Omhändertagande av djur

Väljer man att inte åtgärda det som är emot lagen, dvs åtgärda de brister som finns så har man ju gjort valet att också ta konsekvensen därav. Jättetråkigt att få djurförbud, men det är helt och hållet det egna valet.
Alla andra brott går via det rättsliga system vi har i vårt land. Varför gör inte detta det?
 
Typ så ja. "Lantrasfår ska faktiskt leva naturligt och behöver inget foder på vintern, de ska gå ner i vikt då. Dumma dumma inspektören tycker att de ska få kraftfoder men då rubbar man ju balansen!"
"Islandshästar behöver inte ligghall för det har de inte på Island!" "Såhär höll min moster sina schäfrar på 60-talet och de var hur fina som helst" etc etc... :angel:
 
Det går att överklaga (till Förvaltningsdomstolen) men då är djuren redan omhändertagna och i värsta fall avlivade. Jag har dock svårt att se hur man ska lösa det utan att djuren riskerar att fara illa.

Då begär man inhibition hos förvaltningsrätten. Finns det skäl för det kommer inhibition beviljas och beslutet inte verkställas förrän saken är prövad hos domstolen.
Anledningen till att beslut verkställs omedelbart är att djur inte ska vara omhändertagna och ibland till och med sjuka och eller skadade under en lång tid medan man avvaktar att förvaltningsrätten ska pröva frågan. Det är sällan till gagn varken för djuren eller för djurägaren (som får stå för kostnaderna).

Argument som att för låg takhöjd inte är något problem, att djur inte behöver tillräcklig ventilation, att oskyddade fönster och veka galler inte är skaderisker bara för att ingen skadad sig hittills och liknande är jag väldigt trött på.

Djurförbud går att få upphävda @ameo , om det finns skäl för det. Psykisk ohälsa/kris är ofta en sån grej som kan göra att ett djurförbud blir upphävt. Att man blir dömd för djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen är en sån grej som ofta gör det väldigt, väldigt svårt att få djurförbud upphävda.

Djurskyddslagen ska verka förebyggande, det verkar vara en grej många missar.
 
Och eftersom det inte är jurister som avgör detta och djurägaren inte på något sätt har möjlighet att försvara sig innan "åtgärden" (typ rättegång) så blir det enbart den enskilda inspektörens ord som är avgörande för om djurförbud ska delas ut eller inte.

Djurägaren har möjlighet att yttra sig i frågan. Det gäller för alla åtgärder, även förelägganden och omhändertaganden.
I vissa län är det jurister som fattar beslut om djurförbud, det varierar lite.
 
Jag tänker mig att det i grova drag finns två typer som får påpekande av brister/ålägganden av länsstyrelsen: den största gruppen utgörs av folk som pga svårigheter (sjukdom, missbruk etc) inte lyckas sköta djuren som de egentligen vet att de borde skötas. Den andra gruppen är de som helt enkelt anser att de har rätt och länsstyrelsen har fel. Där handlar det om en skev syn på djurhållning och det är de som blir arga och vrålar att inspektörerna är korkade djurrättsaktivister eftersom dessa i deras ögon har en extrem syn på djurhållning.
Utöver dessa finns gruppen gamla envisa bönder som faktiskt är väldigt bra på att ta hand om och sköta sina djur men som inte är överens med de nya regelverken om hur stallarna ska se ut och inte har någon som helst lust att ändra på det som alltid fungerat.

Jag säger inte att de gör rätt, bara att de finns.
 
Utöver dessa finns gruppen gamla envisa bönder som faktiskt är väldigt bra på att ta hand om och sköta sina djur men som inte är överens med de nya regelverken om hur stallarna ska se ut och inte har någon som helst lust att ändra på det som alltid fungerat.

Jag säger inte att de gör rätt, bara att de finns.

De finns och de får ta konsekvenserna. Jag kan inte se något skäl till varför vissa ska stå utanför lagen och andra inte. I något sammanhang
 
Alla andra brott går via det rättsliga system vi har i vårt land. Varför gör inte detta det?

Det där stämmer inte. Du har en rad områden där olika myndigheter bedriver tillsyn (livsmedel och miljö tex) som fungerar lika som djurskyddstillsynen. Att det är djur inblandade gör dock det området mer laddat.

Sen är det också så att en brist enligt djurskyddslagstiftningen inte nödvändigtvis är ett brott (men ändå ska rättas till). För att det ska vara ett brott ska det inte vara ringa tex och det krävs i regel en oaktsamhet eller ett uppsåt (men det kan ändå vara brister som är viktiga att de rättas till av djurskyddsskäl).
 
Ett problem som medför brister i rättsäkerheten är att medborgarna får svårt att förstå vilka möjligheter de har när det gäller överklagande, inhibition etc. Det står alltid sist i beslutet, men är så knäppt formulerat att det är jättesvårt att förstå även för en vanlig normalbegåvad människa. Samma sak med skatteverkets förklaringar och även andra myndigheter :-P
 
Vill bara flika in en sak ang det här med att det skapas "personliga tragedier" när djur beslagtas. Det om något är väl inte konstigt alls? Jag tror inte att det är många alls som har djur utan att påstå sig älska dem och göra sitt bästa för dem. Även de som har tex stora hundflockar instängda i små rum fyllda med hundbajs dygnet runt säger att de älskar sina djur och gör sitt allra bästa för dem.

Många verkar tänka "jag gör mitt bästa" innebär att djuren har det bra. Så är det i många fall verkligen inte alls eftersom många saknar kunskap om djurens verkliga behov m.m. Ett djur struntar i hur mycket det är omtyckt om det inte får sina behov tillgodosedda.
 
Länsstyrelsens kontrollanter beslutar inte huxflux om omhändertagande av djur. Det dyker inte bara upp en snubbe eller två och säger att djurägaren blir av med djuren utan det kommer andra åtgärder innan dess.

"Länsstyrelsen kan också skriva ett föreläggande om det finns allvarliga brister eller om djurägaren inte vill åtgärda bristerna frivilligt. Om djurägaren låter bli att följa föreläggandet kan Länsstyrelsen besluta om ett föreläggande med vite, det vill säga att det kostar pengar om bristen inte åtgärdas. Om djurägaren struntar i att följa förelägganden vid flera tillfällen kan Länsstyrelsen utreda om djurägaren ska få djurförbud eller djurbegränsning." från http://www.lansstyrelsen.se/vastrag...urskydd/djurskyddskontroll/Pages/default.aspx

Precis... Myndighetsjobb är trögarbetat förutom när en situation är riktigt allvarlig. Nu jobbar jag förvisso inom miljö och livsmedel men det är samma sak där som i ditt citat. Föreläggande efter föreläggande tills du efter x antal föreläggande med/utan vite tillslut slår näven i bordet och förbjuder verksamheten. Det kan ta år innan du har "rätt" att ta till en så kraftig sanktion för att få till rättelse.

Och vad gäller @ameo om att gå genom rättsystem så är det skillnad på äppel och päron även om båda är frukter.

Ett avlopp "rätt ut" är inte ett godkänt avlopp enligt miljöbalken - detta med stöd av portalparagraferna om BAT. Myndigheten kräver rättelse genom föreläggande att ägaren av avloppet åtgärdar avloppet så att kraven om BAT uppfylls.

Men det är inte nödvändigtvis ett brott för det, myndigheten skickar in en anmälan om misstänkt miljöbrott då orenat avloppsvatten släpps ut. Åklagaren och rätten avgör sen om brott har begåtts.
 
Utöver dessa finns gruppen gamla envisa bönder som faktiskt är väldigt bra på att ta hand om och sköta sina djur men som inte är överens med de nya regelverken om hur stallarna ska se ut och inte har någon som helst lust att ändra på det som alltid fungerat.

Jag säger inte att de gör rätt, bara att de finns.

Men vi kan väl inte ha detta som ett argument att stå på?
Lagar, regler, bestämmelser osv ändras. Det får man som medborgare i landet finna sig i. Tycker man inte om ändringar så kan man verka för att de ska ändras igen, men att bara skita i dem? Och sedan tycka att det är lst med inspektörer och handläggare det är fel på?

Ordentligt främmande tankesätt för mig!
 
Jag tycker det är utmärkt att det finns ställen att anmäla på när man ser djurhållning som inte är som den ska. Jag har anmält stall där det itne borde stå djur t.ex.

Däremot har jag flera gånger stött på inspektörer som inte haft alla kunskaper. I vår kommun besiktades samtliga stall de hittade. Den inspektör som gjorde det visste inte speciellt mycket om hästar. (Jag fick envetna frågor om varför jag inte gav kraftfoder och svaret att jag hade ett grovfoder med 73 g smrp dög inte :banghead: )

En bekant som har en synnerligen god djurhållning fick en inspektör som gick med tumstock och och mätte allt. Kollade allt in absurdum och ville göra anmärkningar på både det ena och det andra. Det visade sig att hen trodde att en person som hen hade agg till bodde hos min bekant. När halvkväden visa uppdagades och inspektören fann sig vara på fel gård var allt plötsligt OK. En annan fick förbud att släppa ut i sin hage som hade en fläck med lervälling där hästarna helst stod. En av dem var hosthäst och mådde uruselt i stallet den tvingades vara i dygnet runt.
Samtidigt finns det platser där de inte görs ett dugg trots att djuren har det skapligt uselt.

Min upplevelse är att det finns en del godtycklighet som inte borde finnas - och den är personberoende. Det är samma med livsmedelsinspektionen. Vissa är övernitiska. andra överser med rätt grova saker. Som sagt - det är inte enhetligt. Det är det stora som är fel med systemet i mina ögon.
 
Jag tycker det är utmärkt att det finns ställen att anmäla på när man ser djurhållning som inte är som den ska. Jag har anmält stall där det itne borde stå djur t.ex.

Däremot har jag flera gånger stött på inspektörer som inte haft alla kunskaper. I vår kommun besiktades samtliga stall de hittade. Den inspektör som gjorde det visste inte speciellt mycket om hästar. (Jag fick envetna frågor om varför jag inte gav kraftfoder och svaret att jag hade ett grovfoder med 73 g smrp dög inte :banghead: )

En bekant som har en synnerligen god djurhållning fick en inspektör som gick med tumstock och och mätte allt. Kollade allt in absurdum och ville göra anmärkningar på både det ena och det andra. Det visade sig att hen trodde att en person som hen hade agg till bodde hos min bekant. När halvkväden visa uppdagades och inspektören fann sig vara på fel gård var allt plötsligt OK. En annan fick förbud att släppa ut i sin hage som hade en fläck med lervälling där hästarna helst stod. En av dem var hosthäst och mådde uruselt i stallet den tvingades vara i dygnet runt.
Samtidigt finns det platser där de inte görs ett dugg trots att djuren har det skapligt uselt.

Min upplevelse är att det finns en del godtycklighet som inte borde finnas - och den är personberoende. Det är samma med livsmedelsinspektionen. Vissa är övernitiska. andra överser med rätt grova saker. Som sagt - det är inte enhetligt. Det är det stora som är fel med systemet i mina ögon.

Men hästinventeringen gjordes mig veterligt på den tid som kommunen var ansvarig för djurskyddet. Det fanns ju en tanke med att flytta det till länsstyrelsen. Just enhetligheten var en av grunderna till det.
 
Jag menar att djurförbud, beslutat av tjänstemän på lst är fel väg att gå och att det är rättsosäkert. Djurförbud borde vara en följd av oförmåga att sköta sina djur så att det blir djurplågeri av det. Kan man sköta djuren väl men exempelvis envisas med att inte åtgärda för låg takhöjd i ligghallen, så kan man få djurförbud av länsstyrelsen. De säger att det är "en åtgärd" och inte ett straff. Och det är också därför oerhört svårt att bevisa att man förändrar sin syn på det hela och därmed kan återfå sin rätt att ha djur.
Och eftersom det inte är jurister som avgör detta och djurägaren inte på något sätt har möjlighet att försvara sig innan "åtgärden" (typ rättegång) så blir det enbart den enskilda inspektörens ord som är avgörande för om djurförbud ska delas ut eller inte.

Kör du bil utan körkort får du ett straff (indraget körkort/lämp), men möjlighet att ta körkort (igen) när straffet är avtjänat. Djurförbud är i praktiken ett livstidsstraff. Och livstid, i meningen "resten av livet" har vi ju inte ens för mord i Sverige...

Flytta till ett annat län så är det bara att skaffa djur igen. Eller skaffa dem i någon annans namn. Det sker tyvärr hela tiden. Landets länsstyrelser samkör tydligen inte sina "register" så de har ingen vidare koll på vilka som fått djurförbud utfärdat i andra län.
 
Flytta till ett annat län så är det bara att skaffa djur igen. Eller skaffa dem i någon annans namn. Det sker tyvärr hela tiden. Landets länsstyrelser samkör tydligen inte sina "register" så de har ingen vidare koll på vilka som fått djurförbud utfärdat i andra län.
Ja det är rent förfärligt!
De som köpte min gård kom från grannsocknen och det visade sig att de har djurförbud där. Samma med bekanten som sålde sitt stora ställe till en familj söderifrån. de visade sig ha djurförbud där och fick snabbt ett antal förelägganden även här.
 
Flytta till ett annat län så är det bara att skaffa djur igen. Eller skaffa dem i någon annans namn. Det sker tyvärr hela tiden. Landets länsstyrelser samkör tydligen inte sina "register" så de har ingen vidare koll på vilka som fått djurförbud utfärdat i andra län.

Landets länsstyrelser har ett och samma register i grund så jo, de har utmärkt koll på vilka som har djurförbud. Även de som fått det i andra län
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Förra året kantades av den ena jobbiga händelsen efter det andra med bland annat en älskad hund som gick bort, ett dåligt förhållande...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
6 070
Senast: EmmaW
·
Relationer Kloka buke! Behöver er hjälp! Alltså... Jag har snurrat till det lite i huvudet och behöver rätta till det...:p Kommer antagligen bli...
2 3
Svar
41
· Visningar
5 822

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp