Jag kan förstå och respektera att en del kan tycka att ett foto på en glad jägare bredvid en skjuten älg är makabert, men jag tror att det handlar om att man läser in olika saker i bilden utifrån sina erfarenheter.
Är man inte jägare eller uppvuxen med jakt, eller har en annan relation till jakt, kan jag mycket väl förstå att det ser ut som att personen sitter där och är lycklig över att hen har tagit ett liv, och att det är enbart det bilden ska förmedla.
Är man jägare ser man troligtvis bilden på ett annat sätt. Fortfarande en glad person och ett dött vilt, men snarare glädjen över helheten som kommer med jakten, än enbart över att ha lyckats döda något. Upplevelsen i skogen, hundarna som driver, ett skott som träffat där det skulle med bästa möjliga effekt, möjligheten att fylla sin egen eller någon annans frys med ett utmärkt kött som dessutom är klimatsmart. Jag tror att det är ett fåtal som inte känner sig kluvna efter skottillfället, det är ju ett liv man har tagit och det är, åtminstone för min egen del, alltid vemodigt. Jag kan tänka mig att det är en liknande känsla om man slaktar sina egna djur.
I regel tycker inte jag att den typen av bilder är respektlösa mot viltet, även om det naturligtvis finns den typen av foton också - t ex när någon står med en fot på viltet. Jag avskyr den sortens bilder, för det känns bara som en uppvisning av något sorts "ägande" som är osmaklig.
