- Svar: 31
- Visningar: 1 809
Jag har aldrig startat nån dagbokstråd här innan. Men det här är för tungt att bära ensam, och jag vill inte lägga hela tyngden på min man.
Jag vill inte skriva vad det handlar om, för det är alldeles för privat. Men jag hade fått förhoppningar om en lösning på ett allvarligt problem. En möjlighet som hade kunnat förändra mitt liv. Jag gick runt hela dagen idag och var så nervös inför beskedet att jag mådde illa. Men jag var samtidigt bubblig och pirrig! Ungefär som inför en hopptävling. När jag tävlade i hoppning så brukade jag vara så nervös att jag nästan kräktes timmarna innan klassen. Men samtidigt bubblig och pirrig. Ungefär så var det idag. Men för en stund sedan så kom beskedet, och det var negativt.
Jag har en sista chans. Det finns en annan person som kanske kanske kan hjälpa mig med mitt problem. Det skulle betyda jättemycket för mig om någon av er skulle vilja hålla tummarna för mig. Chansen som finns kvar är verkligen min sista chans vad gäller just detta problem.
Är så ledsen. Och så orolig för att nästa besked också ska bli negativt.
TILLÄGG I EFTERHAND
Tack snälla för all medkänsla och alla tummar som hålls! Jag blir lika glad varenda gång någon ger ett hjärta (alltså via gilla-knappen). Jag ser er allihop och jag ser er omtanke.
TACK för att ni tar er tid att skicka empati och värme till mig fastän vi inte ens känner varandra. Vilka stora hjärtan ni har. Skickar kärlek tillbaka till er!
ETT SISTA TILLÄGG
Nu har jag fått ”sista chansen-beskedet”. Det var positivt!!!!!!! Jag är helt vimsig av lättnad och håller på att DÖ av tacksamhet. Tacksamhet för själva beskedet. Men lika mycket tacksamhet gentemot alla er som skickat hjärtan (via gilla-knappen) och skrivit omtänksamma ord!
Tack snälla snälla ni för alla tummar, tår och tassar!
Den dag någon av er behöver tummar som hålls, så kommer jag att hålla mina så hårt jag bara kan.
Jag vill inte skriva vad det handlar om, för det är alldeles för privat. Men jag hade fått förhoppningar om en lösning på ett allvarligt problem. En möjlighet som hade kunnat förändra mitt liv. Jag gick runt hela dagen idag och var så nervös inför beskedet att jag mådde illa. Men jag var samtidigt bubblig och pirrig! Ungefär som inför en hopptävling. När jag tävlade i hoppning så brukade jag vara så nervös att jag nästan kräktes timmarna innan klassen. Men samtidigt bubblig och pirrig. Ungefär så var det idag. Men för en stund sedan så kom beskedet, och det var negativt.
Jag har en sista chans. Det finns en annan person som kanske kanske kan hjälpa mig med mitt problem. Det skulle betyda jättemycket för mig om någon av er skulle vilja hålla tummarna för mig. Chansen som finns kvar är verkligen min sista chans vad gäller just detta problem.
Är så ledsen. Och så orolig för att nästa besked också ska bli negativt.
TILLÄGG I EFTERHAND
Tack snälla för all medkänsla och alla tummar som hålls! Jag blir lika glad varenda gång någon ger ett hjärta (alltså via gilla-knappen). Jag ser er allihop och jag ser er omtanke.
TACK för att ni tar er tid att skicka empati och värme till mig fastän vi inte ens känner varandra. Vilka stora hjärtan ni har. Skickar kärlek tillbaka till er!
ETT SISTA TILLÄGG
Nu har jag fått ”sista chansen-beskedet”. Det var positivt!!!!!!! Jag är helt vimsig av lättnad och håller på att DÖ av tacksamhet. Tacksamhet för själva beskedet. Men lika mycket tacksamhet gentemot alla er som skickat hjärtan (via gilla-knappen) och skrivit omtänksamma ord!
Tack snälla snälla ni för alla tummar, tår och tassar!
Den dag någon av er behöver tummar som hålls, så kommer jag att hålla mina så hårt jag bara kan.
Senast ändrad: