Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Åh, tänk om det funnes tillräckligt mycket etablerad vetenskap om ridning för att man skulle kunna basera ett helt tränarskap på det... Men sanningen är att det fortfarande finns försvinnande lite riktig forskning om ridning och ridutrustning. Biomekanik finns det ju lite mer om, förstås. Men det är fortfarande bara spillror...
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Det han pratar om är vetenskapen om hästens fysiologi kombinerat med mekanik. (utrustningens)
När man har det i botten och lägger till sina erfarenheter blir det väldigt bra. Det är min erfarenhet.
Hästens fysiologiskt fungerar finns rätt mycket vetenskap och forskning kring.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Egentligen *KL* då det är en allmän reflektion o fundering vilket utmynnar i kritik

Efter att ha sett en mängd bilder o ett antal filmer på olika AR-ekipage så ställer jag mig frågan om det verkligen stämmer att det bara är de skickligare ryttarna som använder stång o på de hästar som kommit längre. Har nu sett ganska många som rider på stång utan att alls kunna inverka på sin häst så att den överhuvudtaget jobbar genom kroppen, med aktiva bakben o svingande rygg, tvärtom med slöa inaktiva bakben o sänkt rygg. Ryttare som saknar den kroppskontroll som krävs för att kunna rida med skarpare bestling utan att förstöra för hästen. Jag vet, detta låter som bitande kritik, men den grundar sig på det jag ser. Och jag blir, som sagt, mycket fundersam. Varför inte satsa på att lära ryttarna god grundridning först, där de får känna hur det känns när hästen verkligen jobbar rätt? Och sedan bygga vidare på det. Då först tycker jag man kan tala om "dressyr för hästen".
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Ditt inlägg tillför väl knappast något nytt?

För övrigt handlar tråden om vilken inverkan de olika stångbetten har, och inte om stångbettets vara eller icke vara.
Fortsatt urspårning innebär stängning av tråden.

Här är originalinlägget, som en påminnelse:

Hur ser en stång ut som har en liten tendens att putta fram nosen. Blir snurrig när jag försöker reda ut det i huvudet. Om man tex tar Alta Escuela-stången (den vanliga varianten, inte där man gjort egna val beträffande mundel). Där är ju s:et framåtvinklat och tungfriheten vinklad bakåt. S:et följer samma linje som hästens mungipor ungefär när man inte inverkar och hästen står med huvudet i neutral position. Jag förstår att det inte är s:et i sig som spelar roll utan var tyngdpunkten är och denna avspeglas ju i vart skänklarna pekar.


Jag inbillar mig att hästen vill ha huvudet så att bettet ligger neutralt, alltså framför lod i det här fallet, samtidigt har jag fått motsatsen förklarad för mig men min hjärna har tydligen smält i sommarvärmen... (Får ju skylla på nåt)
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

om bettets tyngdpunkt hamnar bakom lodplan har en uppresande effekt o passar alltså till hästar som har lätt att hamna bakom lodplan.

Ang att alla rider på stångbett är då inget som förekommer på de kurser jag deltar på,jag vet om en, och de är redo för det.(Biggan har vi varit på samma träningar??)

Sen så rider ar ryttare inte med stöd på bettet, som man gör i den tradiotinella dressyren, utan där vill man att hästen söker en lätt lätt kONTAKT FRAM TILL BETTET, så rider man så ,så kommer inte hästen att gå med nosen i bringan utan i lodplan el ngt framför(även om man rider på stång) Ang lyftande mankar så åstakommer man det om handen ger f*n i att hålla i /ge stöd i munnen, för så fort man håller i munnen så får man resultatet att hästen skjuter på med bakbenen in i handen i stället för att träda in under tyngdpunkten o lätta av fram, o när bakbenen hamnar så långt bakom då kan inte heller manken lyftas, samt att hästen håller lite balans med hjälp av stödet ryttaren ger i tygeln, ungefär som ett 5 ben.

Tyvärr så ser man ju ryttare på elit nivå som rider med hängande ryggar, sprattlande framben o med en stång som faller igenom samt nosgrimmor som är så hårt åtdragna att hästen inte kan gapa,fast den vill göra det för att komma i från eländet, så att det förekommer ju tyvärr dålig ridning på stång/kandar oavsett gren/nivå inget unikt för just oss AR ryttare
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Man vill ha en lätt kontakt fram till bettet även inom vanlig dressyr, absolut inte någon häst som hänger sig i handen.
Men om man inte alls får någon kontakt med hästens mun o alls inte inverkar, vilket medför att hästen inte jobbar rätt. Är det då rätt att använda stångbett?
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Ursäkta! Det var inte avsett att tillföra något nytt, utan en allmän reflektion efter det som tidigare skrivits. Jag tyckte det var bättre att fortsätta i en tråd där ämnet tagits upp (för det har det faktiskt, även denna tråd har utmynnat i andra fråggeställningar som följd av ursprunget), än att skapa ytterligare en tråd i ämnet. Jag ville heller inte förstöra någon annan tråd med mina funderingar.

Jag ser nu, efter min senaste fråga, att du hotar med att låsa även denna tråd. Hoppas inte jag är orsaken till det. Får väl helt enkelt fortsätta att fundera o reflektera "hemma på kammaren" på som vanligt.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

om bettets tyngdpunkt hamnar bakom lodplan har en uppresande effekt o passar alltså till hästar som har lätt att hamna bakom lodplan.

Ang att alla rider på stångbett är då inget som förekommer på de kurser jag deltar på,jag vet om en, och de är redo för det.(Biggan har vi varit på samma träningar??)

Sen så rider ar ryttare inte med stöd på bettet, som man gör i den tradiotinella dressyren, utan där vill man att hästen söker en lätt lätt kONTAKT FRAM TILL BETTET, så rider man så ,så kommer inte hästen att gå med nosen i bringan utan i lodplan el ngt framför(även om man rider på stång) Ang lyftande mankar så åstakommer man det om handen ger f*n i att hålla i /ge stöd i munnen, för så fort man håller i munnen så får man resultatet att hästen skjuter på med bakbenen in i handen i stället för att träda in under tyngdpunkten o lätta av fram, o när bakbenen hamnar så långt bakom då kan inte heller manken lyftas, samt att hästen håller lite balans med hjälp av stödet ryttaren ger i tygeln, ungefär som ett 5 ben.

Tyvärr så ser man ju ryttare på elit nivå som rider med hängande ryggar, sprattlande framben o med en stång som faller igenom samt nosgrimmor som är så hårt åtdragna att hästen inte kan gapa,fast den vill göra det för att komma i från eländet, så att det förekommer ju tyvärr dålig ridning på stång/kandar oavsett gren/nivå inget unikt för just oss AR ryttare

:bow::bow: Så bra skrivet!!
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Man vill ha en lätt kontakt fram till bettet även inom vanlig dressyr, absolut inte någon häst som hänger sig i handen.
Men om man inte alls får någon kontakt med hästens mun o alls inte inverkar, vilket medför att hästen inte jobbar rätt. Är det då rätt att använda stångbett?

En anledning/ett argument till att stång kan ha en positiv effekt är att stången tar bort skjutkraft. Om man vill få mindre skjutkraft (vilket man knappast vill på ett dressyr-halvblod, lite kulturkrock blir det då! ;) på vissa kallblodstravare t ex med ordentligt påskjut bak är det i princip ett måste att först ta bort påskjut för att komma till jobb) då har man mer fördel av ett bett som tar bort skjutkraft än som gynnar skjutkraft (kapson, tränsbett) därav inte sagt att man inte kan kombinera och bara inverka med det verktyg som passar, just då. Med för mycket skjutkraft kan du få en häst som t ex knappt kan ta et tygeltag eftersom minsta lilla kontakt = möjlighet till stöd triggar till mer påskjut = ännu sämre balans till att kunna lyda kommandon. Ett scenario som nog är aningens vanligare bland AR-ryttare än "vanliga" dressyrryttare utifrån hästvalet men knappast såvärst vanligt utifrån genomsnittshästen.
Nu har dock inte det något att göra med god användning/dålig användning av ett bett. Utan ett av dom tänkbara svar till varför man ev. kan välja stång istället för tränsbett trots att /tack vare att det inte ska användas med stöd.
Tror det är väldigt olika bland tränare och individer där ute, men det viktigaste i slutändan tycker jag är att tränaren är skicklig nog att kunna avgöra vad som är konstruktivt och vad som är destruktivt och kunna hjälpa till att utveckla ekipaget (samtidigt som individen givetvishar sitt ansvar, men särskilt de "större" tränarna har ju inflytande på många olika ryttare).
 
Senast ändrad:
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Tack för svar! Men det jag ser framför mig är ett antal ekipage där hästarna inte har kontakt, där bakbenen inte är med, där ryggen inte arbetar, och där yttersidan inte alls är där den borde vara. Och i detta i kombination med ryttare som visserligen har trevliga grundsitsar, MEN som saknar kroppspontrollen för skarpare betsling. D.v.s bristande grundbalans o oroliga händer, spänningar i kroppen. Där tycker jag det vore bättre att betsla ned o försöka lära ryttarna grundridning först, träna upp styrka o balans, öva upp förmågan att känna när hästen verkligen är "genom kroppen". Och först därefter börja tänka på en ev. annan skarpare betsling.
Det är inte det att jag tror att hästarna egentligen mår dåligt, i alla fall inte för stunden. För de jobbar inte alls, utan luffar runt i sakta mak utan någon kontakt alls. Möjligen märker de knappt att de har stångbett i munnen. Men det jag tänker på är att ekipagen egentligen är riktigt trevliga o förmodligen har potential, men de saknar grundridning. Det skulle kunna bli så bra med rätt träning, om det sedan kallas AR eller VR eller vad som helst saknar betydelse.
Att rida i ett lugnare tempo där hästen hinner med att hålla takten o komma till avslappning innebär ju inte att man behöver släppa precis ALLT, sits, skänklar, hand, ja all inverkan överhuvudtaget. Det måste ju gå att rama in hästen ändå. För jag kan tänka mig att många hästar inom just AR är av raser som egentligen behöver allt stöd o hjälp de kan få av sina ryttare.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Man vill ha en lätt kontakt fram till bettet även inom vanlig dressyr, absolut inte någon häst som hänger sig i handen.
Men om man inte alls får någon kontakt med hästens mun o alls inte inverkar, vilket medför att hästen inte jobbar rätt. Är det då rätt att använda stångbett?

Tydligen är det inte så många som klarar rida med lätt kontakt FRAM TILL bettet, mest vanligt att man tar ett stöd i tygeln i dressyren, därav alla hästar som går i en väldigt djup o rund form, den känns ju lösgjord o mjuk då, men halskotpelaren har då kortas av i stället för att längas ut o då kommer inga mankar att lyftas, samt bakben som är långt bakom kroppen, o ryggar som hänger så den ridningen är ju inte så bra för hästen.


Om man inte får ngt stöd alls inom ar så beror det oftast på att senor, muskler i hästens överlinje inte är tillräckligt uttänjda än, utan att den länger sin överlinje utan att söka fram o ned till bettet, utan många hästar hamnar då lite bakom lodplan med huvudet n'är de sänker huvudet ordentligt med stångbett. Man har då bara åstadkommit en avslappning i överlinjen, men ingen sökning till bettet.

Det man vill är att hästen i det avslappnade läget ska sträcka fram nosen och återskapa kontakten med tygeln. Det kan man inte be den genom att ta i tygeln. Tar man i stångtygeln när hästen går lågt med huvudet, blir resultatet istället oftast att den dyker ner ännu mer o hamnar längre bakom lodplan, istället ska man länga tygeln lite, så att hästen inte kan få ngn kontakt med tygeln när den på det här sättet söker nedåt bakåt. Först när hästen för fram huvudet lite ska kontakten med tygeln återskapas.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Ditt inlägg tillför väl knappast något nytt?

För övrigt handlar tråden om vilken inverkan de olika stångbetten har, och inte om stångbettets vara eller icke vara.
Fortsatt urspårning innebär stängning av tråden.

Här är originalinlägget, som en påminnelse:

Jag tycker detta inlägg är orättvist Immer. Dels så är det som solis säger, att de flesta trådar mynnar ut i del-diskussioner, och jag ser ingen skillnad i denna tråden. Debatten kommer av TS ursprungsteori, att ett stångbett mirakulöst pga sin utformning och funktion, skulle "putta fram" näsan.

Det har figurerat ett stort intresse senaste månaderna just runt stång användandet inom AR, med seriöst genuint framlagda frågor och ombedelse på motiveringar. Inga kliver fram och ingen kan motivera, utom Bigganl som gjort stora engagemang i att förklara, men fortfarande inte förklarar annat än ur ett ideal sammanhang, hur det "ska" se ut, vilket ingen argumenterar emot oavsett inriktning, utan frågorna kommer ju just därför att det inte SER UT så för de flesta som bevittnar gröna orutinerade ryttare på outbildade hästar, och att det främst är inom AR som detta förekommer då ingen på den nivån inom klassisk dressyr, skulle få för sig att rida på kandar.

eftersom intresset för detta ämne med en genuin motivering är så stort, så tycker jag att det är väldigt beklagansvärt att tråd på tråd som tar upp ämnet stängs, och att nu denna motivering kommer att vi ska hålla oss till det exakta ursprungs ämnet. Jag ser som sagt ingen skillnad mot ngn annan diskussions tråd där självklart, delaspekter av ämnet är frekvent och normalt förekommande.

Totola: japp - med en stång kan du dämpa skjutkraften. Helt enkelt för att stången kväver det hela genom att som hävstång få hästen att släppa i nacken, dra in huvudet och böja på halsen, samt bromsa upp sig som följd. har nada att göra med ärlig form och aktivitet dessvärre. det blir ur ditt argument helt enkelt ett korrigerings verktyg för att strypa grundproblem och hindra dem från att synas för mycket.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Alltså, det är egentligen lite svårt att svara utifrån "farhågor" och bilder i huvudet av det man sett själv när det kan variera så väldigt mycket mellan olika ekipage och olika utbildningsnivåer! :p Inte alltid man själv hänger med i skillnaden heller för det går liksom inte bara att jämföra rakt av med det man själv är van att se - läs Totti´s inlägg som jag tycker förklarade en del bra punkter! ( :bow: ) Det är så många steg och man måste ju också få ta det från grunden för att just grunderna ska sitta, i det här fallet är det ju lite annorlunda vilka "grunder" man ser som viktigast från början och sen blir det mer och mer likt.
För att förklara lite mer konkret så den där hästen som luffar runt i sakta mak utan att till synes jobba, den kanske i själva verket har kommit mycket längre än den häst som kanske ser bra mycket mer aktiverad och "genom kroppen" utifrån denne ryttarens mål, just då. Du kanske vill att hästen ska bli mer "medveten" och med själv i det den gör en del i det hela är ju t ex att kunna styra vart hästen placerar sina bakben i varje steg och då måste även hästen vara medveten om sina fötter och hur den använder kroppen. Den kanske hade för mycket spänning i det där "aktiverade" läget vilket inte inte behöver synas särskilt mycket eller vara tydlig spänning utan kanske bara avkortning av rygglinjen i brist på att den fått lära sig länga men ändå kan bli ett ganska stort projekt som behöver göras grundligt när det ska läras om.
Eller som i exemplet ovan - du vill ta bort överdriven skjutkraft som man ändå inte kan utnyttja utan hämmar annat, innan man då hunnit lära in annan kraft (bärkraft/"bra" skjutkraft dvs när hästen redan är i bra balans utan stöd) då kommer det kunna se väldigt lojt ut i ett övergångsstadie. Man kanske behöver det där "loja" för att hänga med, både ryttare och häst, när det kommer till detta jobb där man vill lära sig själv och sin kuse att kontrollera bakbenen.
Och så vidare. Det finns femtielva anledningar till att det i kortare eller längre perioder kan se väldigt lojt ut. Men slutmålet för de är ändå att kunna ha en av- och på-knapp där du kan öka energin när du tänker be om något jobbigare för att underlätta för hästen att jobba igenom kroppen.
Snackar man om ryttarens sits så tycker jag väl själv det är lite tråkigt att så få tränare lägger fokus på sitsen och relativt lite ändå inom AR. För ja, vissa saker är lätt att glömma bort och skulle behövas många påminnelser om, att inte sitta och spänna armbogar ex. är ju ett väldigt bra exempel på det, att inte titta ner osv. Fast det behöver du ju eg. inte någon dyr AR-tränare som kommer varannan månad för, man kanske t o m har turen att ha stallkompisar som kan hjälpa till att påminna eller speglar och god självdisciplin! :angel:
Vill återigen påpeka att jag inte vill propagera för att folk ska börja använda stångbett, det låter lätt så när man ska argumentera från den här synvinkeln. Men handen på hjärtat - behöver inte de allra flesta jobba väldigt mycket och kontinuerligt med sin sits och inverkan? :crazy: Vissa mer än andra då givetvis. Med undantag för om man skulle rida i en grimma eller halsring som hästen till slut bara skulle dissa om den inte förstår/får förutsättningarna så behöver man liksom lära sig rida oavsett vad man använder för verktyg. Både stången och tränsbettet har sina för- och nackdelar på den punkten, och visst är det lättare att missbruka ett stångbett men å andra sidan brukar de som rider på stång inom AR ändå ha respekt för verktyget sas vilket tyvärr nog generellt sett är lätt att tappa på tränsbett, mycket beroende på kunskapsnivå och den ridning som lärs ut oavsett discplin.

Själv tänker jag också ungefär som så att min sits ("grundläget" där man inte ger en drivning med sitsen eller korrigering i sitsen eller inverkar utöver sin egen position öht) den hänger ihop med hur hästen går. Om man rättar till sitsen så skiljer jag på om det var hästen som satte mig fel eller om det var jag själv som helt enkelt lärt in en ovana - blicken nedåt är ett väldigt bra exempel på det, eller spänningar i armbågarna! :p Medans lite ojämn nivå på höfterna eller att bålstabiliteten brister lika gärna kan komma från hästen. Därmed inte sagt att man inte ska rätta till det, men att jag vill försöka rätta till hästen samtidigt i den mån man klarar av för att vi ska vara i synk med varandra. Då tycker jag på sätt och vis att man får större makt att ändra hästen senare för den egna sitsen för att man lärt både sig själv och kusen att det samtidigt ska ske en förändring i hästkroppen för att "passa" sitsen. Fast det vet jag inte om det är särskilt specifikt AR, har inte tänkt på det så.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Tydligen är det inte så många som klarar rida med lätt kontakt FRAM TILL bettet, mest vanligt att man tar ett stöd i tygeln i dressyren, därav alla hästar som går i en väldigt djup o rund form, den känns ju lösgjord o mjuk då, men halskotpelaren har då kortas av i stället för att längas ut o då kommer inga mankar att lyftas, samt bakben som är långt bakom kroppen, o ryggar som hänger så den ridningen är ju inte så bra för hästen.
Det är bara en ren gymnastisk form som inte ska kan ridas utan skicklighet.
det du beskriver är en avart. En skicklig ryttare kan lägga näsan där han vill- när han vill.
.

Om man inte får ngt stöd alls inom ar så beror det oftast på att senor, muskler i hästens överlinje inte är tillräckligt uttänjda än, utan att den länger sin överlinje utan att söka fram o ned till bettet, utan många hästar hamnar då lite bakom lodplan med huvudet n'är de sänker huvudet ordentligt med stångbett. Man har då bara åstadkommit en avslappning i överlinjen, men ingen sökning till bettet.

Det man vill är att hästen i det avslappnade läget ska sträcka fram nosen och återskapa kontakten med tygeln. Det kan man inte be den genom att ta i tygeln. Tar man i stångtygeln när hästen går lågt med huvudet, blir resultatet istället oftast att den dyker ner ännu mer o hamnar längre bakom lodplan, istället ska man länga tygeln lite, så att hästen inte kan få ngn kontakt med tygeln när den på det här sättet söker nedåt bakåt. Först när hästen för fram huvudet lite ska kontakten med tygeln återskapas.
Så länge man rider på en stång kan man inte ha ngn kontakt. antar att man inte vill ha det för att man inte kla´rar av att förvalta suget. timingen. En snabb förhållning påett mjukt bett med efterföljande eftergift ger rätt utförd- en vinkling av bakbenen. Förutsätt att den är energisk därbak- annars stannar den till med raka ben o faller gärna framåt.
Det är ett måste om man ska ha kontakt med bakhovarna- som ger hela resten av hästen via överlinjen.
en häst behöver hjälp o man kan inte lämna den därhän o tro att den ska lära sig själv- som regel av en ryttare utan så mkt kunskap.

Både Karl o Bent utgår från piaff- just för att de tar för mkt i munnen när de ska gå ner till piaff o tappar energi. de måste ha en häst som inte vågar lägga sig på bettet o sen trycka på..framåt o däremellan broms, broms. Därav det där eländiga "skola munnen" stuket.

Det går att samla hästen ur farten t o m lättare med parader eller halvhalter- OM... man är tillräckligt snabb, finkänslig o använder sätet mer. Men det är klart. Det tar då tid många år:grin:
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Tack för svar, Totti!

Först o främst så tycker jag att en avslappnad överlinje o kontakt med handen hör ihop, och med det menar jag att får man ingen kontakt mellan hand o hästmun så är överlinjen heller inte mjuk o avspänd. Och jag pratar om "kontakt", inte ett överdrivet stöd.

De hästar jag tänker på nu är inte ens bakom lod utan de är på gränsen till "stjärnkikare" med sänkt rygg o bakbenen långt bakom. Alternativt har knäppt av helt. Och detta i kombination (eller på grund av) ryttare med för svag kroppskontroll. Alltså ingen tillstymmelse till framåt-nedåt sökning. Hur kan stångbett vara motiverat då?

Tillägg: Jag kan ärligt säga att jag ALDRIG sett ryttare inom "vanlig" ridning som, när de befunnit sig på så låg nivå som det jag tänker på, har använt kandar.
 
Senast ändrad:
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Ja, sitsen är ett "evighetsproblem", något jag tror att alla behöver jobba med hela tiden, mer eller mindre, oavsett nivå;)

Och jag vänder mig inte emot svaga sitsar o bristande form (lösgjordhet) hos hästarna som sådant. Utan det jag ifrågasätter är uppbetslingen i ett sådant läge. Om man bara kommit till ett läge där man överhuvudtaget kan styra hästen åt olika håll så är det knappast motiverat med skarpare bett. Eller?
Att alla är gröna i början är självklart;), men jag ifrågasätter hur man kan motivera skarpa bett i det läget.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Inga kliver fram och ingen kan motivera, utom Bigganl som gjort stora engagemang i att förklara, men fortfarande inte förklarar annat än ur ett ideal sammanhang, hur det "ska" se ut, vilket ingen argumenterar emot oavsett inriktning,
Det finns ju hur många sätt som helst att använda bett fel, men det ger inte så mycket att diskutera det tycker jag. Varför man använder det ena eller det andra ger mer.
utan frågorna kommer ju just därför att det inte SER UT så för de flesta som bevittnar gröna orutinerade ryttare på outbildade hästar, och att det främst är inom AR som detta förekommer då ingen på den nivån inom klassisk dressyr, skulle få för sig att rida på kandar.
Nej, nej, nej. Det är inte mer inom AR än någon annan inriktning. Det hävdar jag bestämt. Det finns mängder av felaktigt bettanvändande inom alla inriktningar. Tex ryttare som bär runt sina hästar genom att de låter hänga på sina tränsbett som ett 5-ben, ryttare som sitter och drar i pessoabett, ryttare som drar i jaktstänger, dragande i delade pelham, drar i hissbett, hästar som rids med westenstänger med curben löst hängande så stången slår igenom osv. Den listan kan göras hur lång som helst. Det ser jag inom alla inriktningar och träningssätt. Men varför detta öht sker måste ju bero på okunskap. Ingen ryttare gör väl det med flit om de förstod? Det tror inte jag i alla fall. Men alla är barn i början. Att detta (enligt mig) syns mera sällan inom AR tror jag beror på att många har ridit i många år och har en rätt stor grundkunskap innan de går över till AR som de ser som en utveckling. (obs min erfarenhet alltså. Det behöver ju inte se ut så överallt)


Totola: japp - med en stång kan du dämpa skjutkraften. Helt enkelt för att stången kväver det hela genom att som hävstång få hästen att släppa i nacken, dra in huvudet och böja på halsen, samt bromsa upp sig som följd. har nada att göra med ärlig form och aktivitet dessvärre.
Men det du beskriver ju också en stång använd felaktigt nu igen. Varför ska vi prata om det hela tiden?
Det blir ur ditt argument helt enkelt ett korrigerings verktyg för att strypa grundproblem och hindra dem från att synas för mycket.
[/QUOTE]
Nej, hindra grundproblem att synas leder inte till utveckling. Enbart motsatsen. Jag är övertygad om att det inte alls är vad Totola menar.
Ett korrigeringsverktyg kan stången vara absolut, men inte för att dölja problem utan för att just korrigera. (förändra)
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

Så länge man rider på en stång kan man inte ha ngn kontakt. antar att man inte vill ha det för att man inte kla´rar av att förvalta suget. timingen.

:eek: Vad??? Men självklart vill man ha kontakt vid ridning på stång.
En snabb förhållning påett mjukt bett med efterföljande eftergift ger rätt utförd- en vinkling av bakbenen. Förutsätt att den är energisk därbak- annars stannar den till med raka ben o faller gärna framåt.
Det är ett måste om man ska ha kontakt med bakhovarna- som ger hela resten av hästen via överlinjen.
en häst behöver hjälp o man kan inte lämna den därhän o tro att den ska lära sig själv- som regel av en ryttare utan så mkt kunskap.
Detta håller jag helt med om. Men jag har inte sett ryttare rida som "lämnar hästen därhän och tror att den ska lära sig själv" Vad menar du med det?
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

De hästar jag tänker på nu är inte ens bakom lod utan de är på gränsen till "stjärnkikare" med sänkt rygg o bakbenen långt bakom. Alternativt har knäppt av helt. Och detta i kombination (eller på grund av) ryttare med för svag kroppskontroll. Alltså ingen tillstymmelse till framåt-nedåt sökning. Hur kan stångbett vara motiverat då?
Av din beskrivning att döma så kan inte ett stångbett vara motiverat alls i det fallet. Det låter som ren galenskap för mig.
 
Sv: Olika stänger. Bakåtvinklad, neutral osv???

anledningen till att alla vill diskutera detta är ju för att det förekommer så frekvent på outbildade ekipage inom AR - för det gör det, och bevisen finns bland användare här i tråden och på forumet framför allt.

nu pratar vi inte olika sadlar. eller olika borstar. eller olika hjälptyglar, utan vi pratar STÅNG bett. Ingen annan grej använder stångbett till dressyr ridning och skolning av hästen så som AR gör, på outbildade ekipage. det är därför frågorna kommer, och som du frågar om: det ÄR ju det vi frågar om. VARFÖR man använder det ena eller det andra, och det finns inga bra svar hittills från gröna ekipage vad jag sett, utan hela tiden använder man "ideal" argumenten, hur det SKA se ut osv, men när det sen inte SER ut så, ja då är det klart man undrar.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp