Orolig för sexuella övergrepp?

[escodobe]

Där skulle jag vara mer rädd för att komma i vägen vid en skjutning. Men Köln

Jag faktiskt blir upprörd folk tex påstår att det är en onödig risk att jogga i mörkret.

 

[aprilmaj]

Feg tror jag inte att han var. Han kanske bara gjorde det som orsakade minsta möjliga fortsatta tjafs.

Jo, tjafset hade ju kunnat göra det ännu jobbigare för tjejen.

 

[mandalaki]

Snarare tvärtom väl? Är det inte så att våldet har minskat? Men vi vet mer och blir räddare.

Det beror på vilket våld du menar. Våldtäktsanmälningarna har ökat, men till största delen antas det bero på ändrad lagstiftning (definitionen av våldtäkt har vidgats).

 

[tanten]

Jag är förbannat rädd för folks rädslor!
Genom att sprida felaktiga uppfattningar om hur farligt samhället är SKAPAR vi det samhälle vi är rädda för.

Precios så.

Normal vanlig försiktighet räcker enligt mig.

för egen del har jag börjat ta in bilnyckeln istället för att ha den sittande i tändningslåset hela tiden. Jag tar med mig ytterdörrsnyckel istället för att lägga den på förstubron under en blomkruka eller i en stövel. Men låser dörren när jag är hemma har jag aldrig gjort (annat än om jag inte velat störd....)
allt detta pga att några dårar har härjat i grannskapet och brutit sig in i hus och stulit smycken.
När det blåst över kommer jag sannolikt helt dumdristigt att fortsätta låta nycklarna sitta kvar.

 

[mandalaki]

Jag faktiskt blir upprörd folk tex påstår att det är en onödig risk att jogga i mörkret.

Om jag sprang skulle jag inte göra det i ett motionsspår i mörker. Då skulle jag välja villaområden eller liknande.

 

[escodobe]

Om jag sprang skulle jag inte göra det i ett motionsspår i mörker. Då skulle jag välja villaområden eller liknande.

Varför då?

 

[mandalaki]

Varför då?

Det har nog att göra med att jag stött på blottare så ofta. Jag är inte rädd för dem, men jag blir så förbannat kränkt över att en främling tar sig rätten att stå och runka inför mig. Det går så långt över mina gränser att jag blir vansinnig.

Och blottare är vanliga just i motionsspår eftersom de vet att många kvinnor springer ensamma. Jag har fräst, skrikit och polisanmält - samtidigt vet man aldrig vad det kan leda till. Alla blottare blir inte våldtäktsmän men väldigt många våldtäktsmän har börjat som blottare, enligt experter.

 

[escodobe]

Det har nog att göra med att jag stött på blottare så ofta. Jag är inte rädd för dem, men jag blir så förbannat kränkt över att en främling tar sig rätten att stå och runka inför mig. Det går så långt över mina gränser att jag blir vansinnig.

Och blottare är vanliga just i motionsspår eftersom de vet att många kvinnor springer ensamma. Jag har fräst, skrikit och polisanmält - samtidigt vet man aldrig vad det kan leda till. Alla blottare blir inte våldtäktsmän men väldigt många våldtäktsmän har börjat som blottare, enligt experter.

Så märkligt de flesta Blottare jag stött på har varit på mer befolkade platser. (Undantaget den som brukade lurpassa i närheten av stallet när jag var liten) typ hållplatser och sådant. I tonåren så fanns det en som brukade stå naken i sitt fönster bredvid en gångväg i ett hyreshus när skolbarnen gick förbi. Lagarna såg nog annorlunda ut då för jag fick höra från vuxna att polisen inte kunde göra något eftersom han var i sitt hem.

Jag brukar knappt se en kotte på motionsspåren häromkring kvälls/nattetid. En och annan joggare/hundrastare och tjuvrökande tonåringar.
Kom hit till förorten

 

[Wysiwyg]

Det har nog att göra med att jag stött på blottare så ofta. Jag är inte rädd för dem, men jag blir så förbannat kränkt över att en främling tar sig rätten att stå och runka inför mig. Det går så långt över mina gränser att jag blir vansinnig.

