AnneOnymous
Trådstartare
Kära bukeorakel, jag behöver er visdom och hjälp!
Jag har haft brännande svidande ont vid sex i snart åtta års tid.
Jag tror att det hela började med att jag aldrig riktigt tyckte om min första partner, och att vi till slut hade sex oavsett om jag ville det eller inte.
Åt även minipiller (cerazette) i ca två år, och jag tror att det bidrog också.
När det var som värst, 2009-2011, kunde jag ha ont i tolv timmar efter samlag, så pass att jag inte kunde sova, gå eller sitta ordentligt.
När jag äntligen blev av med aset till partner, provade jag att ha sex med två män till i forskningssyfte, av varierande kukstorlek, men med samma resultat: AJ!
Nu har jag haft samma partner sedan 2010, en man som jag älskar djupt och tänder på. Men min kropp kommer sällan igång ordentligt eftersom jag genast tänker mys - hångel - sex - AJ, och spänner emot trots att jag försöker slappna av aktivt. Oavsett längd på förspel, glidmedel och så vidare.
Eftersom jag grubblar i 120 tankar/minut, blir inget skönt. Oavsett om han försöker med smek, oralt eller vad som helst. Jag känner bara en press att det måste funka och "ska det inte kännas skönt snart?" och då gör det såklart inte det.
All denna press kommer inifrån mig själv, inte från min partner.
Nu har vi sällan sex längre, det går väl minst en månad emellan nu. Nån gång per år lyckas vi utan att det gör ont, men det är så sällan att det knappast räknas. Då höjs mitt hopp, för att krossas igen vid nästa tillfälle. Varje gång vi försökt vill jag bara gråta i fosterställning efteråt.
Det finns ett sammanhang då jag aldrig har ont, och det är konstigt nog när vi har sex med en av min partners kompisar, alltså två män + jag. Men kanske kan det bero på att jag då har så mycket faktiska intryck på gång att jag inte hinner oroa mig/spänna mig. När vi är tre har det hittills gått fint. Detta händer dock bara typ en gång/år eller halvår.
Jag och min partner ska gifta oss, och jag vill inte att han ska tvingas ha ett helt liv med så här lite/dåligt sex. (Det vill inte jag ha heller, men jag har å andra sidan inget val verkar det som)
Ursäkta novellen, nu till min fråga:
Vart ska jag vända mig för hjälp?
Har provat 4 olika gynekologer som bara säger att allt ser sååååå bra och normalt ut och att allt bara sitter i mitt huvud. Så jag antar att det är det jag måste fixa. Men hur!?
Min partner är väldigt stöttande i allt det här, och följer gärna med på samtal/undersökningar/vad som än krävs.
Jag börjar ge upp hoppet.
Jag har haft brännande svidande ont vid sex i snart åtta års tid.
Jag tror att det hela började med att jag aldrig riktigt tyckte om min första partner, och att vi till slut hade sex oavsett om jag ville det eller inte.
Åt även minipiller (cerazette) i ca två år, och jag tror att det bidrog också.
När det var som värst, 2009-2011, kunde jag ha ont i tolv timmar efter samlag, så pass att jag inte kunde sova, gå eller sitta ordentligt.
När jag äntligen blev av med aset till partner, provade jag att ha sex med två män till i forskningssyfte, av varierande kukstorlek, men med samma resultat: AJ!
Nu har jag haft samma partner sedan 2010, en man som jag älskar djupt och tänder på. Men min kropp kommer sällan igång ordentligt eftersom jag genast tänker mys - hångel - sex - AJ, och spänner emot trots att jag försöker slappna av aktivt. Oavsett längd på förspel, glidmedel och så vidare.
Eftersom jag grubblar i 120 tankar/minut, blir inget skönt. Oavsett om han försöker med smek, oralt eller vad som helst. Jag känner bara en press att det måste funka och "ska det inte kännas skönt snart?" och då gör det såklart inte det.
All denna press kommer inifrån mig själv, inte från min partner.
Nu har vi sällan sex längre, det går väl minst en månad emellan nu. Nån gång per år lyckas vi utan att det gör ont, men det är så sällan att det knappast räknas. Då höjs mitt hopp, för att krossas igen vid nästa tillfälle. Varje gång vi försökt vill jag bara gråta i fosterställning efteråt.
Det finns ett sammanhang då jag aldrig har ont, och det är konstigt nog när vi har sex med en av min partners kompisar, alltså två män + jag. Men kanske kan det bero på att jag då har så mycket faktiska intryck på gång att jag inte hinner oroa mig/spänna mig. När vi är tre har det hittills gått fint. Detta händer dock bara typ en gång/år eller halvår.
Jag och min partner ska gifta oss, och jag vill inte att han ska tvingas ha ett helt liv med så här lite/dåligt sex. (Det vill inte jag ha heller, men jag har å andra sidan inget val verkar det som)
Ursäkta novellen, nu till min fråga:
Vart ska jag vända mig för hjälp?
Har provat 4 olika gynekologer som bara säger att allt ser sååååå bra och normalt ut och att allt bara sitter i mitt huvud. Så jag antar att det är det jag måste fixa. Men hur!?
Min partner är väldigt stöttande i allt det här, och följer gärna med på samtal/undersökningar/vad som än krävs.
Jag börjar ge upp hoppet.
