Jag har ett stort problem, och famlar i detta själv och får ingen hjälp.
Min dotter, nyligen 19 år har varit svajjig i ca tre år.
Från strulig tonåring som sökte sig till fel umgänge, rökte på, slogs, misskötte skolan till att hon sen landar, jobbar, sköter sig.
Haft egen häst, skött det själv.
Sen börjar hon hänga med ett gäng invandrare, papperslösa.
Hon hyr bil och de smugglar och min dotter är med i detta.
De kör sönder bilen och försäkringen är femsiffrig. Den står på dottern och jag tar den, vid två tillfällen.
Sen ringer det utlänningar från Malmö o hotar mig o familjen för att hon inte betalar efter nån penningtvätt ( hon har inte pengarna, hon har swishat vidare o banken låste hennes konto).
Jag har endast hjälp henne att betala till företag för att jag inte vill att hon ska börja sitt liv hos kronofogden, då blir uppförsbacken ännu värre.
Jag har aldrig betalt nån som ringt hem o hotat mig...
I alla fall, efter detta så får vi henne från stan, utomlands iväg på jobb.
Dock varar det bara en dryg månad, sen kommer hon tillbaka.
Och ganska snart hittar jag filter, tobak och även joint ibland.
Jag vet att det är oki i stora delar av världen att röka på, men detta är destruktivt och mörkt.
Hon sitter i nån lägenhet med fel människor och röker, och andra där sysslar säkert med värre medel.
Hon klarar knappt ögon kontakt nu.
Hon är så full av ångest.
Jag tror även de utsatt henne för hemska saker tidigare innan hon åkte på jobb, när hon vid tillfällen tog tyngre droger.
Hon kan knappt ta en dialog.
ingen ögonkontakt, inte hålla fokus i 3 minuter..
Jag vet inte var hon är ibland.
Hennes attityd är hemsk.
Hon är helt dokoriserad av den här miljön.
Hon tycker det är helt normalt att va ute hela nätterna, sova hela dagarna.
Hon klarar inga motkrav. Allt ska bara va enkelt.
Jag ser min fina ansvarsfulla dotter bli något jag inte kan förstå.
Jag är rädd. Väldigt rädd.
Hon har inget konsikvenstänk.
Lever från hand till mun och har aldrig en plan.
Hon anförtror sig lite till en släkting.
Den är den enda.
Där säger hon att hon vill väck.
Att det är de enda som kan rädda henne.
Hon måste bort.
När jag va ung va det en tjej i skolan som hamnade på glid.
Hennes föräldrar tog mobilen och körde henne till en gård ute på landet, och där fick hon bo och sköta djuren.
Utan kontakt med någon från hennes gamla liv.
Det kom dit en psykolog en gång i veckan.
Jag tror hon va där 4-5 månader och föräldrarna bekostade detta..
Det va ju då.
Den möjligheten finns kanske inte idag.
Men jag har panik.
Socialen hjälper inte. De anser att hon har en sund tanke om framtiden.
Hon är smart, verbal och snackar sig ur mycket.
Jag har kontaktat flera myndigheter, men erbjuds bara stöd och vägledning.
Jag vill inte ha det.
Jag vill att någon proffisonell hjälper till.
Att någon, som kan, kommer in och tar i från tårna. Fångar upp henne liksom..
Får henne härifrån. Hon är så himla låst till det här gänget, även när hon inte vill.
De kan ringa mitt i natten och hon kommer då in till mig och gråter och säger stt hon inte orkar ut, men hon måste..
Och sen kommer det nån skum bil o hämtar henne..
Sen 8ggr av 10 VILL hon ju själv ut till som..
Hon är 50% denna människa som jag inte längre känner, sen 50% är hon min goa unge som kollar "svensson svensson", bakar, sover hos mormor o dansar med småsyskon i vardagsrummet..
hjälp mig, innan jag förlora mitt barn
Min dotter, nyligen 19 år har varit svajjig i ca tre år.
Från strulig tonåring som sökte sig till fel umgänge, rökte på, slogs, misskötte skolan till att hon sen landar, jobbar, sköter sig.
Haft egen häst, skött det själv.
Sen börjar hon hänga med ett gäng invandrare, papperslösa.
Hon hyr bil och de smugglar och min dotter är med i detta.
De kör sönder bilen och försäkringen är femsiffrig. Den står på dottern och jag tar den, vid två tillfällen.
Sen ringer det utlänningar från Malmö o hotar mig o familjen för att hon inte betalar efter nån penningtvätt ( hon har inte pengarna, hon har swishat vidare o banken låste hennes konto).
Jag har endast hjälp henne att betala till företag för att jag inte vill att hon ska börja sitt liv hos kronofogden, då blir uppförsbacken ännu värre.
Jag har aldrig betalt nån som ringt hem o hotat mig...
I alla fall, efter detta så får vi henne från stan, utomlands iväg på jobb.
Dock varar det bara en dryg månad, sen kommer hon tillbaka.
Och ganska snart hittar jag filter, tobak och även joint ibland.
Jag vet att det är oki i stora delar av världen att röka på, men detta är destruktivt och mörkt.
Hon sitter i nån lägenhet med fel människor och röker, och andra där sysslar säkert med värre medel.
Hon klarar knappt ögon kontakt nu.
Hon är så full av ångest.
Jag tror även de utsatt henne för hemska saker tidigare innan hon åkte på jobb, när hon vid tillfällen tog tyngre droger.
Hon kan knappt ta en dialog.
ingen ögonkontakt, inte hålla fokus i 3 minuter..
Jag vet inte var hon är ibland.
Hennes attityd är hemsk.
Hon är helt dokoriserad av den här miljön.
Hon tycker det är helt normalt att va ute hela nätterna, sova hela dagarna.
Hon klarar inga motkrav. Allt ska bara va enkelt.
Jag ser min fina ansvarsfulla dotter bli något jag inte kan förstå.
Jag är rädd. Väldigt rädd.
Hon har inget konsikvenstänk.
Lever från hand till mun och har aldrig en plan.
Hon anförtror sig lite till en släkting.
Den är den enda.
Där säger hon att hon vill väck.
Att det är de enda som kan rädda henne.
Hon måste bort.
När jag va ung va det en tjej i skolan som hamnade på glid.
Hennes föräldrar tog mobilen och körde henne till en gård ute på landet, och där fick hon bo och sköta djuren.
Utan kontakt med någon från hennes gamla liv.
Det kom dit en psykolog en gång i veckan.
Jag tror hon va där 4-5 månader och föräldrarna bekostade detta..
Det va ju då.
Den möjligheten finns kanske inte idag.
Men jag har panik.
Socialen hjälper inte. De anser att hon har en sund tanke om framtiden.
Hon är smart, verbal och snackar sig ur mycket.
Jag har kontaktat flera myndigheter, men erbjuds bara stöd och vägledning.
Jag vill inte ha det.
Jag vill att någon proffisonell hjälper till.
Att någon, som kan, kommer in och tar i från tårna. Fångar upp henne liksom..
Får henne härifrån. Hon är så himla låst till det här gänget, även när hon inte vill.
De kan ringa mitt i natten och hon kommer då in till mig och gråter och säger stt hon inte orkar ut, men hon måste..
Och sen kommer det nån skum bil o hämtar henne..
Sen 8ggr av 10 VILL hon ju själv ut till som..
Hon är 50% denna människa som jag inte längre känner, sen 50% är hon min goa unge som kollar "svensson svensson", bakar, sover hos mormor o dansar med småsyskon i vardagsrummet..
hjälp mig, innan jag förlora mitt barn