Nu vill jag diskutera försäkringskassan.

[Magiana]

Vi har ett, internationellt sett, hyfsat skyddsnät som garanterar uppehälle och en viss (låg) standard för dem som inte är förmögna att själva försörja sig.
Eftersom finansieringen av detta system går via skattsedeln så är det både naturligt och riktigt att finansiärerna kan ordna en både bättre standard och finansiellt läge än dem som lever på försäkringen.
Inget system är fullkomligt..men vi har förmodligen bland världens bästa vad det gäller detta.

Bland jämförliga länder ligger vi i botten, enligt oecd.

 

[landsbygdsbo]

Bland jämförliga länder ligger vi i botten, enligt oecd.

Vilka länder då?
frankrike? en tidsfråga innan deras finanser tvingar dem till en anpassning...som exempel...

 

[Hippocampus]

Om man klarar att arbeta heltid, dvs har full arbetsförmåga på heltid, fås ingen sådan diagnos. Jag vet inte hur varken läkare eller FK skulle ställa sig till att utfärda alt bedöma ett intyg om ”patienten orkar arbeta full tid och har gjort så i x/xx år men lider av besvärande trötthet som menligt påverkar fritiden”. Oavsett då vad anledningen bakåt är.

Samhället är så fokuserat på arbetsförmåga. På gott och ont.

Ja, vad är friskt egentligen? Att orka jobba 100% men knappt något annat? Att inte jobba men orka fritid? Lite av varje?

 

[landsbygdsbo]

Ja, vad är friskt egentligen? Att orka jobba 100% men knappt något annat? Att inte jobba men orka fritid? Lite av varje?

Det är väl ungefär som med allt annat här i livet..man får anpassa sig till de förutsättningar man har och sedan sätta nivån på vad man spenderar utefter detta.

 

[Magiana]

Vilka länder då?
frankrike? en tidsfråga innan deras finanser tvingar dem till en anpassning...som exempel...

Fråga OECD.

 

[kryddelydd]

Och ditt svar är att man skjuter barn och partner - eftersom man utan dem säkert skulle kunna jobba?

Nej.
Men jag hävdar att det inte alltid är sjukdom som är orsaken till trötthet. Som invändning mot ett påstående att man självklart är sjuk om man inte orkar så mycket mer.

En väg att gå om man har en svår social situation är ju faktiskt den som tidigare nämnts: man får gå ner i arbetstid så man får ihop sitt "livspussel".

Om man har det bråkigt med sin partner så kan separation vara ett klokt - och ibland nödvändigt - val.

Som sagt: jag ifrågasätter inte att sjukdom kan vara orsak till trötthet.
Men jag hävdar att sjukdom inte är enda skälet till trötthet.

 

[kryddelydd]

Skrämmande och ledsamt att du som läkare är så dåligt insatt

Nu tror jag att du har läst fel.
Jag har skrivit att sjukdom kan ge trötthet.

Jag har också skrivit att det även finns annat än sjukdom som kan ge trötthet.
Det vill säga, det är inte självklart så att den som är trött också är sjuk.

 

[kryddelydd]

Ja, vad är friskt egentligen? Att orka jobba 100% men knappt något annat? Att inte jobba men orka fritid? Lite av varje?

För 25-30 år sedan var det friskt att orka jobba, sedan åka hem och vila.
Åtminstone om mina föräldrar är/var representativa.

 

[Anders]

Nej.
Men jag hävdar att det inte alltid är sjukdom som är orsaken till trötthet. Som invändning mot ett påstående att man självklart är sjuk om man inte orkar så mycket mer.

En väg att gå om man har en svår social situation är ju faktiskt den som tidigare nämnts: man får gå ner i arbetstid så man får ihop sitt "livspussel".

Om man har det bråkigt med sin partner så kan separation vara ett klokt - och ibland nödvändigt - val.

Som sagt: jag ifrågasätter inte att sjukdom kan vara orsak till trötthet.
Men jag hävdar att sjukdom inte är enda skälet till trötthet.

Omvänt är det också viktigt att förstå att sjukdom ofta är orsaken även vid krävande livssituationer.

 

[grodan21]

För 25-30 år sedan var det friskt att orka jobba, sedan åka hem och vila.
Åtminstone om mina föräldrar är/var representativa.

Fast orka laga mat, handla mat och städa är väl saker som det är bra att ha ork till efter jobbet?

 

[SaraMara]

Fast orka laga mat, handla mat och städa är väl saker som det är bra att ha ork till efter jobbet?

Det är nog högst individuellt. Jag skulle, som fullt arbetsför, väldigt sällan orka uppbåda kraft till att städa hemma efter en full arbetsdag. Handla är tveksamt också, men går ju att lösa med hemleverans. Jag tror (obs tror!) att många ställer höga krav på vad man ska orka efter arbetstid i form av hushållsarbete. Det är liksom inte görligt att tro att man ska orka prestera 100 % på arbete, ta sig dit och hem och ändå orka upprätthålla ett hem på sådant sätt som förr hemmafruar gjorde som inte hade ett förvärvsarbete. Många tycks uppställa oerhört höga krav på sig själva på vardagar, vilket jag tycker är olyckligt. Själv orkar jag mycket hellre jobba 10 timmar än städa i och för sig, det är ju roligare och ger mer utkomst.

 

[kryddelydd]

Fast orka laga mat, handla mat och städa är väl saker som det är bra att ha ork till efter jobbet?

Ja det är bra att ha ork.
Min mamma städade på onsdagar.
Mat lagades nog varje eftermiddag/kväll.
Handlade gjorde hon på väg hem från jobbet.

Pappa hade mjölkkor och hade "kvällsskiftet" kvar när mamma slutade sitt jobb för dagen.
Nej, han gjorde inte mycket mer än att sköta "bonderiet" och så vila.

 

[bettysmatte]

Det är nog högst individuellt. Jag skulle, som fullt arbetsför, väldigt sällan orka uppbåda kraft till att städa hemma efter en full arbetsdag. Handla är tveksamt också, men går ju att lösa med hemleverans. Jag tror (obs tror!) att många ställer höga krav på vad man ska orka efter arbetstid i form av hushållsarbete. Det är liksom inte görligt att tro att man ska orka prestera 100 % på arbete, ta sig dit och hem och ändå orka upprätthålla ett hem på sådant sätt som förr hemmafruar gjorde som inte hade ett förvärvsarbete. Många tycks uppställa oerhört höga krav på sig själva på vardagar, vilket jag tycker är olyckligt. Själv orkar jag mycket hellre jobba 10 timmar än städa i och för sig, det är ju roligare och ger mer utkomst.

Jag kan bara hålla med. Mitt jobb är inte horribelt utmattande, men ändå drar jag knappast igång större projekt när jag kommer hem. Efter att ha varit hemifrån 6:30-16:00 är man ju ändå hyfsat trött..... Städar och handlar gör jag på helgerna.

 

[BornAgain]

Ja det är bra att ha ork.
Min mamma städade på onsdagar.
Mat lagades nog varje eftermiddag/kväll.
Handlade gjorde hon på väg hem från jobbet.

Pappa hade mjölkkor och hade "kvällsskiftet" kvar när mamma slutade sitt jobb för dagen.
Nej, han gjorde inte mycket mer än att sköta "bonderiet" och så vila.

Vi har mycket olika referensram. Personen jag berättade om som levde på pizza och köpte nya kläder. Hen rasade i säng. Här städades inte på onsdagar och lagades ingen mat. När hen väl hade dött så visade det sig att hen ofta inte orkat äta pizzan eller gå ut och slänga kartongerna. Sista tiden i hens liv skämdes hen så mycket och var så trött att hen inte släppte in någon.

Orsaken var sjukdom. En odignostiserad diabetes som slog ut njurarna. Fast hen är nog varken sjuk eller död. Hen latar sig nog bara

 

[kryddelydd]

Jag kan bara hålla med. Mitt jobb är inte horribelt utmattande, men ändå drar jag knappast igång större projekt när jag kommer hem. Efter att ha varit hemifrån 6:30-16:00 är man ju ändå hyfsat trött..... Städar och handlar gör jag på helgerna.

Samma här - förutom att jag förstås tar hand om hästarna.
Min visst är det ett antal dagar som jag saknar ork för ridning när jag kommer hem efter jobbet.
Handlar gör jag ibland på torsdagseftermiddagar som är mina lediga eftermiddagar (jobbar 90%), annars får det vara på helgen.
Lagar mat gör jag i stort sett aldrig på vardagar utan kör storkok på helger (det behöver inte göras varje helg heller, utan det blir många portioner som hamnar som lunchlådor i frysen).
ibland kör jag igång en maskin tvätt en vardagskväll men det landar oftast på helgmorgonen.
Städar gör jag så sällan som möjligt trots att det egentligen inte är så jobbigt bara man sätter igång dammsugaren.

Det vore bra att gå ut och promenera eller jogga. Men det händer inte.

 

[landsbygdsbo]

Jag skulle vilja att alla i denna tråd ställer sig en fråga - hur hade ni gjort/agerat vid sjukdom av er själva eller anhöriga, OM Försäkringskassan INTE hade existerat?

Fundera gärna en stund på detta.
Ha en alternativ plan.

Många ser sjukskrivning som en rättighet. Det är ingen rättighet. Tyvärr. Man behöver ha en konkret FUNKTIONSNEDSÄTTNING. Och man behöver ha en DIAGNOS, samt att sjukskrivningen görs enligt de riktlinjer som Socialstyrelsen plockat fram, på sin hemsida. Sen behöver man ha lite tur med en läkare som formulerat sig på exakt det sätt som icke medicinskt utbildade handläggare på FK vill att de ska ha gjort. Snarare har man lite tur om sjukskrivningen går igenom.

Ha en alternativ plan.

Jag skulle nog inte agera annorlunda. Har fram till dags dato anpassat mig..efter de förutsättningar jag för tillfället haft.
Vilket alla måste göra.
Sedan har jag haft turen att det ibland gått min väg vilket gjort att jag sitter i en relativt sett bra situation idag..den turen har inte alla.

Men det ändrar inte det faktumet att all social omsorg o försäkringar finansieras via skattsedeln, antingen ens egen och eller andras. Därför ska det vara skillnad mellan dem som står på den mottagande sidan och de som står på den betalande. Jag hävdar fortfarande att vi har en av världens bästa skyddsnät för dem som aldrig finansierat sitt eget uppehälle.

 

[landsbygdsbo]

Vi har mycket olika referensram. Personen jag berättade om som levde på pizza och köpte nya kläder. Hen rasade i säng. Här städades inte på onsdagar och lagades ingen mat. När hen väl hade dött så visade det sig att hen ofta inte orkat äta pizzan eller gå ut och slänga kartongerna. Sista tiden i hens liv skämdes hen så mycket och var så trött att hen inte släppte in någon.

Orsaken var sjukdom. En odignostiserad diabetes som slog ut njurarna. Fast hen är nog varken sjuk eller död. Hen latar sig nog bara

Men orsaken var inte trötthet, det var ju bara symptomen.

 

[glimmer]

Det oförskämt uttryckta svaret:
I Sverige anser vi oss ha rätt till både det ena och det andra, och alltid på någon annans bekostnad.
Vi anser oss ha rätt till en meningsfull fritid, rätt till utlandssemestrar, rätt att ägna mycket tid åt hobbyer.

Vi anser oss inte ha så mycket skyldigheter, men väldigt många rättigheter.

Ja vi anser oss ha rättigheter till korrekt vård vid skada/sjukdom, arbetslöshetskassa vid arbetslöshet tills du får ett nytt jobb. Sjukkassa när du är för sjuk för att kunna arbeta, förskola och skola för våra barn. Rättigheter till semester, allt detta är framkommit ur demokrati att hjälpa alla. Inte bara att de 1% rikaste familjerna på jorden ska utnyttja resten av befolkningen för att de ska samla pengar på hög som hoarders!

Vi betalar in skatt för att ha pengar att klara oss när vi blir pensionärer, sjuka, arbetslösa mm. Sedan att staten väljer att chansa bort pensionspengarna i riskkapital-fonder, DET är förjävligt.

Att lägga en jäkla massa pengar till ett kungahus som hör hemma i sagornas värld där de får apanage på flertal miljoner där vi ska betala deras lyxliv är däremot sjukligt.

Att däremot hjälpa andra med en inkomst att klara sig på när man blivit sjuk är medmänsklighet, och en rättighet man har i vårt samhälle då vi betalt in pengar dit och har lagar som säger att vi har rätt till inkomst vid sjukdom/skada.

 

[landsbygdsbo]

Ja vi anser oss ha rättigheter till korrekt vård vid skada/sjukdom, arbetslöshetskassa vid arbetslöshet tills du får ett nytt jobb. Sjukkassa när du är för sjuk för att kunna arbeta, förskola och skola för våra barn. Rättigheter till semester, allt detta är framkommit ur demokrati att hjälpa alla. Inte bara att de 1% rikaste familjerna på jorden ska utnyttja resten av befolkningen för att de ska samla pengar på hög som hoarders!

Vi betalar in skatt för att ha pengar att klara oss när vi blir pensionärer, sjuka, arbetslösa mm. Sedan att staten väljer att chansa bort pensionspengarna i riskkapital-fonder, DET är förjävligt.

Att lägga en jäkla massa pengar till ett kungahus som hör hemma i sagornas värld där de får apanage på flertal miljoner där vi ska betala deras lyxliv är däremot sjukligt.

Att däremot hjälpa andra med en inkomst att klara sig på när man blivit sjuk är medmänsklighet, och en rättighet man har i vårt samhälle då vi betalt in pengar dit och har lagar som säger att vi har rätt till inkomst vid sjukdom/skada.

Korrekt vård, ja! men a-kassa utan bortre gräns NEJ! Och du får inkomstersättning vid skada eller sjukdom om du uppfyller kraven, liksom vid all försäkringsutbetalning.

Villkorslöst stöd existerar som tur är inte.

Du måste uppfylla villkoren. Detta innebär tyvärr att ngr få hamnar mellan stolarna och blir utan, trots att de flesta som ser sig an deras fall utifrån skulle anse att de skulle ha pengar.

 

[kryddelydd]

Korrekt vård, ja! men a-kassa utan bortre gräns NEJ! Och du får inkomstersättning vid skada eller sjukdom om du uppfyller kraven, liksom vid all försäkringsutbetalning.

Villkorslöst stöd existerar som tur är inte.

Du måste uppfylla villkoren. Detta innebär tyvärr att ngr få hamnar mellan stolarna och blir utan, trots att de flesta som ser sig an deras fall utifrån skulle anse att de skulle ha pengar.

Ja, och i Sverige blir man ju inte heller helt utan ekonomiskt stöd.

Om man får avslag från FK, får man ställa sig till arbetsmarknadens förfogande som det så vackert heter. Då får man a-kassa.
Om man inte har någon SGI eller inte har någon A-kassa kvar, finns kommunens försörjningsstöd.

Självklart förstår jag också att ekonomisk oro är en jättebelastning!
Och det kan bli ganska konstigt när en person som har en anställning inte längre jämförs mot sitt ordinarie arbete av FK utan mot hela arbetsmarknaden.

Det finns ju då en möjlighet att få bli jämförd med sitt ordinarie jobb om det går att med mycket stor säkerhet prognosticera att man återfår full arbetsförmåga inom sammanlagt ett års tid, tror @Girasol redan skrivit om det.
Problemet här är ju att det vid vissa tillstånd kan vara väldigt svårt att komma med den prognosen.

Jag tror att vi behöver börja tänka mer flexibelt kring jobb på så sätt att även de av oss som har ett jobb behöver vara införstådda med att eventuellt behöva byta när/om vår livssituation ändrar sig.
Även om det inte är enkelt.
Visst behöver vi tänka på att byta jobb, om vi pga sjukdom eller symtom inte klarar det jobb vi har eller är utbildade för men det finns jobb som skulle kunna fungera.

Min pappa, som jag med jämna mellanrum använder som exempel, var mjölkbonde.
Sedan fick han problem med knäna vid ca 45 års ålder.
Han gjorde sig av med mjölkkorna och tog jobb på en metallfabrik. Där kunde han jobba trots sina knäproblem. Han gick i pension vid 69½ års ålder från metallfabriken.
Men det krävde ju att han ändrade livsstil helt.