Sv: Nyfiken.
Egentligen har jag två hundar, men en bor på prov hemma hos en vän.
Två hundar eftersom terriern inte är min typ av hund (även om jag älskar honom), vi ville helt olika saker så jag köpte en hund som passar mig bättre. Efter mycket noga övervägande insåg jag att jag inte är terrierns typ av människa heller (och unghunden inte rätt typ av kompis), så för hoppningsvis har jag snart bara en hund. Terriern flyttade hem till mig när en bekant inte kunde ha kvar honom och sedan blev han kvar.
En hund tycker jag är lagom. Jag tränar mycket med unghunden, vill snart ut och tävla, och jag vill ge honom 100%. När jag hade terriern hemma ville jag ge honom lika mycket träning och ensamtid med mig som unghunden får och då blev det ofta inget av nåt eller bara korta pass.
Hundarna är alltid med mig, ibland även på jobbet och då är det smidigare med bara en hund ... Speciellt om hunden kan vara med överallt utan att jag behöver ha uppmärksamheten på honom hela tiden, vilket inte var fallet med terriern. En terrier är ju liksom en terrier och jag måste aktivt vara med hela tiden när vi är ute
Det känns som att jag blivit av med 10 hundar snarare än en
Unghunden, en bearded collie, uppfostrar sig nästan själv och håller snarare koll på mig än tvärtom.