Det är verkligen helt fantastiskt hur folk kan häva ur sig både det enda och det andra, i arga inlägg på forum och i arga debattartiklar i tidningar utan att ha bemödat sig att ta reda på, eller ens reflekterat över vad som hände.
Om man gör det kan man konstatera följande.
1. Händelsen ägde rum i en galleria. Kvinnan var där med exman och dotter för att handla. Mannen var där för att arbeta.
2. En vecka innan har mannen anmält kvinnans son för hot. Kvinnan har anmält mannen för pistolhot. Kvinnan har tidigare haft kontaktförbud till förmån för mannen.
2. Kvinnan säger efter händelsen i polisförhör att mannen såg henne i gallerian och pekade med fingret mot henne som en pistol och skrattade. Där efter gick hon fram till mannen och började bråka. I rättegången uppger hon att det inte gick till så som hon har berättat i polisförhöret. Hon vet inte vilken dag det var som mannen riktade en pistol mot henne och hon skämdes för att berätta för polisen att mannen tagit henne på rumpan. Dock hade hon berättat det för sin advokat. Hon medger att hon gett mannen en örfil men att det var efter att han ofredat henne.
3. Mannen uppger att han gick med sin städvagn framför sig och fick slaget på örat bakifrån helt oprovocerat. Han fick skjuts till sjukhuset efteråt. Han är sjukskriven sedan händelsen för att han mår dåligt och är rädd, både för kvinnan och sonen. Mannens journaler stöder att han har fått ett kraftigt slag som gett honom smärta, rodnad och illamående. Han har läkarintyg som stöder hans dåliga psykiska mående.
4. Vittnet såg inte slaget men noterade en man och en kvinna som skrek på varandra. Mannen hade städvagnen framför sig. Kvinnan hytte med näven och sa något hotfullt på ett språk inte vittnet förstod. Kvinnans man stod en meter bakom kvinnan. Polis och väktare kom snabbt till platsen.
5. Tingsrätten konstaterar att det finns en konflikt mellan parternas familjer. Ingen av dem bedöms som mer trovärdig än den andre. Tingsrätten utgår från att det stämmer att kvinnan blivit tagen på rumpan. Omständigheterna har inte varit sådana att hon befann sig i en nödvärnssituation så hon kan gå fri från ansvar, men har föregåtts av provokation. Med hänsyn till vad som anförts angående slagets hårdhet och de skador som orsakats av misshandeln kan den inte betraktas som ringa trots provokationen.
6. Mannen får endast skadestånd för sitt fysiska lidande. Det kan inte säkerställas att det är just denna händelse som orsakat det psykiska måendet.
Breaktown konstaterar att alldeles oavsett om mannen nöp kvinnan i rumpan och hur hårt kvinnan slog mannen så handlar detta om något helt annat än mäns sexuella kränkningar mot kvinnor som kvinnor inte "har rätt" att försvara sig mot. Men det är alldeles uppenbarligen populärt att använda sig av fall som detta som argument i sin politiska debatt utan att ta reda på bakgrunden.