Ojämställd föräldraledighet för att ”vila”

De här har jag inte skrivit själv, utan hittade det på FB för 3 år sedan, men de belyser problemet med styrd föräldraledighet.
I mångt och mycket är det jämförbart med hur samerna runt mej har det också.
Jag gissar att många här på buke är inblandad (eller har varit ) i hästsvärlden, där vill vi att gärna ha mat till våra djur, men hur ska bönderna göra? Fortsätta producera hö till oss? eller ta ett "vanligt" jobb för att kunna vara föräldralediga exakt lika mycket, PÅ PAPPRET!
Hur ledigheten ser ut i verkligheten syns ju bara i statistiken.

Jag är pissless på toppstyrning, låt folk välja utifrån hur deras familj ser ut.
Sedan tycker jag det verkar vara ett "straff" för mammor som måste vara hemma mer än männen, inte en förmån? konstigt :confused::confused::confused:

* Jenny *

Nu är jag så less på alla bajsnödiga åsiktsmaskiner som spyr galla på de 23% män som inte tar ut sina föräldrardagar medan barnen är små. Så. Jag måste häva ur mig jag med.
Tack vare er, kan jag inte längre vara hemma med mina barn för min man inte får ge sina dagar till mig. Tack vare er måste mina barn lämnas på dagis på heltid med långa dagar där jag bara nästan hinner hem och natta dem. Och nej, det är inte för att vi ska ha råd att resa till Thailand varje år som min man inte kan ta de dagarna. Det är inte för att vi vill byta bil varje år och det är definitivt inte för att min man inte älskar eller inte vill vara med sina barn!
Det är för att han är lantbrukare. Hans jobb finns inte kvar om han tar ledigt ett år. Eller 6 månader. Han kan inte anställa någon som gör hans 200% för en struntsumma pengar som inte är i närheten av den månadslön ni besitter kära åsiktsmaskin.
Men visst, vi skulle överleva på den ersättning han skulle få från FK och min lön. Men inte hans företag. Men för dig förstår jag att det spelar ingen roll om en familjegård i tredje generation går i stöpet. Du vill ju bara att allt ska vara jämställt.
Och vad vet du om dessa värdelösa kräk till karlar som inte älskar sina barn? Kanske är någon mer lantbrukare? Kanske han kommer hem och äter lunch med sina barn varje dag och to.m mellanmål. Kanske han tar med barnen på en sväng i traktorn och låter dom vara med på gården och fixa? Ja, du vet, medan ditt barn sitter på dagistoan och ropar fäääärdig i fem minuter innan fröken hör och ropar " kommer snart, ska bara byta på Cajsa och Holger först! Kanske han tom går på babysim mitt i veckan för att han är flexibel och kan styra sitt eget jobb.
Ja, eller så kanske han inte ens jobbar heltid och har mer tid än du tror för sina barn? Eller jobbar obekväma tider så han är hemma oftare än du kära jämställda åsiktsmaskin.
Kan inte du bara hålla dina åsikter för dig själv, styra över din egen man!? Tack vare er så får man idag inte bestämma över sin egen familj, fritid eller värderingar. Nej det tycker inte du verkar jämställt. Och kanske finns det några män och kvinnor där som faktiskt inte vill vara med sina barn, vilket är fruktansvärt sorgligt. Men. Det är inte ditt jobb att tvinga dem. Kan du inte bara acceptera att alla är olika, man ska få bestämma över sitt eget liv, ha egna värderingar. Nu pratar jag såklart inte om när barn far illa, då ska man ju få annan hjälp.
Kanske behöver du vidga dina vyer, lära känna lite nytt folk, lära dig att du kanske bara vet bäst vad som är bäst för just din familj. Förmodligen är det så, att du inte vet ett skit om hur andra vill leva sina liv.

"Straffet" är inte att vara hemma med sina barn. Straffet är att könsroller cementeras, att kvinnor fortsätter vara mer oattraktiva på arbetsmarknaden (pga förväntas vara frånvarande från jobb) samt lägre pension.
 
De här har jag inte skrivit själv, utan hittade det på FB för 3 år sedan, men de belyser problemet med styrd föräldraledighet.
I mångt och mycket är det jämförbart med hur samerna runt mej har det också.
Jag gissar att många här på buke är inblandad (eller har varit ) i hästsvärlden, där vill vi att gärna ha mat till våra djur, men hur ska bönderna göra? Fortsätta producera hö till oss? eller ta ett "vanligt" jobb för att kunna vara föräldralediga exakt lika mycket, PÅ PAPPRET!
Hur ledigheten ser ut i verkligheten syns ju bara i statistiken.

Jag är pissless på toppstyrning, låt folk välja utifrån hur deras familj ser ut.
Sedan tycker jag det verkar vara ett "straff" för mammor som måste vara hemma mer än männen, inte en förmån? konstigt :confused::confused::confused:

* Jenny *

Nu är jag så less på alla bajsnödiga åsiktsmaskiner som spyr galla på de 23% män som inte tar ut sina föräldrardagar medan barnen är små. Så. Jag måste häva ur mig jag med.
Tack vare er, kan jag inte längre vara hemma med mina barn för min man inte får ge sina dagar till mig. Tack vare er måste mina barn lämnas på dagis på heltid med långa dagar där jag bara nästan hinner hem och natta dem. Och nej, det är inte för att vi ska ha råd att resa till Thailand varje år som min man inte kan ta de dagarna. Det är inte för att vi vill byta bil varje år och det är definitivt inte för att min man inte älskar eller inte vill vara med sina barn!
Det är för att han är lantbrukare. Hans jobb finns inte kvar om han tar ledigt ett år. Eller 6 månader. Han kan inte anställa någon som gör hans 200% för en struntsumma pengar som inte är i närheten av den månadslön ni besitter kära åsiktsmaskin.
Men visst, vi skulle överleva på den ersättning han skulle få från FK och min lön. Men inte hans företag. Men för dig förstår jag att det spelar ingen roll om en familjegård i tredje generation går i stöpet. Du vill ju bara att allt ska vara jämställt.
Och vad vet du om dessa värdelösa kräk till karlar som inte älskar sina barn? Kanske är någon mer lantbrukare? Kanske han kommer hem och äter lunch med sina barn varje dag och to.m mellanmål. Kanske han tar med barnen på en sväng i traktorn och låter dom vara med på gården och fixa? Ja, du vet, medan ditt barn sitter på dagistoan och ropar fäääärdig i fem minuter innan fröken hör och ropar " kommer snart, ska bara byta på Cajsa och Holger först! Kanske han tom går på babysim mitt i veckan för att han är flexibel och kan styra sitt eget jobb.
Ja, eller så kanske han inte ens jobbar heltid och har mer tid än du tror för sina barn? Eller jobbar obekväma tider så han är hemma oftare än du kära jämställda åsiktsmaskin.
Kan inte du bara hålla dina åsikter för dig själv, styra över din egen man!? Tack vare er så får man idag inte bestämma över sin egen familj, fritid eller värderingar. Nej det tycker inte du verkar jämställt. Och kanske finns det några män och kvinnor där som faktiskt inte vill vara med sina barn, vilket är fruktansvärt sorgligt. Men. Det är inte ditt jobb att tvinga dem. Kan du inte bara acceptera att alla är olika, man ska få bestämma över sitt eget liv, ha egna värderingar. Nu pratar jag såklart inte om när barn far illa, då ska man ju få annan hjälp.
Kanske behöver du vidga dina vyer, lära känna lite nytt folk, lära dig att du kanske bara vet bäst vad som är bäst för just din familj. Förmodligen är det så, att du inte vet ett skit om hur andra vill leva sina liv.

Det där var bland det gnälligaste, mest självcentrerade jag läst på länge.
 
Innan jag fick barn tänkte jag exakt som du. Nu när jag har barn har jag lite större förståelse för varför det blir sådär. Jag är fortfarande förvånad över hur otroligt starka känslor barnet väcker. Jag VILL INTE jobba heltid. Gör jag det så kommer jag få träffa mitt barn väldigt lite tid på vardagarna, det blir äta och sova bara. Så jag jobbar deltid. Pappan är just nu föräldraledig, men kommer även han att jobba deltid. Föräldraledigheten delar vi lika. Det gör att det känns bättre. För min del handlar det inte om att "unna mig" paus från jobbet, utan om att prioritera barnet.

Jag kan också ärligt säga att om vi bara hade haft möjlighet att vara föräldralediga i ett år så hade det varit väldigt svårt för mig att dela jämnt - jag var inte alls redo att lämna barnet när hon var 6 månader. Innan hon kom hade jag inte sett det som något problem alls. Vet inte riktigt hur vi skulle löst den situationen, eftersom det är viktigt för oss båda att även pappan är föräldraledig.

Att mamman tar all föräldraledighet och deltidsjobb ser jag - förutom det uppenbara att det är dåligt för jämställdheten - som en björntjänst för barnet. För mig är det viktigt att barnet och pappan har en bra relation, att han är lika mycket förälder som jag. För att det ska kunna hända måste han ta sig tiden och ta ett kliv fram, och jag måste ta ett kliv tillbaka och låta honom. Och det är faktiskt inte alltid så lätt. Som sagt, förvånad över de känslor föräldraskapet väckt hos mig.
Låter sunt tycker jag! Klart man vill vara med sitt barn det har jag full förståelse för. Det jag vänder mig emot är när endast kvinnan ska prioritera barnet medan pappan lever sitt liv som vanligt. Det tror jag är förödande för jämställdheten. Men verkar som ni löst det klokt! 👍🙂
 
"Straffet" är inte att vara hemma med sina barn. Straffet är att könsroller cementeras, att kvinnor fortsätter vara mer oattraktiva på arbetsmarknaden (pga förväntas vara frånvarande från jobb) samt lägre pension.
Precis!

Tänker också att pappan halkar efter om man inte får vara hemma tidigt med sitt barn. Blir lätt ”andrahandsförälder”.
 
Jag tycker det är upp till varje familj att göra precis som dem själv vill, och ingen ska ha rätt att bestämma hur någon familj ska göra! (Så jäkla matt på staten som reserverat 60 dagar till mannen, seriöst :banghead:) Jag tror alla familjer pusslar ihop det på det sätt som passar dem bäst!

Jag är ingenjör och har en 6 månaders, har fram till nu varit hemma heltid, men nu efter nyår började jag arbeta en dag i veckan (skulle egentligen börjat i höstas men impulsköp av hus och renovering + en bebis på det var tillräckligt) och kommer om en månad eller två gå upp till 3 dagar i veckan och jobba så fram till hon ska skolas in, sen får vi lite se när hon ska skolas in. Får vår del spelar det ingen roll om hon är 1 år, 1,5 år eller 2 år, det är upp till Nora när hon är mogen nog att börja.

Jag verkligen älskar att vara mamma! Men för att må bäst behöver jag lite ”hjärnstimulans” och det är verkligen perfekt upplägg för mig att få komma iväg och arbeta några dagar i veckan. Men aldrig i livet att jobba heltid.

Detta upplägget passar även sambon perfekt!

Sen tror jag att anledningen till att kvinna är hemma mer än mannen fortfarande är pga biologin.

Fast föräldrar får göra precis hur de vill med sin tid och sina pengar. Staten bestämmer över sina pengar. Jag tycker det är otroligt bra att staten hjälper de som faktiskt vill dela på ledigheten.

Jag tror att biologin har en väldigt liten del i hur familjer väljer att göra- normerna har en jättestor del.
 
Nu har jag visseligen inte en karriär som är supermegaviktig, älskar dock mitt jobb för det, men min sambo är väldigt mån om sin karriärer. Vi har gått ner i tid båda två. Jag gick ner i tid för att jag inte tycker det är så himla viktigt att tjäna pengar och pappan gick ner i tid för att han insåg att han inte klarar att vara en bra, närvarade pappa om han jobbade heltid. Han har en del mentala problem så han kände att väggen var nära.
 
Vi har en 2,5-åring och jag är också ledsen (men inte förvånad) över de könsnormativa val många familjer gör med argumentet att de "väljer fritt".

Jag har skrivit ganska mycket i liknande trådar om hur vi delade föräldraledigheten, men kort sammanfattat så var vi båda hemma omlott från att dottern var 3 månader (innan dess var vi båda hemma, dubbeldagar + semester). Jag gick gradvis upp i tid, från 20 % till 80 % inom loppet av ett år. Dottern skolades in på fsk när hon var 15 månader. Partner (manlig) har tagit ut majoriteten av föräldraledigheten både i f-dagar och i kalenderdagar. Nu lämnar och hämtar partner 90 % av gångerna på förskolan (jag hämtar ibland). Vi gjorde så för att i någon mån kompensera för den extra anknytning som amning ger möjlighet till, plus att vi inte var blinda för att normer såklart påverkar hur vi gör våra föräldraskap, och en fast övertygelse om att barnet behöver båda sina föräldrar lika mycket. Vår dotter har hittills varken haft någon mammig eller pappig period, och vi båda är lika mycket primära anknytningspersoner, men det har krävts jobb trots att vi levde i ett jämställd förhållande innan barn, och trots att min partner är en högst engagerad och kärleksfull pappa. Det känns väldigt förmätet för mig att en kan få allt det där helt gratis. Det kanske går i undantagsfall, men jag tror det är vanligare att en förlorar nåt på att dela traditionellt.
 
ag tycker det är upp till varje familj att göra precis som dem själv vill, och ingen ska ha rätt att bestämma hur någon familj ska göra! (Så jäkla matt på staten som reserverat 60 dagar till mannen, seriöst :banghead:)

Du får vara hemma hur länge du vill, det bestämmer inte staten. Däremot får du inga pengar om du är hemma längre än dagarna du tilldelats.

Så bestäm hur du vill, men pröjsa själv.
 
Vi delade lika på föräldraledigheten. Sen när båda jobbade igen var vi båda lediga en dag var varje vecka så att barnet bara behövde gå på förskolan 3 dagar/vecka. Sen tyckte min man att han lika bra kunde jobba heltid (så att vi fick in mer pengar) eftersom han ändå var ledig en dag varannan vecka pga skiftarbete. Jag fortsatte vara ledig en dag i veckan ett tag och gick sen över till att vara ledig en dag varannan vecka tills barnet fyllde 8 år och jag var tvungen att jobba heltid. Min man har vabbat överlägset flest gånger även om jag också vabbat. Men inte alls lika mycket. Vabben fördelades så för att mitt jobb är en karriär medan det jobb min man hade då bara var ett jobb.
 
Du får vara hemma hur länge du vill, det bestämmer inte staten. Däremot får du inga pengar om du är hemma längre än dagarna du tilldelats.

Så bestäm hur du vill, men pröjsa själv.

Precis, därför man har ”fuck you money” så man är självständig :up::bow: Tycker mest bara det är tragiskt att staten ska inkräkta på ens privatliv. Snart bestämmer dem väl även hur många gånger på år man får lov att äta tacos också.
 
Tycker det här är en väldigt intressant fråga, som inte finns något självklart svar på. Jag ville från början gärna dela lika på föräldraledigheten till våran nu fyra månader gamla son. Dock har sambon för ca 2 månader sedan startat eget företag och kommer inte kunna vara hemma med våran son än (kanske lite nästa vinter) och jag tycker det är väldigt tråkigt. Därför har jag valt att börja jobba lite helger framöver för att han och sonen ska få möjlighet att umgås bara dom, för det anser jag är nödvändigt.
Så jag tycker nog att det är upp till var och en familj att komma överens om vad som är passande i deras liv just då. Jag ville gärna från början vara hemma den första tiden pga amningen. Men något jag inte kan förstå är hur det finns pappor som väljer att inte vara hemma med sina barn och ta en del av föräldraledigheten fast dom kan. Hur kan man inte vilja vara hemma med sitt barn och spendera tid ihop? Om man delar föräldraledigheten så tror jag man vinner mycket på det i förhållandet. Det blir en större förståelse från båda håll och mannen får en större respekt gentemot den som är hemma med o sköta barn och hem osv.
 

Liknande trådar

Relationer Längesen som jag var inne här nu men känner att jag behöver er input i detta.. :heart För ett par dagar sedan hade jag en diskussion...
29 30 31
Svar
604
· Visningar
35 113
Senast: Sander
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp