Orolig för sexuella övergrepp?

[julgrisen]

Rent allmänt:
det verkar sjukt besvärligt att alltid vara rädd för att bli överfallen. Jag skulle ju aldrig kunna göra något om jag inte kände mig bekväm i att röra mig själv efter mörkrets inbrott.
Ni som mår dåligt av detta: gör ni något aktivt arbete för att ni inte ska behöva gå omkring och vara rädda?

Jag tänker nog inte att jag direkt är rädd, det är som sagt mer något jag inser att jag är när jag tänker på hur många saker jag gör när jag går ensam i mörkret som jag inte borde behöva. Vissa gånger är jag mer medvetet rädd, men jag skulle inte säga att det begränsar mig så mycket. Jag är ute när det är mörkt, jag tar mig hem själv på natten om jag varit ute. Däremot är det klart att det på ett sätt är begränsande att jag alltid tänker en extra gång innan jag väljer spårvagn istället för buss för att jag måste gå genom ett mörkare område då, eller att jag har alla de strategier jag har som sker naturligt. Det kan göra mig så förbannad.

 

[Mabuse]

Jag tänker nog inte att jag direkt är rädd, det är som sagt mer något jag inser att jag är när jag tänker på hur många saker jag gör när jag går ensam i mörkret som jag inte borde behöva. Vissa gånger är jag mer medvetet rädd, men jag skulle inte säga att det begränsar mig så mycket. Jag är ute när det är mörkt, jag tar mig hem själv på natten om jag varit ute. Däremot är det klart att det på ett sätt är begränsande att jag alltid tänker en extra gång innan jag väljer spårvagn istället för buss för att jag måste gå genom ett mörkare område då, eller att jag har alla de strategier jag har som sker naturligt. Det kan göra mig så förbannad.

Men gör inte så då? Man kan ju övervinna sina rädslor, istället för att begränsas av dem, om man vill?

 

[escodobe]

Jag är rädd när jag tänker på min dotter. Dårarna verkar öka. Det är någon som förföljt skolbarn med bil i vårt område.

Jag ska skicka henne med buss till en skola redan när hon är 12 år :-( Till en skola där jag inte vet vad som kan hända...

Jag är rädd när jag tänker på min dotter. Dårarna verkar öka. Det är någon som förföljt skolbarn med bil i vårt område.

Jag ska skicka henne med buss till en skola redan när hon är 12 år :-( Till en skola där jag inte vet vad som kan hända...

Hur vore det att läsa på istället för att tro en massa?
Det är i de allra allra flesta fall föräldrar eller andra som står barnet nära som utsätter den för våld och sexuella övergrepp.
Dessutom har tex dödligt våld mot barn minskat med 50%sen början på nittiotalet

 

[Gnist]

Känner du dig rädd? Varför /varför inte?

Nej det gör jag inte, men varför det är så? Inte vet jag, jag bara är inte rädd för att bli överfallen liksom.

 

[LadyCovergirl]

Jag tänker nog inte att jag direkt är rädd, det är som sagt mer något jag inser att jag är när jag tänker på hur många saker jag gör när jag går ensam i mörkret som jag inte borde behöva. Vissa gånger är jag mer medvetet rädd, men jag skulle inte säga att det begränsar mig så mycket. Jag är ute när det är mörkt, jag tar mig hem själv på natten om jag varit ute. Däremot är det klart att det på ett sätt är begränsande att jag alltid tänker en extra gång innan jag väljer spårvagn istället för buss för att jag måste gå genom ett mörkare område då, eller att jag har alla de strategier jag har som sker naturligt. Det kan göra mig så förbannad.

Vad gör du åt det då?

 

[LadyCovergirl]

Gå ut med hunden gjorde jag när vi hade vår hund. Inte superlånga promenader, de tog vi när det var ljust. Innan jag flyttade till Göteborg hade jag noll och ingen tanke att jag inte skulle röra mig obehindrat efter mörkrets intåg. Men där jag är uppväxt finns (då iaf, nu vet jag inte) tex noll missbrukare. Alltså så himla begränsande tycker jag inte att det är, inte alls.

När jag går till bilen (som står i låst garage under det lgh-hus vi bor i) för att åka till jobbet 0430 så är jag på min vakt. Lyser det där inne har någon nyligen varit där/är där så då avvaktar jag. Vi har haft massor av inbrott där (vår bil har klarat sig) och både polisen och hyresvärdens säkerhetsansvariga säger att vi måste vara försiktiga för det är påtända som gör inbrotten.

Men jag och min sambo mötte två killar (som inte hör hemma där, och av kroppsspråket att döma, de rörde sig sådär tjack-ryckigt) inte var helt nyktra, klockan 1630 i garaget... De flydde och tappade ett knivfodral, så troligtvis var de beväpnade. Det är obehagligt som fan.

Jag hade aldrig stått ut med att känna sådär. Att ständigt vara på min vakt och behöva kolla över axeln.
Dessutom, att någon är beväpnad betyder inte att den är beredd att hugga ner vem som helst som passerar. Den typen av "vansinnesdåd" är inte så himla vanliga.

 

[escodobe]

Jag är förbannat rädd för folks rädslor!
Genom att sprida felaktiga uppfattningar om hur farligt samhället är SKAPAR vi det samhälle vi är rädda för.

 

[LadyCovergirl]

Jag är förbannat rädd för folks rädslor!
Genom att sprida felaktiga uppfattningar om hur farligt samhället är SKAPAR vi det samhälle vi är rädda för.

Så smart uttryckt!

Jag är tjurskallig och vägrar anpassa mig efter annat än fakta. Rädsla är irrationellt och inte ett dugg konstruktivt.

 

[escodobe]

Jag är förbannat rädd för folks rädslor!
Genom att sprida felaktiga uppfattningar om hur farligt samhället är SKAPAR vi det samhälle vi är rädda för.

Det finns tre sätt att drastiskt minska risken att uttalas för brott.

1 var inte kriminell och umgås inte med kriminella. Den här är den allra viktigaste punkten.

2 är du kvinna ha inte relationer till män

3 är du man, var inte full ihop med andra fulla män

 

[BernT]

Jag hade aldrig stått ut med att känna sådär. Att ständigt vara på min vakt och behöva kolla över axeln.
Dessutom, att någon är beväpnad betyder inte att den är beredd att hugga ner vem som helst som passerar. Den typen av "vansinnesdåd" är inte så himla vanliga.

Jo men vad ska man göra? Det är ju en sanning att det är mkt inbrott här och att de som begår inbrotten är både påtända och beväpnade. Jag kan väl knalla in där i garaget och "tjena tjena jag är inte rädd så jag ska ta min bil och åka nu, carry on". Gör jag det blir jag väl rånad istället och jag vill faktiskt inte bli av med min iPhone tex. Jag tror inte de skulle skada mig fysiskt men att bli rånad på sin telefon a runt 6000kr suger också. Och visst är vansinnesdåd ovanliga. Det trodde nog tjejen som blev mördad i spåret också. Och de som skulle shoppa på Ikea och knivhöggs. Eller tjejen i Sundsvall som blev mördad av en ung kille mitt på dagen helt utan anledning. När det väl händer så hjälper det inte att det är ovanligt.

 

[escodobe]

Jag är förbannat rädd för folks rädslor!
Genom att sprida felaktiga uppfattningar om hur farligt samhället är SKAPAR vi det samhälle vi är rädda för.

Det funkar som rökridåer. Tror vi på att det är farligt för kvinnor att gå ut så kanske vi oroar oss för det än för reagera på de mer subtila kvinnoförtrycken som jag tror är ett mycket mer reellt hot i längden.

Att @BernT ens kommer på tanken att hon "inte får" gå ur för sambon är ju helt rubbat.
Jag hade varit 100 gånger mer rädd för sambons "omtänksamhet" än vad som finns i mörkret utanför.

 

[mandalaki]

Rent allmänt:
det verkar sjukt besvärligt att alltid vara rädd för att bli överfallen. Jag skulle ju aldrig kunna göra något om jag inte kände mig bekväm i att röra mig själv efter mörkrets inbrott.
Ni som mår dåligt av detta: gör ni något aktivt arbete för att ni inte ska behöva gå omkring och vara rädda?

För min del är svaret: man kallar det inte rädsla, upplever det inte ens som rädsla. Man kallar det säkerhetsbeteende, höjd vaksamhet, strategier. Och så otroligt många kvinnor har det, de tänker ut sådant utan att närmare reflektera. Som tjejgänget som messar varann när de kommit hem efter utekvällen. Det gör normalt inte män, som @niphredil påpekade. Män går heller inte med nyckelknippan i handen och jag kan svära på att det säljs mer larm och färgspray till kvinnor än till män.

Men rädsla kallar man det inte för. Jag är inte rädd och rör mig där jag behöver, även när det är mörkt. Dock har jag på vissa ställen en väldigt hög vaksamhet - som blir ännu högre om jag möter en/flera män.

 

[escodobe]

Det finns tre sätt att drastiskt minska risken att uttalas för brott.

1 var inte kriminell och umgås inte med kriminella. Den här är den allra viktigaste punkten.

2 är du kvinna ha inte relationer till män

3 är du man, var inte full ihop med andra fulla män

Utsättas ska det stå. Brödsmulor på skärmen; )

 

[escodobe]

För min del är svaret: man kallar det inte rädsla, upplever det inte ens som rädsla. Man kallar det säkerhetsbeteende, höjd vaksamhet, strategier. Och så otroligt många kvinnor har det, de tänker ut sådant utan att närmare reflektera. Som tjejgänget som messar varann när de kommit hem efter utekvällen. Det gör normalt inte män, som @niphredil påpekade. Män går heller inte med nyckelknippan i handen och jag kan svära på att det säljs mer larm och färgspray till kvinnor än till män.

Men rädsla kallar man det inte för. Jag är inte rädd och rör mig där jag behöver, även när det är mörkt. Dock har jag på vissa ställen en väldigt hög vaksamhet - som blir ännu högre om jag möter en/flera män.

Ja och det är för djäkligt. Unga män borde vara de som messar varandra med tanke på vad de både ställer till med och råkar ut för.

 

[BernT]

Det funkar som rökridåer. Tror vi på att det är farligt för kvinnor att gå ut så kanske vi oroar oss för det än för reagera på de mer subtila kvinnoförtrycken som jag tror är ett mycket mer reellt hot i längden.

Att @BernT ens kommer på tanken att hon "inte får" gå ur för sambon är ju helt rubbat.
Jag hade varit 100 gånger mer rädd för sambons "omtänksamhet" än vad som finns i mörkret utanför.

Men lägg av, fint att påstå att min sambo är någon slags kvinnoförtryckare. Fräscht. Jag skrev "får" ser du ""? Jag får göra vad jag vill men min sambo har bett mig vara försiktig och inte vara ute och springa i okända områden i mörkret. På samma sätt som jag gärna ser att han inte heller utsätter sig för onödiga risker. Men jag kanske är en mansförtryckare då.

 

[escodobe]

Jo men vad ska man göra? Det är ju en sanning att det är mkt inbrott här och att de som begår inbrotten är både påtända och beväpnade. Jag kan väl knalla in där i garaget och "tjena tjena jag är inte rädd så jag ska ta min bil och åka nu, carry on". Gör jag det blir jag väl rånad istället och jag vill faktiskt inte bli av med min iPhone tex. Jag tror inte de skulle skada mig fysiskt men att bli rånad på sin telefon a runt 6000kr suger också. Och visst är vansinnesdåd ovanliga. Det trodde nog tjejen som blev mördad i spåret också. Och de som skulle shoppa på Ikea och knivhöggs. Eller tjejen i Sundsvall som blev mördad av en ung kille mitt på dagen helt utan anledning. När det väl händer så hjälper det inte att det är ovanligt.

Hur vågar du åka bil till jobbet?

 

[BernT]

Hur vågar du åka bil till jobbet?

Men nu får du väl ge dig? Har du ovanligt tråkigt idag eller?

 

[purity_666]

Inte rädd för sexuella övergrepp, men för att bli rånad eller trakasserad. Jag undviker gärna stora killgäng om jag kan.

 

[escodobe]

Men lägg av, fint att påstå att min sambo är någon slags kvinnoförtryckare. Fräscht. Jag skrev "får" ser du ""? Jag får göra vad jag vill men min sambo har bett mig vara försiktig och inte vara ute och springa i okända områden i mörkret. På samma sätt som jag gärna ser att han inte heller utsätter sig för onödiga risker. Men jag kanske är en mansförtryckare då.

Ja jag tror att det är fett stort problem när män tycker att det är en onödig risk för kvinnor att jogga i mörker.

 

[mandalaki]

Ja och det är för djäkligt. Unga män borde vara de som messar varandra med tanke på vad de både ställer till med och råkar ut för.

Men då är ditt och några andras svar: men känn inte så då. Och det menar inte jag. Det här är strategier som tjejer/kvinnor byggt upp i årtionden. Inte för att tjejer är mesar som går runt och är rädda i onödan utan för att strategierna behövs. DET är vad man bör bli förbannad på, tycker jag.