Och blottare är vanliga just i motionsspår eftersom de vet att många kvinnor springer ensamma. Jag har fräst, skrikit och polisanmält - samtidigt vet man aldrig vad det kan leda till. Alla blottare blir inte våldtäktsmän men väldigt många våldtäktsmän har börjat som blottare, enligt experter.

Jag har också råkat ut för en blottare i ett joggingspår! Som var just joggingklädd.. Först blev jag bara förbannad och rädd för att det skulle utvecklas vidare, dvs hända något värre. Hade sett honom där 3 dagar tidigare också och samma mönster upprepat sig (med mig) fast ingen blottning pga att andra människor också gick förbi. Men sen när jag kom hem och kände efter lite mer insåg jag att jag faktiskt blivit ordentligt kränkt också.

Har aldrig promenerat på samma ställe igen..

 

[aprilmaj]

Jag har också råkat ut för en blottare i ett joggingspår! Som var just joggingklädd.. Först blev jag bara förbannad och rädd för att det skulle utvecklas vidare, dvs hända något värre. Hade sett honom där 3 dagar tidigare också och samma mönster upprepat sig (med mig) fast ingen blottning pga att andra människor också gick förbi. Men sen när jag kom hem och kände efter lite mer insåg jag att jag faktiskt blivit ordentligt kränkt också.

Har aldrig promenerat på samma ställe igen..

Sedan finns de där blottarna som antagligen försöker rättfärdiga sig med att de inte är blottare:
En gång i joggingspåret blev jag omsprungen av en man, som helt plötsligt blev akut kissnödig och bara var tvungen att försöka kissa precis vid spåret bakom nästa krök.

 

[LadyCovergirl]

För min del är svaret: man kallar det inte rädsla, upplever det inte ens som rädsla. Man kallar det säkerhetsbeteende, höjd vaksamhet, strategier. Och så otroligt många kvinnor har det, de tänker ut sådant utan att närmare reflektera. Som tjejgänget som messar varann när de kommit hem efter utekvällen. Det gör normalt inte män, som @niphredil påpekade. Män går heller inte med nyckelknippan i handen och jag kan svära på att det säljs mer larm och färgspray till kvinnor än till män.

Men rädsla kallar man det inte för. Jag är inte rädd och rör mig där jag behöver, även när det är mörkt. Dock har jag på vissa ställen en väldigt hög vaksamhet - som blir ännu högre om jag möter en/flera män.

Men det är ju fortfarande en form av anpassning. Dessutom pga att andra människor eventuellt skulle kunna göra något olämpligt.
Att det existerar är ju sorgligt men om en kvinna anser det vara ett problem så måste ju denna kvinna göra något för sin egen del.

 

[mandalaki]

Jag har också råkat ut för en blottare i ett joggingspår! Som var just joggingklädd.. Först blev jag bara förbannad och rädd för att det skulle utvecklas vidare, dvs hända något värre. Hade sett honom där 3 dagar tidigare också och samma mönster upprepat sig (med mig) fast ingen blottning pga att andra människor också gick förbi. Men sen när jag kom hem och kände efter lite mer insåg jag att jag faktiskt blivit ordentligt kränkt också.

Har aldrig promenerat på samma ställe igen..

Precis så funkar det för mig också. Det förstör stället det hände på.

För många år sedan satt en kille och runkade på spårvagnen en kväll. Jag funderade på om jag skulle börja gapa, men de flesta på vagnen var äldre damer. Eftersom de uppenbarligen inte såg vad jag såg, så lät jag det vara, för att inte ställa till det för dem.

Men väldigt, väldigt länge var jag otroligt uppmärksam på var män på glest befolkade vagnar och bussar har händerna. Är det nog fortfarande.

 

[mandalaki]

Men det är ju fortfarande en form av anpassning. Dessutom pga att andra människor eventuellt skulle kunna göra något olämpligt.
Att det existerar är ju sorgligt men om en kvinna anser det vara ett problem så måste ju denna kvinna göra något för sin egen del.

Problemet är att kvinnor har så stor anledning att inte känna sig trygga. Om sex av tio i en undersökning känner sig rädda på offentliga platser kvälls- och nattetid så ser jag det inte som individuella problem som var och en av dem behöver göra något åt.

 

[Mabuse]

Men nu får du väl ge dig? Har du ovanligt tråkigt idag eller?

Det är ju en befogad fråga. Risken att du blir påkörd och dör är ju otroligt mycket större än risken att bli överfallen och knivmördad. Och, som du skrev, att något är ovanligt är ju ingen tröst för den som drabbas, alltså undviker du och är rädd. Då undrar man ju hur du vågar sätta dig i en bil?

 

[LadyCovergirl]

Problemet är att kvinnor har så stor anledning att inte känna sig trygga. Om sex av tio i en undersökning känner sig rädda på offentliga platser kvälls- och nattetid så ser jag det inte som individuella problem som var och en av dem behöver göra något åt.

Nej, frågan är givetvis varför alla dessa kvinnor uppger att de är rädda. Rimligen är det i många fall något som leder till orimliga inskränkningar i livet.
Och ja, jag tror mycket på eget ansvar. Är någon rädd för spindlar (även det vanligt) så anser jag att det är personens eget ansvar att hantera. Inte att alla i ens omgivning ska anpassa sig eller att spindlar ska utrotas.
Liknelsen är förvisso lite fånig men nog måste arbetet börja någonstans och det är enklare att hantera sig själv än att "laga" resten av världen.

 

[Wysiwyg]

Det är ju en befogad fråga. Risken att du blir påkörd och dör är ju otroligt mycket större än risken att bli överfallen och knivmördad. Och, som du skrev, att något är ovanligt är ju ingen tröst för den som drabbas, alltså undviker du och är rädd. Då undrar man ju hur du vågar sätta dig i en bil?

Jag kan lika gärna också svara på den här frågan eftersom jag är en av dem som känner mig rädd och helst undviker att promenera hem själv på nätterna. (Och jag joggar inte heller på ödsliga platser när det blivit mörkt pga att jag känner mig otrygg.)

Om jag skulle undvika bilar hade det haft en väldigt stor påverkan på mitt liv. Det hade blivit oerhört mycket jobbigare. Att försöka undvika att promenera själv mitt i natten gör varken till eller från till min övriga livskvalité.

Dessutom tror jag att jag hade tyckt det vore oerhört mycket jobbigare psykiskt att bli överfallen och våldtagen än att råka ut för en bilkrasch med ungefär samma skadeamplitud.

 

[Mabuse]

Problemet är att kvinnor har så stor anledning att inte känna sig trygga. Om sex av tio i en undersökning känner sig rädda på offentliga platser kvälls- och nattetid så ser jag det inte som individuella problem som var och en av dem behöver göra något åt.

Sex av tio är säkert också rädda för spindlar eller ormar, så rädsla i sig är ju inget bevis på att något är farligt. Jag håller med om att sådan utbredd rädsla är delvis strukturell och behöver adresseras mer än bara på individuell nivå, men jag tror att en del av det strukturella problemet är den rädslodiskurs som syns här i tråden inte minst, att kvinnor måste vara rädda för överfallsvåldtäkter på öppen gata och inte bör gå ut ensamma, trots att vi vet att män löper mycket större risk att råka illa ut. Och att kvinnor löper större risk att utsättas för våldtäkt om de är hemma med manligt sällskap, än om de går i en mörk park.

 

[Wysiwyg]

Men väldigt, väldigt länge var jag otroligt uppmärksam på var män på glest befolkade vagnar och bussar har händerna. Är det nog fortfarande.

Ja det brukar jag också ha koll på.

 

[Wysiwyg]

Är det någon som vet hur statistik på tex överfallsvåldtäkter eller blottningar räknas?

Tänkte just på det här med att "det är större risk att bli våldtagen av någon man känner än ute på gatan". Jag tänker att ja, de allra största andelen brott sker ju i hemmet men det är ju inte heller så konstigt. Det måste ju vara oerhört många fler som sitter hemma i soffan en lördagkväll med sin sambo än går ute själv på stan? Tänkte hur stor skillnaden är om man tar i beaktning hur många som utsätter sig för risken?

 

[Raderad medlem 6459]

Fast just den här tråden handlar om man är rädd. Så ja, då fokuserar jag på den frågan.

Jag menade mer att du verkar lasta tjejer enbart för sin rädsla (ja, i en tråd om tjejers rädsla), att det är deras fel att de är rädda och att de ska skärpa sig typ.

Jag håller inte med. Att många känner sig otrygga är inte konstigt och ingenting man ska hugga på.