Är detta bara de som har det på heltid, eller är deltiderna också inräknade?331 236 personer under 2017. Just nu är det en nedåt gående trend men av befolkningen totalt så är det inte så stora variationer över tid.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Är detta bara de som har det på heltid, eller är deltiderna också inräknade?331 236 personer under 2017. Just nu är det en nedåt gående trend men av befolkningen totalt så är det inte så stora variationer över tid.
Problemet är att det inte bara är de med sjukersättning som skulle behöva mer.Om vi skulle höja sjukersättningen med en tusenlapp skulle det kosta 65 kr extra per månad i skatt och då har jag enbart räknat på de som är i sysselsättning som skattebetalande. Sanningen är ju att det blir lägre eftersom betydligt fler betalar skatt och att det kommer att variera med inkomst eftersom skatten är procentbaserad.
Sedan står de olika intressegrupperna i kö för bättre förmåner, och för varje grupp kanske höjningen skulle bli 1 hundralapp..Sedan följer naturligtvis högre antal som nyttjar de allt bättre förmånerna...så vi skulle nog behöva det där outtömliga ymnighetshornet i alla fall....sen kommer vägverket och vill ha pengar till allt eftersatt underhåll, järnvägarna ska ha sitt och så behöver vi en mängd bostäder..jaja, så ska vi hat...men var ska vi tat?Om vi skulle höja sjukersättningen med en tusenlapp skulle det kosta 65 kr extra per månad i skatt och då har jag enbart räknat på de som är i sysselsättning som skattebetalande. Sanningen är ju att det blir lägre eftersom betydligt fler betalar skatt och att det kommer att variera med inkomst eftersom skatten är procentbaserad.
Även deltiderna.Är detta bara de som har det på heltid, eller är deltiderna också inräknade?
Om vi skulle höja sjukersättningen med en tusenlapp skulle det kosta 65 kr extra per månad i skatt och då har jag enbart räknat på de som är i sysselsättning som skattebetalande. Sanningen är ju att det blir lägre eftersom betydligt fler betalar skatt och att det kommer att variera med inkomst eftersom skatten är procentbaserad.
Jag har inga exakta summor, det varierar såklart som alltid annars. Vet bara att det är problem med att det ofta är för dyrt för att bostadstillägget ska täcka.För en okunnig, vad kostar det att bo på gruppboende och vad ingår?
Vem får bo på gruppboende? och kan man bli tvingad till detta istället för personlig assistans?
Du tror inte att jag vet att det finns billigare telefoner att välja bland?Jag köpte ny telefon i januari.
En smartphone, efter viss tvekan (vill egentligen ha en "vanlig" eller rättare sagt ovanlig knapptelefon för SMS och telefonsamtal men nu blev det inte så).
Den kostade 930 kronor att köpa rakt av.
Visst, jag har respekt för att det kan vara mycket pengar för dem som lever på marginalen.
Men alla mobiltelefoner är faktiskt inte svindyra heller.
Ja absolut, jag sitter bara här och tigger allmosor till mig själv. Det är lättare att ta den slutsatsen än att läsa vad jag skriver och ha de mest utsatta i åtanke, såklartNej, det går ingen nöd på oss i Sverige.
Det är förståeligt att du som är i mottagar-änden önskar större generositet.
Mer ekonomiskt stöd för bostad.
Mer ekonomiskt stöd för hjälpmedel, glasögon eller möjlighet att välja vad som är den meningsfulla fritiden.
Högre ersättning för daglig verksamhet.
Högre ersättning för att förflytta dig/resa.
Bekymret är att du önskar möjligheter till större uttag ur ett redan ekonomiskt ansträngt samhälleligt stödsystem.
Och du önskar att många fler människor ska ha möjligheter till större uttag.
Då kommer källan att sina.
Visst vore en utopi att alla skulle få allt.
Problemet är just att det är en utopi.
Antingen får vi välja ett ännu högre skattetryck på befolkningen.
Eller så får vi acceptera att en del människor har betydligt sämre ekonomiskt utrymme än andra.
De som jobbar får ett större ekonomiskt utrymme än de som inte gör det.
Nivån på det ekonomiska utrymme som ges till dem som inte försörjer sig själv, bestäms ju också till viss del av hur många människor som tar del av pengarna.
Ju fler människor som ska dela på potten, desto mindre pengar blir det till var och en.
Nu är ju skattepengar inte dina pengar utan våra pengar, samhällets.Vi har råd säger du, ja det är ju som sagt alltid lättare att vara generös med andras pengar.
Jag börjar undrar om du inser vad du föreslår när du säger att du vill förhindra skatteplanering.
Jag kan bara titta på mig själv..jag gör en stor avverkning, det har tagit skogen över 100 år att växa, men du anser på fullt allvar att jag ska skatta för hela beloppet samma år som likviden för virket kommer in..istället som nu, att jag kan fördela den inkomsten på ngr år. Vilket innebär att istället för 70% skatt så betalar jag runt 40% = skatteplanering.
Ditt förslag betyder alltså en fördubbling av skatten. Och jag är inte ensam..
Så där visade jag enkelt att ditt förslag innebär en skattehöjning med närmare 80% i ett fall och det finns otaliga fler.
Jag ska inte stoppa det. Jag är inte politiker. Jag vet inte hur man gör, jag rabblar bara exempel på hur man kan finansiera det jag skriver om.Hur ska du stoppa det? Världen är global, företag startar bolag i ett annat land bara. Det kan inte svenska myndigheter förbjuda.
Fallskärmar, de ges väl nästan bara privat nu? Ska du styra vad privata bolag betalar sina chefer?
Det finns absolut prioriteringar att göra men att jobba måste löna sig.
.
Nu är ju skattepengar inte dina pengar utan våra pengar, samhällets.
Att förhindra skatteplanering är inte att höja skatten utan att förhindra en minskning, men visst, tyck så. Visa gärna upp dessa otaliga fler.
Det är inte en utopi att samhällets svagaste ska kunna bo i lämpliga boenden och få det ekonomiska stöd de behöver. Men det är klart att du har den inställningen när du även förminskar mig till att bara vilja ha mer för det är ju såna vi är, vi i mottagaränden. Vi bara vill ha mer och mer och mer av er stackars arbetare.
331 236 personer under 2017. Just nu är det en nedåt gående trend men av befolkningen totalt så är det inte så stora variationer över tid.
Jag räknade ihop sjukersättningstalen med de på aktivitetsersättning. Eller går de på andra ersättningar/bidragsformer?Siffran kommer mest troligt öka. Men på grund av att folk flyttas från en förmån till en annan. (Numera kan man söka - och beviljas - sjukersättning även om man är under 30 år vilket tidigare inte varit möjligt. Det kommer inte påverka kostnader - men däremot siffror).
Om man tog bort en stor orättvisa mellan aktivitetsersättning och sjukersättning skulle det ske en ännu större förflyttning till sjukersättning. Så om siffror ökar eller minskar ska tas med en nypa salt och inte riktigt för att bedöma om statens kostnad ökar eller minskar. Samma kassa men olika poster kan ge en statistik som ser bättre ut än verkligheten.
Ersättningen på garantinivå i sjukersättning och aktivitetsersättning höjdes nyligen. Men den är fortfarande låg.
Det är det där ordet behöver som vi diskuterar intensivt.
Det är lätt, när man fastnat i mottagaränden, att tappa perspektiven helt och hållet på att man faktiskt är finansierad av att andra fortsätter att slita varje dag på ett arbete, och kanske inte alls hinner fundera så mycket på fritid, nöjen och boende. Jag upplever i alla fall att lång tids frånvaro från arbetsmarknaden i en hel del fall ger den där märkliga oförståelsen för enkel logik och enkla fakta. Det är en stark drivkälla för populism där man anför att alla andra har det så bra.
Jag har inte läst ut det ur dina inlägg, som jag tycker är konstruktiva och tänkvärda, men ur några andras är det tydligt. För övrigt måste man ju pröva tankar, även om de kanske inte går att genomföra i verkligheten alltid, för att komma nånstans alls.
Tänker du på de här behoven?
Vilka behov är det då som ska täckas?Nej, här diskuterar vi ekonomi - dvs utbetalningar av medel till enskild, vilket bara är en del av vissa delar av din pyramid. Det är den definition vi behöver göra för att sätta en rimlig nivå på ekonomiskt bidrag.
Det du visar är en total bild, som bara till del har med ämnet att göra.
Vilka behov är det då som ska täckas?
Ett basalt behov är att känna trygghet det är med på en av de grundläggande nivåerna. Ekonomisk trygghet är ju viktigt, det känner man ju inte om man inte tex har råd att ersätta sin telefon eller sina glasögon.De ekonomiska basala behoven för en individ, dvs den mängd pengar man behöver för att klara en dräglig tillvaro på en basal nivå i vårt samhälle. Behovstrappan som sådan är inte något man löser med i huvudsak ekonomiska medel.
Nivån ska vara en bit under vad en lägstalön ger på 75% arbetsinsats, vilket därmed också ska säkerställas vara en dräglig tillvaro. Därför vill jag införa minimilön också.
Ett basalt behov är att känna trygghet det är med på en av de grundläggande nivåerna. Ekonomisk trygghet är ju viktigt, det känner man ju inte om man inte tex har råd att ersätta sin telefon eller sina glasögon.
så känner de flesta här i livet..Ett basalt behov är att känna trygghet det är med på en av de grundläggande nivåerna. Ekonomisk trygghet är ju viktigt, det känner man ju inte om man inte tex har råd att ersätta sin telefon eller sina glasögon.
Det är möjligt att dom inte ska göra det men det gör dom och det gör att ersättningen idag är för låg för att fungera.Nej, så kan det ju bli när man inte kan skapa några inkomster. Man måste helt enkelt acceptera en lägre nivå på ekonomisk trygghet - å andra sidan får man ju ersättningen oavsett vad man gör eller inte gör - så på så sätt är det en större ekonomisk trygghet om än på en lägre nivå.
Glasögon och andra hjälpmedel som är konstaterat behövda tycker jag ska ingå i vården. En sjuk person ska inte behöva bära de extra kostnaderna för sin sjukdom - då blir den nivå vi diskuterar problematisk att jämföra.