Ofrivillig hästpappa

[Kiwifrukt]

Men vad är det för konstig ridskola som först tar emot så små barn som elever (vi pratar ju ändå om ett barn som var bara lite över tre år när hon började i så fall) och sen inte erbjuder någon som helst hjälp med att göra i ordning hästen? Finns det inga ledare/äldre stalltjejer alls?

 

[Lenis]

Jag tycker det ger fel signaler att som förälder vara en serviceperson för barnet.

Jag tycker inte heller att hjälpa till med läxorna är något man i normalfallet skall göra.

F.ö. kan man inte sadla själv får man väl rida barbacka eller vänta tills man blir större.

Så om de ska åka skidor får hon åka barfota om hon inte får på sig pjäxorna själv? Hon får inte cykla om hon behöver hjälp att knäppa hjälmen? Inte åka skridskor om hon inte kan snöra dem? osv etc..
Jag är helt emot curling och sannolikt hårdare uppfostrad än 95% av buke men det du skriver låter mig helt främmande. Ofta på ridskola får man ju rida vissa hästar som är betydligt högre än vad som passar ens egen längd, så de små inte rent fysiskt är i närheten av att nå upp. Hur ska de göra då?

 

[Anders]

Så om de ska åka skidor får hon åka barfota om hon inte får på sig pjäxorna själv? Hon får inte cykla om hon behöver hjälp att knäppa hjälmen? Inte åka skridskor om hon inte kan snöra dem? osv etc..
Jag är helt emot curling och sannolikt hårdare uppfostrad än 95% av buke men det du skriver låter mig helt främmande. Ofta på ridskola får man ju rida vissa hästar som är betydligt högre än vad som passar ens egen längd, så de små inte rent fysiskt är i närheten av att nå upp. Hur ska de göra då?

Det är väl klart att barnet kan få hjälp, det får ju vuxna också, men barn behöver även få möjlighet att utveckla sin självständighet. Med föräldrar bredvid som servar i alla lägen ges inte den möjligheten.

 

[MM]

Det är väl klart att barnet kan få hjälp, det får ju vuxna också, men barn behöver även få möjlighet att utveckla sin självständighet. Med föräldrar bredvid som servar i alla lägen ges inte den möjligheten.

Men det är ingen mer än du som menar på ditt vis. Jag förstår hur dom andra menar. Känns som vi pratar äpplen och päron här.
Vi curlar inte. Vi hjälper där barnet uppenbart kan behöva hjälp. Det är att vara förälder.

 

[Mia_R]

Har någon märkt att TS övergett tråden?

 

[tara]

Har någon märkt att TS övergett tråden?

Med tanke på inlägget och den korta historik hos TS så är det inte så konstigt. Lite trollvarning.

Myndighetsålder i Sverige är 18 år innan dess är det problem med giltighet för den som vill skriva avtal med minderårig, exempelvis köpeavtal, stallhyresavtal etc.

Vi har i princip aldrig hjälpt våra barn med läxan. En gång försökte jag med en uppsats. Det gick åt skogen direkt. TonårsSonen vrånglade så jag trodde knappt det var möjligt. Jag slutade innan vi blev osams totalt. De klarar sig mycket, mycket bra ändå i skolvärlden. Nuförtiden peppar ju lärare så enormt mycket och sätter press på barnen, så har det varit för oss, landsbygdsskola och sedan kommunala skolor.

 

[MM]

Har någon märkt att TS övergett tråden?

Givetvis märkt att TS inte är närvarande men det kanske hen inte kan vara hela tiden?
Dyker väl upp senare och om inte så behövs ju inte TS för att diskutera då ämnet som vanligtvis har breddat sig lite

 

[Lingon]

Men vad är det för konstig ridskola som först tar emot så små barn som elever (vi pratar ju ändå om ett barn som var bara lite över tre år när hon började i så fall) och sen inte erbjuder någon som helst hjälp med att göra i ordning hästen? Finns det inga ledare/äldre stalltjejer alls?

Jag tycker också det låter som en märklig ridskola...

 

[Lingon]

Jag tycker att mamman kan ta ridningen varje vecka. Min dotter gick och red ett år och min man är inte alls hästvan eller intresserad och jag är det. Jag hade aldrig bett honom ta hand om ridningen, inte ens om vi hade skiljt oss. Helt enkelt för att det är inte hans grej. Hästar är stora och potentiellt farliga djur och jag vill att mitt barn tas om hand i stallet av en vuxen som ha koll på hur hästar fungerar (och deras utrustning). Dessutom tycker jag inte att någon ska tvingas in i ett stall/hästliv som inte vill/kan och dessutom är rädd. Det är en annan sak om det varit fotboll eller nån annan sport som inte kräver att det alltid finns en kunnig förälder närvarande.

 

[Kiwifrukt]

Jag tycker att mamman kan ta ridningen varje vecka. Min dotter gick och red ett år och min man är inte alls hästvan eller intresserad och jag är det. Jag hade aldrig bett honom ta hand om ridningen, inte ens om vi hade skiljt oss. Helt enkelt för att det är inte hans grej. Hästar är stora och potentiellt farliga djur och jag vill att mitt barn tas om hand i stallet av en vuxen som ha koll på hur hästar fungerar (och deras utrustning). Dessutom tycker jag inte att någon ska tvingas in i ett stall/hästliv som inte vill/kan och dessutom är rädd. Det är en annan sak om det varit fotboll eller nån annan sport som inte kräver att det alltid finns en kunnig förälder närvarande.

Jag håller med. Det är skillnad med ett äldre barn som reder det mesta själv, men är barnet så litet borde en van förälder (i alla fall en som inte är livrädd) finnas på plats. Jag ser det inte ens som något konstigt att barnet får "hoppa över" vissa ridlektioner om det inte går att lösa. Min mamma jobbar oregelbundna arbetstider (kvällar och helger) och jobbade hon kväll den dagen det var min ridlektion var pappa tvungen att vara hemma hos mina småsyskon (som bara var ett och tre år då, så det var svårt att ta med sig dem) och då fick jag vackert stanna hemma. Likadant om pappa var bortrest i jobbet. Som barn var det ju helt naturligt, ibland fick jag inte rida för mina föräldrar kunde inte köra. Min bror som tränade fotboll hemma i byn med sina klasskompisar hade ju en helt annan möjlighet att ta sig till träningen på egen hand/med kompis/lassa in de yngre o bilen för att köra två kilometer eller be mig ha de små medan föräldern åkte med honom till träningen (och lämnade honom där). Ridskolan krävde ju dels att föräldrarna stannade och dels hade vi tre mil dit så det var inte bara att åka hem emellan.

Min skräckslagna mamma lärde sig faktiskt så pass mycket när vi skaffade egna hästar sen att hon åkte till ridskolan med min syster om pappa inte kunde. Men då kunde ju jag åka ned med och stå för "kunskapen", mamma körde bara bilen och satt på läktaren. Men hon var åtminstone där.

 

[kryddelydd]

Märks att du aldrig mött mig på krigsstigen

Jag blir bara jävligt irriterad när barn ska avstå sånt dom tycker om för att föräldrar ska slippa undan när det går att lösa.
Kanske är jag speglad av min barndom då jag fick avstå en hel del för att inte ge för mycket besvär för mina föräldrar.

...och här blir jag lite provocerad av dig.

Jag tycker också att det är rimligt att så små barn inte får "ställa krav" på föräldrarna.
Jag tycker att det är helt OK att ett femårigt barn "bara" får rida varannan vecka om ena föräldern är rädd eller allergisk eller det finns andra (rimliga) skäl till det.

Det är ingen rättighet för ett barn att göra saker varje vecka, bara för att barnet tycker att det är roligt.

Skriver detta svar trots att jag misstänker att tråden inte är på allvar.

 

[MM]

...och här blir jag lite provocerad av dig.

Jag tycker också att det är rimligt att så små barn inte får "ställa krav" på föräldrarna.
Jag tycker att det är helt OK att ett femårigt barn "bara" får rida varannan vecka om ena föräldern är rädd eller allergisk eller det finns andra (rimliga) skäl till det.

Det är ingen rättighet för ett barn att göra saker varje vecka, bara för att barnet tycker att det är roligt.

Vi har olika syn på det men alla kan ju inte tycka lika och det är ju inget att bli provocerad för

 

[kryddelydd]

Vi har olika syn på det men alla kan ju inte tycka lika och det är ju inget att bli provocerad för

Nej, jag blir inte provocerad av att vi tycker olika.

Men när du skriver (och jag citerar) "Jag blir bara jävligt irriterad när barn ska avstå sånt dom tycker om för att föräldrar ska slippa undan när det går att lösa."

Den meningen.

 

[MM]

Nej, jag blir inte provocerad av att vi tycker olika.

Men när du skriver (och jag citerar) "Jag blir bara jävligt irriterad när barn ska avstå sånt dom tycker om för att föräldrar ska slippa undan när det går att lösa."

Den meningen.

Det är okej att du tycker det, alltså att du inte tyckte lika som mig där.

 

[Kiwifrukt]

Skriver detta svar trots att jag misstänker att tråden inte är på allvar.

Även om just den här trådstarten inte är seriös så kan ju någon som faktiskt undrar över ett liknande problem hitta den, så det är ju jättebra att folk ändå svarar.

Min medryttare, tio år med skilda föräldrar, får bara rida när hon är hos sin hästvana mamma. Det har jag och mamman kommit överens om tillsammans, och hade pappa och/eller barn haft synpunkter på det hade jag gärna tagit på mig rollen som ond häxa, för det är viktigt att de reder ut hästen ensamma, kan ta ut honom ur hagen och att någon van vuxen är med. Dels jobbar jag vissa helger, dels blir det ingen träning för min andra häst att haka på dem, så de måste kunna ta ut honom utan mig. Nu bor flickan enbart hos sin pappa varannan helg och mamman har någon eftermiddag i veckan som de kan rida, så det blir ju inte lika tydligt som om de hade haft varannan vecka.

 

[Heulwen]

Varför i hela friden skulle TS vara ett troll/inte vara seriös för att han inte orkat/hunnit svara i tråden på någon dag eller vad det är?

Till ämnet, det är inte världens katastrof eller ens illa om barnet bara får rida varannan vecka. Hellre det än att hon slutar rida för att pappan överför sin rädsla. Jag skulle dock som första åtgärd i TS situation sätta upp en lapp i stallet där jag eftersökte hjälp för en liten slant.

 

[kryddelydd]

Varför i hela friden skulle TS vara ett troll/inte vara seriös för att han inte orkat/hunnit svara i tråden på någon dag eller vad det är?

Det är lite konstiga uppgifter om barnet.

 

[Badger]

Vi har olika syn på det men alla kan ju inte tycka lika och det är ju inget att bli provocerad för

Jag förstår nog inte alls hur du menar. Ett femårigt barn brukar inte ha brinnande intressen rakt av ur luften utan oftast så är det en förälder som startar upp en aktivitet och sedan uppstår ett intresse. Fotboll, ridning osv. Så redan från början påverkas barnet av att föräldrarna inte provar alla aktiviteter.

Vårt barn är tex förfördelat för vi har inte tvingat honom prova fotboll, handboll, tennis, golf, basket, segling, parcour, väldigt lång lista på alla sporter i Sverige utom tre osv osv.

Att hoppa ett ridpass för ett litet barn istället för att åka med en hästnervös förälder känns ganska självklart för mig.

Hemskheten för en femåring att missa ett ridpass varannan vecka om hen kan galoppera runt på sin egen ponny varje dag varannan + rida en gång på ridskola, torde vara extremt begränsad. Möjligheten till utveckling som ges om den andra föräldern istället släpar barnet till fotboll eller klättring är ju enorm. Min femåring red kanske tre gånger per termin på hästis med ledare för 3-6 åringar nedre gränsen för att få rida lektion är 7 där.

 

[MM]

Jag förstår nog inte alls hur du menar. Ett femårigt barn brukar inte ha brinnande intressen rakt av ur luften utan oftast så är det en förälder som startar upp en aktivitet och sedan uppstår ett intresse. Fotboll, ridning osv. Så redan från början påverkas barnet av att föräldrarna inte provar alla aktiviteter.

Vårt barn är tex förfördelat för vi har inte tvingat honom prova fotboll, handboll, tennis, golf, basket, segling, parcour, väldigt lång lista på alla sporter i Sverige utom tre osv osv.

Att hoppa ett ridpass för ett litet barn istället för att åka med en hästnervös förälder känns ganska självklart för mig.

Hemskheten för en femåring att missa ett ridpass varannan vecka om hen kan galoppera runt på sin egen ponny varje dag varannan + rida en gång på ridskola, torde vara extremt begränsad. Möjligheten till utveckling som ges om den andra föräldern istället släpar barnet till fotboll eller klättring är ju enorm. Min femåring red kanske tre gånger per termin på hästis med ledare för 3-6 åringar nedre gränsen för att få rida lektion är 7 där.

Vi har olika syn där. Jag vet flera i den åldern som haft sitt intresse klart för sig utan inblandning av andra. Vi har olika erfarenheter och jag sätter punkt där för min egna del för jag har inget mer att tillägga då jag bara upprepar mig här känns det som då jag redan gått igenom det här tidigare i tråden

 

[Lenis]

Vi har olika syn där. Jag vet flera i den åldern som haft sitt intresse klart för sig utan inblandning av andra. Vi har olika erfarenheter och jag sätter punkt där för min egna del för jag har inget mer att tillägga då jag bara upprepar mig här känns det som då jag redan gått igenom det här tidigare i tråden

Håller med. Min syster fick sin första ponny när hon var 7 och tävlingsrider fortfarande som snart 40-åring. Jag började rida regelbundet (lektioner) som 4-åring och höll på tills arbetet blev för krävande iom att jag även har hund- närmare 30 var jag då. Minns när vi inte kunde åka till stallet pga snöstorm och jag satt och grät i smyg för att jag var så besviken.. då var jag kanske 6-7. Sedan är det ju absolut inte så för alla, finns massor med kids som rider lite bara för att hästar är söta och sedan slutar rätt tidigt. Man får väl vibba sin unge där.