Så, nu har jag tid att skriva lite mer utförligt om ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat
Enligt mig så är Nutriscore ett utmärkt exempel på när ett gäng akademiker suttit i sin egen lilla forskarbubbla och kommit på något som kanske låter bra på pappret, men som är helt frikopplat från grundläggande psykologi och hur det egentligen fungerar i den riktiga världen; hur konsumenterna tänker och agerar när de köper mat.
De franska forskarna som ligger bakom konceptet har till exempel försvarat sig mot kritik genom att säga att Nutriscore endast ska användas för att jämföra produkter inom samma kategori. För dem är det alltså inte alls problematiskt att en laxfilé får betyg D medan ett paket Nesquick-puffar får betyg A, eller att pommes frites får betyg A medan en burk oliver får C. För gemene man blir det dock mycket problematiskt eftersom det riskerar att folk förlitar sig på att A= alltid nyttigt och därmed börjar tänka att chokladflingor är mycket nyttigare än lax eller att pommes är nyttigare än oliver. Naturligtvis har en del kanske lite bättre koll än så, och här valde jag medvetet ganska extrema exempel, men det går inte att blunda för att detta är en av de huvudsakliga svagheterna med Nutriscore. Även om man jämför lite mer snarlika exempel, t.ex. en frukost bestående av chokladflingor med mjölk vs en frukost bestående av grovt bröd med ost, smör och tomat, så skulle Nutriscore mena att det förstnämnda är mest hälsosamt.
Sedan har vi det här med doseringen som
@Karro-Lina nämnde. Nutriscore-systemet baserar samtliga betyg på exakt samma kriterier oavsett kategori (vilket inte heller är alls logiskt), och alltid på 100g/ml av varan. Därför får t.ex. smör och olivolja dåligt betyg av Nutriscore, trots att en genomsnittlig portion av detta består av typ 20-30 gram vilket inte alls är ohälsosamt generellt sett.
Systemet blir extra förvirrande eftersom att det går emot mycket av det konsumenterna har fått till sig genom t.ex. officiella kostråd. Detta är extra problematiskt eftersom att systemet togs fram i samarbete med Frankrikes motsvarighet till Livsmedelsverket... Detta bidrar till att underminera konsumentens tilltro till myndigheter och officiella kostråd, vilket i sin tur ökar risken att de istället lyssnar på diverse skitsnack helt utan vetenskaplig grund som de kan få till sig genom (sociala) medier. Exempel: Alla har vi väl hört/sett rekommendationen om att äta mycket fet fisk eftersom det är så nyttigt, men enligt Nutriscore är typ makrill eller lax nästan bland det mest onyttiga du kan äta. Överlag "straffar" det många av de produkter som återfinns i t.ex. Medelhavskost, en kosthållning som många konsumenter fått till sig är bland den nyttigaste som finns. Många tillverkare av traditionella Medelhavsprodukter har protesterat högljutt mot NutriScore som får det att se ut som att djupfrysta ultraprocessade chicken nuggets är hälsosammare (B) än en traditionellt tillverkad fransk ost (F). Generellt blir det att Nutriscore främjar ultraprocessade produkter som enkelt kan omformuleras, medan mer traditionella och enkla livsmedel straffas p.g.a egenskaper de har helt naturligt. Det blir väldigt farligt i längden.
