Jag skulle kunna ha kvar gården vid en separation. Vi har tre hus på gården, varav vi hyr ut två, så boendekostnaderna betalas och mer därtill genom hyresintäkter. Stallet står numera tomt, men där skulle jag kunna få in ytterligare hyresintäkter om jag ville eller behövde. Vi har också en bostadsrätt som vi hyr ut och värdet på den minus lån är troligtvis ungefär det samma som värdet minus lån på gården, så den skulle mannen kunna ta om jag tar gården. Sen har vi del i en sommarstuga vid kusten tillsammans med min bror och mina föräldrar och där skulle jag eller mina barn kunna köpa ut mannen.
Är dock inte så säker på att jag rent känslomässigt skulle vilja bo kvar här vid en separation. Det ligger så mycket gemensamt arbete och gemensamma drömmar i både väggar och jord här. Jag tror att jag skulle må bättre av att köpa ett gammalt charmigt torp och skapa min egna lilla oas. Kanske. Samtidigt vore det tråkigt eftersom jag har barn och barnbarn i ett av husen här. Jag skulle nog inte ta några förhastade beslut, utan känna på saken och ta det som det kommer. Jag har i alla fall valmöjligheter och jag kommer inte hamna i några akutsituationer, och det känns skönt.
I övrigt skulle jag få jobba lite mer och mer regelbundet och unna mig lite mindre. Färre resor och billigare kläder, viner, mat osv. Men jag skulle ändå leva bra. En separation vore fruktansvärt tråkig, men mer av känslomässiga orsaker än av praktiska/ekonomiska omställningar.
Är dock inte så säker på att jag rent känslomässigt skulle vilja bo kvar här vid en separation. Det ligger så mycket gemensamt arbete och gemensamma drömmar i både väggar och jord här. Jag tror att jag skulle må bättre av att köpa ett gammalt charmigt torp och skapa min egna lilla oas. Kanske. Samtidigt vore det tråkigt eftersom jag har barn och barnbarn i ett av husen här. Jag skulle nog inte ta några förhastade beslut, utan känna på saken och ta det som det kommer. Jag har i alla fall valmöjligheter och jag kommer inte hamna i några akutsituationer, och det känns skönt.
I övrigt skulle jag få jobba lite mer och mer regelbundet och unna mig lite mindre. Färre resor och billigare kläder, viner, mat osv. Men jag skulle ändå leva bra. En separation vore fruktansvärt tråkig, men mer av känslomässiga orsaker än av praktiska/ekonomiska omställningar.