på de kurser/träningar jag är på finns det ingen som bara sitter helt passivt med handen, MEN de anv mer el mindre "osynliga" händer, därför att hjälpgivningen inte behöver vara större än så. Ang stång så är det bara en som rider på det, men både häst o ryttare har kommit så långt att det är befogat att kunna anv den.
Sen förekommer det säkert folk som sätter in en stång då det absolut inte borde förekomma som tex noll balans o oroliga händer, eller bristande utbilning på båda, men noll balans o oroliga händer gör oxå¨skada även om de rider på ett vanligt bett. Tex ett 2 delat bett som är för stort(för det händer ju inom alla grenar att folk tyvärr faktiskt har) har man då obalanserade händer så kommer spetsen att vika sig uppåt o trycka hästen i gommen,resultatet blir då att hästen vill undkomma smärta o knäcker av i nacken. Ett vanligt bett ger inte bara tryck på lanerna som stångbettet gör, utan det drar dom även i mungipan, mkt vanligt att dressyr hästar har som blomkålsliknande bildningar i mungipan.
Pratar man med olika tandläkare så förekommer jätte mkt skador i munnen på dressyrhästar, vilket då bevisar att dom inte rider med lätt kontakt, tycker ni att det är okey????
Stången anv för att få en formgivning,(bettet lösgör hästens mun)så rätt utfört så kommer hästen med hjälp av hävstången (kindkedjan) samt trycket från nackstycket att få hästens PANNA att söka fram o nedåt, när den effekten är uppnåd så lättas den förhållningen, blir man kvar i den så kommer hästen att hamna bakom lodplan. Men kommer man som en "ren" dressyr ryttare o ska rida på stång så kan nog resultatet bli hästar som knäcker av i nacken då de sällan låter hästen få söka fram till bettet, de vill gärna TA kontakt eller ännu hellre ge stöd på tygeln/stången.Och då blir verktyget skarpt
Det är inte ett dugg bättre än att sätta på gramanen, samma hävstångsverkan för att "rå på" hästen istället för att forma så att den arbetar på ett sätt som får den att söka framåt neråt.
