Nordsvenskar och kallblodstravare del 8!

[Yrja]

Jag satt och tänkte på mina djur. Jag älskar nordsvenskar passionerat. Och mina Devon Rex katter. Om jag skaffade hund så skulle det bli en Airdaleterrier (fast jag älskar sloughis, utseendemässigt och temperaramentsmässigt men kan inte tillfredsställa jaktinstinkten)
Ni andra nordsvenskmänniskor, vilken är er favorit när det kommer till katter, hundar?

När det kommer till katter föredrar jag tåliga bonnkatter av alla dess slag. Jag har både lång- och korthåriga. En bengal vore ju inte fel dock.

I hundväg är jag svag för border collie men har bara blandraser själv. Dock med mestadels border collie i båda.

 

[parellikusken]

Jag gillar border collies, men det har nog mer med att mina morföräldrar hade en när jag var liten än att de liknar nordisar. Dessutom har jag nu vuxit upp såpass att jag kan inse att det egentligen inte är en ras för mig. De kräver alldeles för mycket arbete. Men fina är de. I kattägare har jag ingen favorit.

@lytesout95 Välkommen till tråden! Vad spännande med travträning. Hoppas det går vägen

@parellikusken Guuuuud, vad härligt det låter! Nästa gång får du allt höra av dig

Vi red ett dressyrpass på banan idag och fick båda två träna på vårt fokus eftersom vi hade sällskap av ett barn på ponny som red över bommar. Nyttigt. Det gick bra och det känns härligt att galoppen börjar bli mer ridbar inne på bana nu

Det ska jag absolut göra. Tar du inte med dig hästen får du plats i min vagn.

 

[Lazer09]

Det ska jag absolut göra. Tar du inte med dig hästen får du plats i min vagn.

Jaaa!! Vad roligt

Idag red vi ut och övade på galoppfattningar. Det gick riktigt bra, vi fick till flera bra fattningar I förrgår hade vi galoppjobb i backarna och det känns som att han börjar bli starkare nu, äntligen Inser at det blivit mycket galopp på sistone, men vi har nog behövt det.

 

[Cherarriduracell]

så jag red igenom LB:1 med unghästanpassade vägar (typ inte 15m-volt i galopp utan snarare stora mitt-ägg-volten) och i sista galoppen hittar vi en väldigt uppluckrad del av ridbanan, stackars ponnyn snubblar, tappar balansen helt och störtar på sidan. Jag sitter på ochslår i huvudet riktigt ordentligt. som tur är har jag mamma med mig i stallet just den kvällen så jag kan ringa henne och be henne komma ut till ridhuset. Stackars ponny är jättestel och jag är yr, nu har jag ridförbud i en vecka och är stallfri till på söndag i alla fall.

Är så himla ledsen för hon gjorde det så himla bra och såg så himla himla skamsen ut när jag reste mig upp.

 

[Lazer09]

Nej, vad tråkigt @Cherarriduracell Hoppas att nu repar er. Både du och hästen.

Vi har hoppat lite idag Det gick bra faktiskt. Inga utbrytningar och L. Rättade sig fint när vi hamnade lite fel. Men jag trivs inte riktigt med hoppsadeln vi har, men jag orkar inte riktigt börja bytesprocessen heller. Det tar sån otrolig energi tycker jag.

 

[Lazer09]

Jag fortsätter väl här då. Idag satt jag och kollade igenom mina fotoalbum på fejjan och konstaterade att det hänt en del i min och Ls utveckling, åt det positiva hållet

Såhär såg det ut i början av maj:

Och såhär såg det ut i slutet på augusti:

Jag blev riktigt glad inombords. Det syns att bärigheten hos L blivit bättre och det som gjorde mig mest glad att se var att min egen ridning verkar gå åt rätt håll. Det ser ut som att jag sitter mer balanserat, "rakt upp och ner" och avslappnat nu

 

[Cherarriduracell]

hur sannolikt är det att vi gick omkull för att det var för länge sedan hon skoddes? hovarna SER inte illa ut, det var ca 6 v sedan senaste skoning och hon hade vilat 2 dagar. Eller tre, jag minns inte. Det kändes som att hon snubblade på sig själv men mamma tyckte när hon kom ut i ridhuset att underlaget VAR betydligt lösare just där. Vilket säkert kan stämma, red på stora mittvolten och tangerade A-volten - de flesta rider/longerar mycket på A/C-volterna - med resultatet uppluckrat underlag just där.

Tror jag letar anledningar till omkullridningen pga vill inte göra om det. Egentligen borde jag inte rida alls på några veckor eftersom jag inte FÅR slå i huvudet igen, men vem ska rida mina hästar då? Hade tänkt försöka få med mig sällskap ut i skogen på en skrittur, men här har vi höststorm och de flesta andra hästar i stallet är skvättiga. själv kan jag ju inte rida ut utan sällskap i skritt, måste galoppera stora delar för att fröken inte ska göra popcornhopp, stegra och backa hemåt.

Åh. Varför kan man inte vara en sån där som åker av lite nu och då utan att slå sig? Jag ramlar aldrig av själv utan om jag ramlar ramlar hästen också, har varit så sedan jag var tolv. Nu är jag livrädd för att det var typ hovlängden som ställde till det för henne så vi kommer gå omkull igen nästa gång jag rider. Fjompig eller vuxit upp och skaffat självbevarelsedrift? Vet inte...

 

[Lazer09]

@Cherarriduracell Jag tycker det låter som att du överanalyserar det hela och tror att du gör dig själv en otjänst genom att göra det till en så stor grej. Okej, ni gick omkull och det var naturligtvis inte bra och inte vill ni göra om det, men jag tror att du måste gå vidare. Visst kan det ha varit långa tår som spökade eller halt underlag eller otur eller... Se nu till att vila upp dig och sitt inte upp förrän du känner dig ok.

Vi var iväg på kurs idag och fick med oss mycket matnyttigt hem. Det gick väl inte riktigt lika bra som sist, men vi började med nya saker idag och det går ju knappast att förvänta sig att det ska fungera utan problem med en gång. Vi jobbade med övergångar idag, till en början upp och ner mellan skritt och trav och sedan plockade vi in lite galopp. Vid första passet på förmiddagen började vi med att diskutera teorin och tanken bakom hur övergångarna skulle göras, för att sedan omvandla det i ridkänsla, och det gick väl sådär. Jag rider mycket på känsla oftast, men det är bra för mig att ibland få förklarat för mig teorin och tanken bakom. Men, redan till eftermiddagen gick det bättre och jag kunde bättre känna hur jag skulle få till samlingen innan övergången och vi fick till några riktigt trevliga fattningar Så fina fattningar har vi nog aldrig gjort. Jag är så stolt över mitt gryn

 

[KrullTroll]

@Lazer09 jättefina bilder! Och det första jag tänkte på var din sits, du ser mycket rakare och stadigare ut på "efter" bilden. Bra jobbat!

@Cherarriduracell fy vad läskigt. Men håller med Lazer att du nog överanalyserar.
Håll dig ifrån hästryggen så huvudet kan få läka. Kan du kanske longera/tömköra/köra så du håller dig på backen iaf?

Här har vi jobbat med bommar och hinder under veckan. Våd blir helt tokig när det finns hinder/bommar.
Travade först fint över travbommar men efter ett litet skutt så skulle travbommarna tas som längdhinder. Även fast det var fyra stycken på rad!!
Knäppa häst
Men han älskar det verkligen.

Överlag så är han rätt sprättig i kroppen, inte så att han blir rädd mer än vanligt. Men kvickare lixom. Kan ha med pälssättningen att göra tänker jag. Planerar rakning under veckan

Har oxå upptäckt att herrn inte vill ha luggen flätad då han blir helt nollställd och skitfrustrerad av att ha den "dunkandes" i pannan

 

[KrullTroll]

Förresten @Lazer09, vad har du för dressyrsadel?

 

[Lazer09]

@KrullTroll Tack, vad roligt att nån mer ser förändringen än jag jag har en StarTrekk dressyr, med vidaste järnet i.

 

[KrullTroll]

@KrullTroll Tack, vad roligt att nån mer ser förändringen än jag jag har en StarTrekk dressyr, med vidaste järnet i.

Ah! En bomlös va?
Har fått nys om en santa Cruz Arthur delux för ett mycket bra pris som jag hoppas ska passa min grabb. Så kanske piloten kan få fason på sin sopiga sits

Idag åkte klippmaskinen fram och Våd är nu klippt. Han skötte sig kanon, reste sig inte en enda gång och inga grimskaft gick åt som förra året
Jäkla söt blev han ponnyräser.
Imorn ska årets motiv klippas in också så återkommer med bild

 

[Lazer09]

Ah! En bomlös va?
Har fått nys om en santa Cruz Arthur delux för ett mycket bra pris som jag hoppas ska passa min grabb. Så kanske piloten kan få fason på sin sopiga sits

Idag åkte klippmaskinen fram och Våd är nu klippt. Han skötte sig kanon, reste sig inte en enda gång och inga grimskaft gick åt som förra året
Jäkla söt blev han ponnyräser.
Imorn ska årets motiv klippas in också så återkommer med bild

Ja, den är bomlös på nåt vis. Fast inte helt som jag förstått det. Den har någon sorts plastskenor, eller nåt, som stabiliserar den.

Jag lurar på om jag ska klippa L också. Det blir nog i helgen eller nästa helg i så fall.

Satt upp en stund i paddocken idag för att testa på det vi tränade på igår. Fick till flera fina övergångar mellan skritt och trav och ett par bra fattningar. L har börjat dippa lite bakom hand vilket gör det svårt med fattningarna. Jag tror att han gör det nu när jag börjat begära lite mer av honom och det börjar bli jobbigt och hittat att det är bekvämt där bakom. Jag hoppas och tror att det blir bättre med mer träning och styrka.

 

[KrullTroll]

@Lazer09 att trilla bakom lod är väl ganska klassiskt när det börjar bli jobbigt för bakkärran att hänga med.
Men oxå ett tecken på att man är på rätt väg Bara att jobba på

 

[Lazer09]

@Lazer09 att trilla bakom lod är väl ganska klassiskt när det börjar bli jobbigt för bakkärran att hänga med.
Men oxå ett tecken på att man är på rätt väg Bara att jobba på

Ja, men precis så resonerar jag också Skönt att höra att fler resonerar som jag.

 

[KrullTroll]

Detta har jag roat mig med

 

[Yrja]

Igår var vi ute på tur. Ska försöka rida varje onsdag from nu så att det blir lite mer ridning i veckan. Jag är himla stolt över att jag trots allt har kommit iväg 2 ggr i veckan sen vi satte igång. Det märks på min egen kondis och styrka ffa.

 

[Cherarriduracell]

jag är ganska... uppgiven. det här med skoning. förra gången, hennes första, gick det "okej" till en början, men hovis fick snabba sig på eftersom honvar rätt osugen på att bli skodd. Dansade runt med hovis hängande i ena benet. Jag har efter det tränat mycket på att lyfta hovarna och "knacka" med hovkratsen på skon för ljudets skull. senaste veckan har hon blvit snubblig och jo, det är 8 v sedan senaste skoning så långa tår kan spela in. hon har inte snubblat alls med mig innan men när jag red igår snubblade hon 3 ggr och veckan innan snubblade hon ju också.

igår fick hovis knappt ens lyfta hov nummer ett innan hon var igång. står han brevid henne sitkar hon med bakhovarna i någon form av kospark, lyfter han framhovarna stegrar hon och slår fram (mot den som håller) med det andra frambenet. så fort hon står på alla fyra igen är hon lugn och börjar äta. att bli arg hjälper inte för hon TAR INTE ÅT SIG. har försökt distrahera med slicksten, höpåse, knacka i huvudet, prata lugnande, bremsa. Igår klarade vi bara av ena framhoven, andra gick inte, så nu går hon med olika långa hovar till imorgon, då hon ska få lugnande för att vi öht ska klara av att sköta hovarna.

men det känns inte som en långsiktig lösning. Tråkiga saker blir hon bara värre med. hon var rätt lätt att lasta, men för varje resa har hon blivit värre. premiärresan efter fölstadie var som 2,5-åring, då föll luckan ner under färd och hon hoppade över bommen men hon har klarat av att gå på efter kort övertalning 2-3 resor efter det. gången efter tog det 3 h. Lkadant hovis, det gick ok när han bara verkade, bråkigt men genomförbart andra gången och nu gav vi upp pga säkerhetsrisken tredje gången. jag har aldrig haft såna här problem med hästar förut så jag vet faktiskt inte vad man ska göra. Mina tidigare hästar har tagit åt sig när man berättar för dem att de gjort fel, ponnyn stegrade och dansade runt med mig när jag skulle lasta honom första gågnerna men efter lite träning lastar han sig nu själv, men jag vet inte hur man uppfostrar hästar som inte beter sig som "vanliga" hästar gör!

Hovis tror inte att hon är så arg som hon är pga smärta utan pga enorm envishet. Jag vacklar lite, jag vill liksom inte tro att jag fött upp en omöjlig/farlig/elak häst, utan att hon är snäll och lätt och trevlig och är hon inte det har hon ont. men hon blir liksom aldrig någonsin skärrad i kontakt med människor. Vart vänder man sig ens för att få bukt med detta? Är det bara att ge lugnande vid skoning (kommer det ens ge med sig eller kommer hon förlora förtroendet för människor mer när man drogar henne och sen gör äckliga saker) eller går det ens att träna bort? Hur? Finns i östergötland och ska jag ta hjälp av någon måste den komma ut eftersom jag inte kan lasta henne själv. det är ju liksom inte hovis jobb att brottas med hästar och flyga in i väggen, det sliter på kroppen och är skitfarligt.

Hon KAN inte gå barfota, hon ömmar överallt utom i djup sand och på gräs. känns oschysst att tvinga henne stappla till hagen/ridbanan dagligen, annars hade det varit ett alternativ.

 

[Cherarriduracell]

skoproblemen kanske är en egen tråd. åh. jag vet inte.

 

[Zewz]

@Cherarriduracell
Min Lukas var också väldigt otålig och tråkig att sko i början. Vi försökte i nåt år att var vara lugna, konsekventa och uppmuntra det bra, men när han verkligen växte till sig blev han ju nästan lite farlig när han inte uppförde sig. Bremsen blev han frustrerad av och distraktion (mat) funkade bara korta stunder.
Så vi tog på honom en Dually-grimma. Ett snabbt ryck i grimskaftet när man såg en antydan till att hitta på nåt, och han kom av sig. Trycket släpper ju med en gång igen så det är väldigt korta "tillrättavisningar".
Fördelen är ju att han mestadels är helt oberörd (mat kan ju göra dom lite buffiga och bremsa långa stunder är ju inte så kul.)
Så han lärde sig väldigt fort att med ett "Nej!" kommer också ett visst obehag, så numera räcker det att man säger just "nej!" när man ser på honom att han spänner sig för att hitta på nåt. Sen naturligtvis uppmuntran och belöning när han uppför sig.

Kanske inte funkar för alla, men för oss var det lösningen.