Sv: Ni som fodrar med jäst
Nej, det finns forskning på att aktiv jäst är probiotika för hästens mage och den är även den enda godkända probiotika till just häst inom eu.
Det är möjligt att jäst som innehåller levande jästsvampar klassas som probiotika men dess verkningssätt är som en prebiotika. Jäst tillför inga nya nyttiga bakterier eller andra organismer till grovtarmen och kan inte föröka sig utan man måste hela tiden fylla på med nya jästsvampar. Den jästkultur som är godkänd inom EU är Saccharomyces cerevisiae strain 1026 och det lär inte vara denna gren av familjen som finns i vanlig bakjäst.
Jag är mycket tveksam till påståendet att bakjäst skulle ge de possitiva effekter som påstås i denna artikel. Man skriver följande:
“Många effekter har setts vid tillsatts av levande jäst till fodret, bland annat ökad smältbarhet av fibrer, organisk substans, torrsubstans och råprotein, dämpad negativ effekt i grovtarmen av stora spanmålsgivor, ökad absorption av kalcium och fosfor.”
Det finns ingenting i de två referenser som anges som antyder att jäst skulle förbättra smältbarheten av protein. I den första referensen säger man rent ut att ingen förbättring av upptaget av protein eller fett skedde vid någon tidpunkt eller totalt under försöksperioden: “crude protein and crude fat were not influenced by the treatment at any time and overall the trial period”. I den andra studien undersökte man inte ens smältbarheten av protein.
Man kan verkligen fråga sig hur en ökad fermentering i hästens grovtarm skulle kunna påverka upptaget av protein som sker i hästens tunntarm, dvs. långt innan en fermentering i grovtarmen äger rum.
Samma sak gäller påståendet att jäst skulle ge en “ökad absorption av kalcium och fosfor.” Ingen av de refererade studierna har undersökt absorptionen av mineraler. Kalcium tas dessutom endast upp i hästens tunntarm och man måste fråga sig hur en ökad fermentering i hästens grovtarm skulle kunna påverka upptaget av kalcium i hästens tunntarm.
I båda studierna gav man hästarna stora mängder kraftfoder/stärkelse. I det ena fallet fick hästarna 30% kraftfoder och i den andra studien var stärkelsehalten 11,6% resp. 30,1%.
I den italienska studien där hästarna fick 30% kraftfoder var fermenteringen av fibrer ca. 7% högre hos de hästar som fick tillskott av jäst än i kontrollgruppen.
Den franska studien var inriktad på att jämföra bakterieinnehållet i hästens blindtarm och kolon dels vid en foderstat med “högt fiberinnehåll” (som egentligen inte var särskilt högt, kvoten mellan fiber och stärkelse var endast 3,5 och i ett normalt grovfoder är kvoten ca. 20 - 25) dels vid en foderstat med ett högt stärkelseinnehåll. Man konstaterade att “more fiber was digested in the HF [high fiber] diet” vilket knappast kan sägas vara förvånande. Försöket visade att ett tillskott av den aktuella jästsvampen hade en positiv effekt hos hästar som fick foderstaten med den höga stärkelsehalten (30.1% stärkelse). Man konstaterade också att hästarna inte kunde bryta ner all denna stärkelse i tunntarmen utan en del av stärkelsen kom ner i hästens grovtarm.
Det enda som denna studie egentligen visar är att om man ger så stora mängder spannmål eller annat stärkelserikt foder som hästen inte klarar av att digerera utan stärkelse kommer ner i hästens grovtarm så kan ett tillskott av en speciell jästkultur dämpa den negativa effekten som uppkommer då stärkelse kommer ner i grovtarmen. Man konstaterar följande:
“Although prececal digestion, which occurs in horses, tends to limit the risk of acidosis in the hindgut, an overload of grain in the diet can affect the colonic ecosystem and generate microbial and digestive disorders leading to decreased digestion of cell wall carbohydrates (de Fombelle et al., 2001; Julliand et al., 2001), which can be corrected by addition of live yeasts to the diet of animals.”
Det finns med andra ord ingenting i dessa två studier som visar att ett tillskott av jäst skulle ha någon positiv effekt överhuvudtaget på hästar med en foderstat av enbart grovfoder eller grovfoder och t.ex. betfibrer (som också är en slags prebiotika).
En annan sak som man måste vara medveten om är att den jästkultur som användes i den franska studien var “Saccharomyces cerevisiae strain CBS 493.94, plus the growth medium (lot 22700, Yea-Sacc, Alltech Inc., Lexington, KY) eller populärt kallad “Saccharomyces cerevisiae strain 1026”. Försök har visat att det endast är denna gren av Saccharomyces cerevisiae familjen som ger en positiv effekt:
http://jas.fass.org/content/73/6/1811.short
Jag vet inte vilken jästkultur som finns i vanlig bakjäst men det lär inte vara Saccharomyces cerevisiae strain 1026.
Detta är ett reklamblad från någon som säljer en produkt och ingen forskningsstudie.
Såklart blir det att det rinner en del. En äldre som alltid varit bra i magen. Eftersom många pratar gott om vanlig bakjäst så köpte jag det när jag inte hann till foderbutiken för att köpa någon form av mag-o tarm alt foderjäst.
