J
Juvelflickan
Hejsan!
Visst måste alla djurägare, det vill även säga hundägare ta sig igenom hundens trotsålder. Men detta vare då droppen...
Ganska nyss vart jag ute med min 10 månaders hane och vi vart ca. fem meter från våran port. Han ville inte gå in utan hellre vara ute och leka. Jag vänder ryggen om för att gå och öppna porten, och när jag skall vända mig om igen ser jag honom springa rakt över gatan till en liten valp där. Valpen blir vettskrämd och börjar skrika och jag springer dit.
Valpens matte höjer bestämt sin hand och säger med bestämd röst "stop/stanna" vilket var jättebra!
Jag säger med bestämd, skakig och ganska arg röst att min hund skall sätta sig. Men han vet så väl att det han gjort var fel och smiter undan ju närmare jag kommer, jag får tag på honom och ber så otroligt mycket om ursäkt.
Valpens matte förstår fullständigt och vi pratar ganska länge om lite allt möjligt, hon var otroligt trevligt och det var härligt att hon förstod mig!
Usch, jag blir så otroligt arg men mest rädd förstås när han gör så.
Det har hänt en gång tidigare, men då vart det inte riktigt hans fel utan hunden på andra sidan gatan,
Båda gångerna har han haft otrolig tur och det har inte kommit några bilar, men en vacker dag så kommer det väl en antar jag...
Är det bara jag som har världens trotsigaste hund? :smirk:
Vad har i sådanafall era hundar gjort och hur har ni betett er?
Enda sedan han var valp har vi haft honom lös, men nu litar jag inte alls på honom lika mycket längre... Usch...
/Frida
_______________________________
"Dream as you'll live forever, live as you'll die today"
"Om Gud skapade mig så skall jag inte behöva buga för honom. Han får faktiskt stå för vad han har gjort!"
Visst måste alla djurägare, det vill även säga hundägare ta sig igenom hundens trotsålder. Men detta vare då droppen...
Ganska nyss vart jag ute med min 10 månaders hane och vi vart ca. fem meter från våran port. Han ville inte gå in utan hellre vara ute och leka. Jag vänder ryggen om för att gå och öppna porten, och när jag skall vända mig om igen ser jag honom springa rakt över gatan till en liten valp där. Valpen blir vettskrämd och börjar skrika och jag springer dit.
Valpens matte höjer bestämt sin hand och säger med bestämd röst "stop/stanna" vilket var jättebra!
Jag säger med bestämd, skakig och ganska arg röst att min hund skall sätta sig. Men han vet så väl att det han gjort var fel och smiter undan ju närmare jag kommer, jag får tag på honom och ber så otroligt mycket om ursäkt.
Valpens matte förstår fullständigt och vi pratar ganska länge om lite allt möjligt, hon var otroligt trevligt och det var härligt att hon förstod mig!
Usch, jag blir så otroligt arg men mest rädd förstås när han gör så.
Det har hänt en gång tidigare, men då vart det inte riktigt hans fel utan hunden på andra sidan gatan,
Båda gångerna har han haft otrolig tur och det har inte kommit några bilar, men en vacker dag så kommer det väl en antar jag...
Är det bara jag som har världens trotsigaste hund? :smirk:
Vad har i sådanafall era hundar gjort och hur har ni betett er?
Enda sedan han var valp har vi haft honom lös, men nu litar jag inte alls på honom lika mycket längre... Usch...
/Frida
_______________________________
"Dream as you'll live forever, live as you'll die today"
"Om Gud skapade mig så skall jag inte behöva buga för honom. Han får faktiskt stå för vad han har gjort!"