bättre. Det kan däremot bli sämre. Mycket sämre. Det blir en total katastrof om jag svimmar. Du kan inte ana hur fruktansvärt det är för mig.
 

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 205
  • Artikel Artikel
Dagbok Det är nu 3½ år sedan jag fick besked om att jag är överkänslig mot komjölk, de 4 vanliga sädesslagen (vete, havre, korn, råg) samt...
Svar
0
· Visningar
264
Senast: cassiopeja
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Saker och ting har ju sin gilla gång här i livet, så efter skilsmässan så har jag börjat fundera på döden… ;) Kanske hjälpte det till...
Svar
5
· Visningar
702
Senast: Soapbubble
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag vet att jag har skrivit tidigare men jag blir för ledsen av att läsa om det och jag har inget minne av vad jag har skrivit pga...
Svar
8
· Visningar
1 094
Senast: Rosett
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp