Dentaku
Trådstartare
Vi var ju tvungna att ta bort en av våra hundar för ungefär en månad sedan och även om det just för tillfället kan kännas lite skönt att bara lägga allt krut på att träna Bentley så saknar jag att ha två hundar och det kommer garanterat att flytta in en till hund här - när beror nog mest på när den perfekta individen dyker upp.
Jag älskar ju verkligen korthårscollien som ras och kommer säkert alltid att ha en men det går inte att komma från att det är ett osäkert kort, delvis mentalt men kanske framför allt arbetsmässigt. Jag är inte typen som måste nå eliten men jag vill inte heller stå med en hund som med nöd och näppe klarar appellklass och lydnadsettan. Hur långt jag når med Bentley återstår att se men han tycker i alla fall att det är jätteroligt att jobba även om vi får jobba en del med motivation för att han ska klara av att hålla fokus och för att se till att han inte stressar upp sig. Att arbeta med en reaktiv hund och se till att han inte far iväg och försöker leka polis kan visserligen ge mig gråa hår men att en hund inte är perfekt kan man ändå se utmaningen i när man tränar. Att däremot stå med en hund som saknar arbetslust men däremot har rädslor vore en mardröm.
Därför funderar jag lite på om nästa hund ska vara av en annan ras. Schäfer nog det jag tittat på mest, även australian kelpie, men det finns saker som gör att jag tvekar. Främst är det kanske att jag inte är säker på om jag kan tillfredsställa behoven hos en mer krävande bruksras. En stor fördel med Bentley är att han med glädje är soffhund ett par-tre dagar i veckan så länge han blir aktiverad ordentligt i övrigt, och jag föredrar att träna ordentliga pass några dagar i stället för att köra korta pass varje dag. Som det ser ut nu när det är barmark blir det i snitt ett par-tre lydnadsträningar varav minst en rejäl där vi tillbringar ett par timmar på klubben(och bara en kortare stund ägnas åt fika...) och ett par pass i skogen där vi är ute några timmar. Men utöver det är det inte alls ovanligt att vi har någon superlat dag i veckan då vi knappt lämnar trädgården heller. På vintern utgår ju passen i skogen men då blir det å andra sidan inget direkt trädgårdshäng heller - dock definitivt mindre mental aktivering under de månader som det är som mest snö.
Frågan är alltså om det skulle räcka för en kelpie eller schäfer. Jag är inte intresserad av exteriörvarianten av schäfer, de jag sett är tråkigare arbetsmässigt än Bentley och då tillkommer dessutom schäferns hälsoproblem medan kortisen är en i jämförelse mycket frisk hund.
Jag vill jättegärna få synpunkter från er som har erfarenhet av dessa raser! Eventuellt tips på andra raser men när jag tittat på bruksraserna så känns det som om de flesta antingen är nästan lika osäkra kort som kortisarna(där jag ändå har väldigt bra koll på linjer) eller har så stora hälsoproblem att jag inte är intresserad.
Vore det en bra idé att försöka få tag på en vuxen omplacering?
Jag älskar ju verkligen korthårscollien som ras och kommer säkert alltid att ha en men det går inte att komma från att det är ett osäkert kort, delvis mentalt men kanske framför allt arbetsmässigt. Jag är inte typen som måste nå eliten men jag vill inte heller stå med en hund som med nöd och näppe klarar appellklass och lydnadsettan. Hur långt jag når med Bentley återstår att se men han tycker i alla fall att det är jätteroligt att jobba även om vi får jobba en del med motivation för att han ska klara av att hålla fokus och för att se till att han inte stressar upp sig. Att arbeta med en reaktiv hund och se till att han inte far iväg och försöker leka polis kan visserligen ge mig gråa hår men att en hund inte är perfekt kan man ändå se utmaningen i när man tränar. Att däremot stå med en hund som saknar arbetslust men däremot har rädslor vore en mardröm.
Därför funderar jag lite på om nästa hund ska vara av en annan ras. Schäfer nog det jag tittat på mest, även australian kelpie, men det finns saker som gör att jag tvekar. Främst är det kanske att jag inte är säker på om jag kan tillfredsställa behoven hos en mer krävande bruksras. En stor fördel med Bentley är att han med glädje är soffhund ett par-tre dagar i veckan så länge han blir aktiverad ordentligt i övrigt, och jag föredrar att träna ordentliga pass några dagar i stället för att köra korta pass varje dag. Som det ser ut nu när det är barmark blir det i snitt ett par-tre lydnadsträningar varav minst en rejäl där vi tillbringar ett par timmar på klubben(och bara en kortare stund ägnas åt fika...) och ett par pass i skogen där vi är ute några timmar. Men utöver det är det inte alls ovanligt att vi har någon superlat dag i veckan då vi knappt lämnar trädgården heller. På vintern utgår ju passen i skogen men då blir det å andra sidan inget direkt trädgårdshäng heller - dock definitivt mindre mental aktivering under de månader som det är som mest snö.
Frågan är alltså om det skulle räcka för en kelpie eller schäfer. Jag är inte intresserad av exteriörvarianten av schäfer, de jag sett är tråkigare arbetsmässigt än Bentley och då tillkommer dessutom schäferns hälsoproblem medan kortisen är en i jämförelse mycket frisk hund.
Jag vill jättegärna få synpunkter från er som har erfarenhet av dessa raser! Eventuellt tips på andra raser men när jag tittat på bruksraserna så känns det som om de flesta antingen är nästan lika osäkra kort som kortisarna(där jag ändå har väldigt bra koll på linjer) eller har så stora hälsoproblem att jag inte är intresserad.
Vore det en bra idé att försöka få tag på en vuxen omplacering?
