Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

KL

Och så var oturen framme igen..

Hittade i tisdags en liten, liten pinne instucken en liten bit vid hasleden. Igår hittade jag hästen i hagen med hasen svullen och varm och lite förhöjd temp. Ringde veterinären direkt som tyckte jag skulle avvakta tills iidag och lägga spritomsal över natten. Ingen förbättring sedan igår så imorse ringde jag ut veterinären och fick tid på förmiddagen.
Det vi oroade oss för var infektion i hasleden och att en bit av pinnen/taggen är kvar. Men han är inte uppenbart halt, lite stel vilket kan bero på svullnaden, och hade ingen förhöjd temp idag. Så beslutet blev stelkramspruta och pencillinkur och blir det inte bättre imorrn blir dte troligtvis ett besök på kliniken för att kolla upp om det blivit någon infektion.

Känns som att jag knappt gör annat än tar ut veterinär eller åker in till klinik med denna häst. Aldrig någon ridrelaterad skada, utan bara sjukdomar och olyckor. Så bara ren otur helt enkelt.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Åh, nej :( Hoppas det löser sig! Men vad härligt med egen lösdrift :)

Ja, precis vad jag tänkte så sist red jag ut utan att kräva så mycket och försökte bara fokusera på en bra känsla. Det har ju egentligen inte gått riktigt dåligt, jag har bara haft en mindre bra känsla. Så nu ska vi bara mysa och bygga förtroende ett tag. Vi har ju inte direkt bråttom, han är ju bara fyra och ska vara min kompis ett bra dag till.

Parellikusken: Usch, vad tråkigt :( men ändå skönt att det inte är nåt värre.

Kl
Hade förresten en intressant diskussion med en stallkompis tidigare idag. Vi pratade om det här med lydnad hos hästen (eller hunden, eller vilket djur som helst) och hur man jobbar med det. Vi var bägge överens om att positiv förstärkning är ett bra sätt och att total lydnad (eller hur jag nu ska uttrycka mig) inte är riktigt önskvärt då vi bägge vill ha hästar som vågar ta egna beslut ibland. Jag kom då att tänka på en händelse när jag stod i ett stall där stallägaren håller på en del med NH och en dag när jag stod med L uppställd på gången och borstade och L flyttade lite på sig varpå stallägaren menar på att jag borde flytta tillbaka L eftersom han inte får flytta på sig om inte jag sagt till. Jag anser att sådana saker inte spelar någon roll så länge det inte är farligt och hästen i övrigt gör det jag ber om. Självklart måste hästen lyda (åh, vad jag ogillar det ordet) när jag ber om det, men hästen måste ju också våga ta egna beslut. Hur ser ni på det här med ledarskap och lydnad?
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Jag gillar inte heller blind lydnad, förstår inte riktigt hur man kan ha det och samtidigt ha en god relation till hästen.

Om det kliar på hästen, så ska den ju givetvis få klia sig (men inte använda mig som klipelare). Och om den vill skifta sin vikt, klart den ska få göra det, men den får inte ställa sig på mig...

Jag tycker att ifrågasättande och egna initiativ är ett tecken på hästens intelligens - och den vill jag inte förstöra. Jag får ju se till att ge ett bra svar på frågan "Varför?" och uppmuntra konstruktiva initiativ, och vid icke-konstruktiva initiativ visa att jag har en bättre idé. Men ändå se till att det finns tydliga gränser och ramar.

Hähä det här låter säkert skitflummigt. Men jag tror att ni förstår vad jag menar.

Jag råkar ha en häst som man inte kan ryta till utan att han typ kissar på sig, det räcker med att typ rynka på ögonbrynen. Men givetvis måste man ju säga till "hårdare" om man har en häst som är "hårdare" :).

Ett kul exempel... Han stod uppbunden i boxen, men boxdörren öppen. Jag bad stallkompisen att hålla ett öga och gick iväg för att hämta en sak. Han ville följa efter mig, så stallkompisen skrek till rätt högljutt (som hon gör med sin häst, som är en tuffing). Lill-Balkisen backade i ilfart bakåt i boxen och stod och darrade en stund. Vännen <3. Hennes häst hade typ slängt med huvudet och tagit ett halvt steg bakåt...
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Ja, precis! Håller med dig i allt du skriver, vi måste ju se till att hästen vill jobba med oss, inte bara se till att hästen gör det vi säger för att den inte vågar nåt annat.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Får se hur illa det är. Veterinären pratade med kliniken och de kom fram till att vi ska in och ultraljuda hasen och ta prov för att se om det är en infektion i leden. Så imorrn bitti åker vi till kliniken, hoppas på det bästa..

Det där med ledarskap är nåt jag funderat mycket över, framför allt under sommaren då jag efter endel händelser gick ifrån allt vad NH hette och inte alls kunde stå för det längre. Klickerträning blev det jag ägnade mig åt, men nu gått ifrån det en del också även om jag alltid har med mig tänket i det mesta jag gör.

Insett att det viktigaste för mig med att ha häst är relationen med hästen. Det är roligt att rida och att köra, absolut, men det är inte därför jag har häst. Jag har häst för att min häst är en fantastisk personlighet att umgås med, jag mår bra av att bara vara i hans närhet.
Men för att det ska fungera så behöver vissa saker sitta, och den saken är att han inte får gå över mig. Han får inte försöka flytta på mig. Han var väldigt inne på att gå över folk när jag köpte honom, så vi tampades med det rejält då. Men nu fungerar det, om jag alltid är konsekvent med det.
Några andra regler har vi inte, utan det är situationsbetingat. Han lyssnar på mig och jag lyssnar på honom. Det fungerar bra.

Min häst behöver ingen ledare, det visar han klart och tydligt mot andra hästar i hagen. Han har inget behov av den tryggheten som en ledare ger. Så han behöver inte ha mig som ledare, utan det han vill ha är en lekkompis att ha kul med. Och det är jag bättre på då jag inte är en naturlig ledare alls.

Men jag är dock noga med att jag vill att han ska stå stilla när jag ber honom om det, men det har vi tränat in på ett lekfullt sätt, aldrig varit hård mot honom utan snarare fått honom att tycka det är trevligt att stå stilla när jag bett om det.
Men för att jag ska köra en häst så har jag som grundkrav att det ska kunna stå stilla när den blir ombedd, säkerhetsrisk annars om det skulle hända något.

Kan ibland klaga lite skämtsamt på min häst att han är så ouppfostrad. Men sedan tänker jag till lite och inser att bara för att en häst flyttar sig nåpgra steg från där man ställde honom efter att jag varit borta ett par minuter så är den nog inte ouppfostrad..
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Åh, nej, är det så pass :( Hoppas det går bra på kliniken

Förstår nog vad du menar. Jag tänker som så att vårt förhållande till hästarna är mer som ett partnerskap, men jobbar vi så är jag arbetsledare.

Jag vill kommentera det du skriver här:
stå stilla när jag bett om det
(min fetning)
Det jag vill trycka på, som känns viktigt för mig, är att hästen gör saker när jag ber om det. Det vill säga ber jag om något gäller det, bllir det fel gör vi om inget konstigt med det, men vad jag reagerade på i konversationen med min tidigare stallägare var att jag borde korrigera hästen när den flyttade lite på sig i en situation där jag inte bett om absolut stillastående. Nyckelordet för mig är alltså vad vi ber hästen göra. Hoppas jag gör mig själv förstådd...

Jag tror att du och jag inte står så långt ifrån varandra egentligen, men jag tycker det är kul att få resonera emellanåt. Hoppas du inte tar illa upp.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Tar absolut inte illa upp, detta är en fråga jag reflekterat väldigtg mycket över och numera vet vart jag står i.

Jag har i princip alltid min häst lös i stallet, oftast lös till och från hagen och sånt. Detta för att jag vill lära honom att ta ansvar, att ta ansvar för att även om han hellre skulle vilja äta från grästuvan längre bort inser att han och jag kommit överrens om att han ska vara med mig.
Han är lös i hagen 22 timmar om dygnet och då kan han gå precis som han vill utan att ha så mycket ansvar. Så då känner inte jag att jag lägger på honom någon börda genom att be honom ta ansvar för att göra det vi kommit fram till.

Har honom alltd lös på stallgången och han står snällt stilla. Men inte alltid, utan känner han att något är obehagligtg backar han, vilket jag uppmuntrar. Det är bra att han säger till genom att röra sig, önskar han kunde säga till om fler saker. Däremot flyttar jag glatt tillbaka honom med vänliga ord om han rör på sig av någon annan orsak, som att han vill till hinken en bit längre bort.

Så även om jag inte ordagrant ber Dacke om att stå still vet han att det är vad som förväntas av honom. Han har stenkoll på mitt kroppspråk, vet om han förväntas följa med eller stå stilla.

I övrigt så ser jag till att göra saker jag vet livar upp Dackes liv också. Vi går gärna omvägar på vägen in från hagen, stannar till och gör lite oväntade rörelser, ber honom backa genom dörröppningen, skickar in till stallet, tränar på att lära honom stänga grinden till paddocken och sånt. Han älskar när oväntade saker som bryter det normalas mönstret händer, då blir han glad.
Så även om jag mest bara vill in i stallet och sadla så vi kan rida så gör jag gärna lite saker innan för Dackes skull, då han blir gladare då.
Han följer mig, men det mesta jag gör är för hans skull.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Eftersom jag också håller på med Parelli så blir jag ju frukansvärt nyfiken på vad som fått dig att överge det? Svara gärna på pm om du inte vill ta det här. :-)


*kl*
20131011_171228%5B1%5D.jpg



Var ute hos Fabban idag och mös lite. Tappsko satte stopp för någon annan träning men det var mysigt det också. Passade på att putsa selen istället.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Tar det via PM istället.

KL

Var på kliniken med hästen ogår och ultraljudade hasen och kollade hur ledvätskan såg ut. Och som tur var såg allt bra ut, så ingen infektion i leden och ingen bit av pinnen kvar.
Så blir fortsatt pencillinkur och fick metacam utskrivet och vila i mindre hage utan kompisar tills han är bra igen. :)
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Intressant fråga, det med syn på ledarskap och lydnad.

Jag har en 23-årig nordsvensk som uppfostrats någon annanstans och det intressanta med honom är att han kan vara lite bufflig och stretig och alldeles döv om han till exempel ser en väldigt frestande grästuva i diket på väg ut till hagen. Då kan man hänga i grimman som en unge på ridskolan. Samma på stallgången. Står han lös så kan man inte lämna honom. Men så fort han får på sig selen så är han som omvänd och lyder minsta lilla pet med fingret. Man kan backa in honom i skaklar utan att ta i honom och han står nästan förstenad när man spänner för. När man rider kan han böka lite och ta några steg när man sitter upp och skygga för saker ute som inte bekommer honom i vagn. Det tycker jag är perfekt lydnad. En häst som när det inte är farligt får bösa runt lite men som vet att när det gäller då står jag här och väntar på vad som krävs av mig. Hur man får en häst dit? Det vete katten. Jag bara förvaltar. Och njuter.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Det ser härligt ut. Vilket hästliv! Och hoppas det ordnar sig med skadan.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Det kommer att bli en så fin körhäst av Balder. Vilket jobb du gör och det är så roligt att följa. Ni är sjukt duktiga, båda två.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Skönt att hasleden såg bra ut! Håller tummarna att hältan försvinner snabbt och smidigt nu då! :)
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

Delvis knapplån


Jag har uppmärkt att jag har väldigt höga krav i vardagshanteringen jämfört med många andra. Det har jag väl främst märkt när jag letat medryttarhäst, hästar som kallas väluppfostrade står inte stilla i gången, brötar omkring när man ska göra något och agerar inte alls samarbetsvilligt. Jag vill att min häst "naturligt" ska följa mig utan att jag måste be dem som saker hela tiden. Men för den skull ska inte hästen följa blint. Svår balansgång men hittar man dit är det så härligt.

Nuvarande medryttarhäst är väldigt väluppfostrad och sådär klockren i hanteringen :-) Men det kräver ju faktiskt att man fostrar sin häst.
 
Sv: Nordsvenskar & Kallblodstravare del 7!

+fejt

Det är precis den där balansen mellan lydnad och egna initiativ som jag tycker är så viktig. Självklart ska hästen lyda, men ibland tycker jag att den måste få tänka själv och lösa uppgifter på egen hand.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter Kallblodstravare är mycket nära släkt med nordsvenska brukshästar, men de har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av...
Svar
0
· Visningar
352
Senast: Gunnar
·
Avel Någon som kommer ihåg varför han togs ur avel? Har haft ett gott öga till honom ända sedan jag var domarsekreterare då han visades på...
Svar
11
· Visningar
1 367
Senast: Freazer
·
Avel Halloj! Jag har ett 17-årigt sto som är dräktig och kommer föla någon gång i maj. Är så taggad då detta kommer bli mitt första föl...
Svar
6
· Visningar
819
Senast: Freazer
·
Avel Lite osäker om denna tråden ska ligga under avel eller dressyr. Ni som avlar dressyrhästar, jag är nyfiken på eran åsikt om hur ni...
Svar
8
· Visningar
1 034
Senast: Piaff
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp