Enya
Trådstartare
För att inte sväva ut helt i tråden "jag duger inte" så kanske den här fråga är värd en egen tråd. Inte heller duger jag.
Jag hade gärna velat plocka bort brösten helt på mig. Någon som känner eller har känt liknande? Jag funderar lite på varför det är så tabu att vilja vara "bröstfri" helt. När jag har nämnt det någon gång förut möts jag av oförstående och ibland hårda ord om att jag ska tänka på de som haft bröstcancer och tvingats operera bort ett eller två bröst.
Man kan ju operera brösten större eller mindre beroende på om man har problem eller helt enkelt bara vill ha större eller mindre bröst. Finns det ens någon läkare som skulle ta bort bröst helt oavsett kostnad? Är det rätt och riktigt att göra så ifall ägaren till brösten vill det? Skulle det bekostas av sjukvården om det visar sig att personen har sådan problem psykiskt av brösten och som är jämförbart med de problem andra kan känna för stora/små bröst?
Jag har alltid tyckt att en kvinnas bröst är skapt för barnens skull och inte för mannen tex. Eftersom jag inte haft tillräckligt med mjölk för att amma någon av mina tre barns så har brösten bara stört mig ännu mer än förut.
Första barnet var en sådan liten kille som ville att allt skulle ske NU, inte vänta en stund utan NU. Väckte jag honom lite tidigare och försökte ge honom mat innan han blev hysterisk så ville han inte ha, han ville bara ha NU när han kom på det själv och när han kom på det hade han ingen lust att suga för det kom inget genast så han bara skrek. Blev mjölkersättning och nöjd grabb och en mamma som kunde sova och slapp ångesten över varje matdags.
Andra barnet var/är en nöjd och belåten kille, filosoferade och tyckte om att sova. Det innebar att han alltså inte hade lust eller ork att suga och efter 19 timmars försök att få honom så fick jag "tillstånd" av barnmorskorna att ge honom mjölkersättning istället.
Dottern försökte jag amma i tre dygn, hon bara skrek och hängde vid brösten hela tiden för att hon skulle få mat. Alla kan amma sina barn, eller hur?
Jag pumpade ur några dagar så att de åtminstone skulle få i sig lite råmjölk för det är ju så viktigt, men jag har inte ens kunnat pumpa ur 100 ml totalt på några dygn. Inte för något barn, så jag gav upp.
Allt detta fick mig att hata mina bröst ännu mer än vad jag redan gjorde. Det gjorde ont att pumpa, ont att försöka amma och ont i hjärtat när barnen bara skrek. Jag har än i dag jättedåligt samvete för att jag gjorde som barnmorskorna sa och envist försökte amma dottern. Hur kul är det att veta att jag lät dottern svälta i tre dagar för att jag trodde på dem som sa att mjölken skulle komma igång?
Jag har aldrig velat ha bröst, de är i vägen, de är fula och klumpiga och inte ens halsband hänger fint över dem. Ja, det låter löjligt med halsbandet, men gissa vad besviken jag känt mig för att det inte ens kan hänga fint!
Jag har c-kupa, det är väl egentligen inte stort? För mig är det enormt....och de är olika stora=fult.
Så, om jag skrapar ihop 100 000 kr och ger en läkare, opererar denne bort mina bröst då, eller skickas jag till psyk med orden att jag är störd som vill amputera mig?
Jag hade gärna velat plocka bort brösten helt på mig. Någon som känner eller har känt liknande? Jag funderar lite på varför det är så tabu att vilja vara "bröstfri" helt. När jag har nämnt det någon gång förut möts jag av oförstående och ibland hårda ord om att jag ska tänka på de som haft bröstcancer och tvingats operera bort ett eller två bröst.
Man kan ju operera brösten större eller mindre beroende på om man har problem eller helt enkelt bara vill ha större eller mindre bröst. Finns det ens någon läkare som skulle ta bort bröst helt oavsett kostnad? Är det rätt och riktigt att göra så ifall ägaren till brösten vill det? Skulle det bekostas av sjukvården om det visar sig att personen har sådan problem psykiskt av brösten och som är jämförbart med de problem andra kan känna för stora/små bröst?
Jag har alltid tyckt att en kvinnas bröst är skapt för barnens skull och inte för mannen tex. Eftersom jag inte haft tillräckligt med mjölk för att amma någon av mina tre barns så har brösten bara stört mig ännu mer än förut.
Första barnet var en sådan liten kille som ville att allt skulle ske NU, inte vänta en stund utan NU. Väckte jag honom lite tidigare och försökte ge honom mat innan han blev hysterisk så ville han inte ha, han ville bara ha NU när han kom på det själv och när han kom på det hade han ingen lust att suga för det kom inget genast så han bara skrek. Blev mjölkersättning och nöjd grabb och en mamma som kunde sova och slapp ångesten över varje matdags.
Andra barnet var/är en nöjd och belåten kille, filosoferade och tyckte om att sova. Det innebar att han alltså inte hade lust eller ork att suga och efter 19 timmars försök att få honom så fick jag "tillstånd" av barnmorskorna att ge honom mjölkersättning istället.
Dottern försökte jag amma i tre dygn, hon bara skrek och hängde vid brösten hela tiden för att hon skulle få mat. Alla kan amma sina barn, eller hur?
Jag pumpade ur några dagar så att de åtminstone skulle få i sig lite råmjölk för det är ju så viktigt, men jag har inte ens kunnat pumpa ur 100 ml totalt på några dygn. Inte för något barn, så jag gav upp.
Allt detta fick mig att hata mina bröst ännu mer än vad jag redan gjorde. Det gjorde ont att pumpa, ont att försöka amma och ont i hjärtat när barnen bara skrek. Jag har än i dag jättedåligt samvete för att jag gjorde som barnmorskorna sa och envist försökte amma dottern. Hur kul är det att veta att jag lät dottern svälta i tre dagar för att jag trodde på dem som sa att mjölken skulle komma igång?
Jag har aldrig velat ha bröst, de är i vägen, de är fula och klumpiga och inte ens halsband hänger fint över dem. Ja, det låter löjligt med halsbandet, men gissa vad besviken jag känt mig för att det inte ens kan hänga fint!
Jag har c-kupa, det är väl egentligen inte stort? För mig är det enormt....och de är olika stora=fult.
Så, om jag skrapar ihop 100 000 kr och ger en läkare, opererar denne bort mina bröst då, eller skickas jag till psyk med orden att jag är störd som vill amputera mig?