Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

[hier]

Var nyligen hos gyn pga smärtorna från endon plötsligt kommit tillbaka. Har hormonspiral vilket tar bort all mens så jag slipper de allra starkaste värktabletterna.

Visade sig att jag hade ägglossning vilket var orsaken till smärtorna. Happ, jag som hade intrycket att man inte fick ägglossning med hormonspiral, men tydligen kan det hända ibland.

Spiralen satt fint på plats, ultraljudet såg jättefint ut. Då kläckte hon ur sig:
- Vill du och din sambo ha barn?
- Öh... Vi har inte pratat om det. Om ett par år kanske.
- Vänta inte för länge. Egentligen har du dina bästa förutsättningar nu, för allt ser jättefint ut och jag har sett alltför många som väntat för länge och ångrat sig. Det kan ta upp till 2 år att bli gravid med endometrios. Och fertiliteten går ner ännu mer efter 30, och plussa på endometrios med det..
Så fortsatte hon:
- Om jag var du skulle jag ta ut spiralen och börja försöka nu. Jag ser så många i din ålder som sätter upp 5-årsplaner och tillslut så blev det aldrig några barn. Fundera på det.

What? Okej, jag är 26,5 år, så om jag blir gravid inom 1-2 år så skulle jag vara strax under 30 när första barnet kommer. Och jag har alltid sagt att jag helst inte vill passera 30 just pga endometriosen som sänker fertiliteten.

Jag blev ganska ledsen, chockad och stressad. Jag vill ju ha barn, men jag måste få en mer stabil tillvaro först. Jag är sjukskriven, har skulder och anmärkningar, inte helt frisk från depressionen ännu.
Jag vill åtminstone ha en fast anställning att kunna vara mammaledig från, det är liksom ett grundkrav.

För att inte prata om att min sambo verkligen inte vill ha barn just nu eller de närmaste åren. Vi pratade lite och han sa att inte är säker på om han vill ha barn alls... (Han är 31).

Tänk om jag missar min chans nu om jag väntar i 4-5 år till? Eller jagar jag upp mig för mycket?

Egentligen skulle jag bara vilja ta ut spiralen nu och hoppas på grav inom 1 år, och under tiden kämpa som en galning för att hitta fast jobb. Men inte med en sambo som inte vill ha barn. Då kommer han väl sexstrejka..

 

[Lenis]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Åh jag lider med dig. Har varit ute för exakt samma sak, fast för mig är problemet cystor på äggstockarna. Min gynekolog som jag då var hos drog ungefär samma visa för mig, och vi pratade lite om det (jag hade ungefär samma sits med mannen som du) och jag är så bekväm med den gynekologen att vi tom nämnde möjligheten för mig att ta hand om ett barn själv om det skulle gå så långt. Jag kände mig enormt pressad efter det, men försökte släppa det. Jag hade som du det skralt ekonomiskt (student) och det var verkligen fel tillfälle i livet, jag var själv inte ett sånt där önskat barn av min far och jag unnar verkligen mina egna eventuella barn att få en bättre start om det är möjligt.

Det är ju oerhört svårt att sia men just vid 30 går ingen magisk gräns, känns det inte rätt nu så försök släppa det lite, tror jag är bäst. Det kan vara skitsvårt när man är 22 och det finns de med endometrios som lyckats snabbt vid 37. Visst är det ju så att ju yngre desto bättre men tycker stressen blivit rätt stor just pga 30-strecket hos många av mina patienter (jobbar inte inom gyn men hör ju resonemangen ändå).

Ja det här var väl inte till mkt hjälp kanske men du är inte ensam.. Ingen kan säga vad som är rätt eller fel men mitt råd får bli att försök att inte stressa över det. Man ska ju leva också. Känns det inte som rätt läge eller ens i närheten av det, så avvakta. Ett snack med killen är väl iofs aldrig fel- om du är säker på att du vill ha barn är det ju en rätt viktig fråga att dryfta när mannen inte är så säker på att han vill.

 

[Anna_Lillen]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Ja tyvärr två olika partner o fyra år senare ska vi nu påbörja IVF. O då såg det "fint" ut o skulle inte vara några problem efter operation o avslutad hormon behandling. Men det kan ju gå lätt för er också inget som säger att det inte går! Men sök hjälp tidigt om det inte går när ni väl börjar skaffa barn, kan vara långa köer!

 

[pulkaskurk]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Åh jag lider med dig. Har varit ute för exakt samma sak, fast för mig är problemet cystor på äggstockarna. Min gynekolog som jag då var hos drog ungefär samma visa för mig, och vi pratade lite om det (jag hade ungefär samma sits med mannen som du) och jag är så bekväm med den gynekologen att vi tom nämnde möjligheten för mig att ta hand om ett barn själv om det skulle gå så långt. Jag kände mig enormt pressad efter det, men försökte släppa det. Jag hade som du det skralt ekonomiskt (student) och det var verkligen fel tillfälle i livet, jag var själv inte ett sånt där önskat barn av min far och jag unnar verkligen mina egna eventuella barn att få en bättre start om det är möjligt.

Det är ju oerhört svårt att sia men just vid 30 går ingen magisk gräns, känns det inte rätt nu så försök släppa det lite, tror jag är bäst. Det kan vara skitsvårt när man är 22 och det finns de med endometrios som lyckats snabbt vid 37. Visst är det ju så att ju yngre desto bättre men tycker stressen blivit rätt stor just pga 30-strecket hos många av mina patienter (jobbar inte inom gyn men hör ju resonemangen ändå).

Ja det här var väl inte till mkt hjälp kanske men du är inte ensam.. Ingen kan säga vad som är rätt eller fel men mitt råd får bli att försök att inte stressa över det. Man ska ju leva också. Känns det inte som rätt läge eller ens i närheten av det, så avvakta. Ett snack med killen är väl iofs aldrig fel- om du är säker på att du vill ha barn är det ju en rätt viktig fråga att dryfta när mannen inte är så säker på att han vill.

Varför skulle folk som är väl insatta i ämnet skulle rekommendera att börja försöka skaffa barn en viss tid om det inte fanns fog för det?

De som lyckas trots att de är 37 med endometrios måste väl ändå vara undantaget som bekräftar regeln?

 

[OutOfService]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Nu har ju inte jag fått diagnosen endometrios på papper, men dom läkaren jag träffade regelbundet förra året trodde att det var det för att cystorna såg ut som så kallade chokladcystor(endo-cystor).

Jag har senaste veckorna haft en tråd här för att jag vart gravid oplanerat och har haft våndor så det stor härliga till och mycket av dom just pga att jag troligtvis har endometrios, tankarna gick i stil med att "tänk om jag gör abort och detta var min enda chans?" eftersom jag också fått till mig att endometrios försvårar chanserna att bli gravid och det blir värre ju äldre man blir.. och jag blir 27 i december så vi är ju i ungefär samma ålder.

Nu vart ju jag gravid ganska lätt, men just nu har jag heller inga cystor vilket säkerligen är en bidragande faktor till att det hände. Jag bestämde mig till slut för abort(mitt uppe i den nu) för att jag kände att oavsett vad som händer i framtiden så är det inte såhär jag vill få mitt första barn, jag vill att barnet ska vara så planerat det kan vara och önskat av både mig och min kille.
Så jag förstår din ångest, för jag kan inte tänka mig ett liv utan barn, har velat ha barn sen jag var väldigt ung.. men vi kan inte sia framtiden och känner ni er inte redo för barn nu så tycker jag att du ska vänta med att ta ut spiralen tills ni är redo.

Jag har en kompis som har jätte problem med endometrios och bara har en fungerande äggstock dessutom.. och hon har nu två barn, ett på 10 och ett på 1 1/2 år.. och hon var över 30 när hon fick sin yngsta, så visst går det.. endometriosen kan ju göra som för mig och komma och gå lite, så jag hoppas att när vi vill ha barn att jag har en sånhär period igen, då jag inte har några cystor som förstör..


Så jag förstår din panik och att du mår dåligt, men skaffa inte barn nu bara pga det.. vänta till ni är redo

 

[hier]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Ja tyvärr två olika partner o fyra år senare ska vi nu påbörja IVF. O då såg det "fint" ut o skulle inte vara några problem efter operation o avslutad hormon behandling. Men det kan ju gå lätt för er också inget som säger att det inte går! Men sök hjälp tidigt om det inte går när ni väl börjar skaffa barn, kan vara långa köer!

Åh, det är detta jag är rädd för Att vi bestämmer oss för "okej, vi försöker, ut med spiralen" - och sen behöver man snurra runt med IVF och alla dess långa väntetider.

Grejen är att jag NÄR jag tar ut spiralen helst vill bli gravid relativt snabbt, inom 1 år. Smärtorna som kommer av att ha en menscykel är så brutala att jag inte skulle klara av det i flera år. Det har jag redan gjort så det räcker Och jag kan ju inte ens äta cox-hämmare isåfall eftersom de försvårar möjligheterna att bli gravid. Enda som återstår då är morfin - och det är ju kanon att äta nästan varje dag. Not.

Jag funderar på om jag skulle ta ut spiralen och under tiden försöka hålla endon i schack med minipiller. Trots att jag hatar minipiller, jag blir nästintill självmordsbenägen av dem. Men nuförtiden äter jag både antidepp och stämningsstabiliserande, så jag kanske kan klara av minipiller bättre denna gång?

Är ju liksom lättare att sluta med ett piller istället för att ta ut en spiral. Har fått både kopparspiral och hormonspiral in - respektive utsatt under sövning, och tänker begära det även denna gång.

(Kan inte äta vanliga p-piller, har högt blodtryck och proppar i släkten).

 

[TinyWiny]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Jag har visserligen förutom endomentrios även cystor på äggstockarna som jag har haft sedan fjortonårsåldern och redan när jag var 22 år så sa min gynekolog att jag skulle vara glad att jag hade fått barn tidigt för risken var stor att jag redan då var steril. Mina barn var 2 och 4 år då och min yngsta blev till på första försöket. Första barnet tog längre tid.
Jag försökte bli gravid med min dåvarande sambo under drygt ett års tid när jag var 25-26 år men det blev inget. Antingen vara jag redan steril eller så blev det inget ändå, det kan man ju inte veta. Senare har jag inte försökt få barn så jag vet inte om jag hade kunnat få fler barn eller inte.

En fd vän till mig har mycket endomentrios och hon blev gravid lätt med ettan när hon var 30 och det tog drygt 1 år att bli gravid med tvåan när hon var 34 år. De skulle precis på första ivf-samtalet när hon plussade.

Jag säger inte att du ska skaffa barn nu men jag tycker ändå att du ska lyssna på din gynekolog. Kanske kan du gå till en annan och höra vad hen säger om läget?

Lycka till hur du än gör

 

[Sar]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

En bekant har sjukdomen och där blev det till slut barn efter flera IVF- försök.

 

[Kixlin]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Jag har tre vänner med endometrios:

Nummer ett får inte ens försöka skaffa barn. Hennes endo är riktigt illa plus att hon har andra problem också så risken är för stor helt enkelt. Och med största sannolikhet skulle hon inte bli gravid ändå.

Nummer två är 37 år. Fick ett missfall för några år sedan, har nu gjort två misslyckade IVF-försök och har blivit avrådd från att prova en tredje gång eftersom chansen att det lyckas är så försvinnande liten. De är nu mitt uppe i adoptionskarusellen och hoppas ha ett (eller två!) adoptivbarn till påsk.

Nummer tre är 32 år och har förutom endo också massor av cystor på äggstockarna. De har försökt bli gravida på egen hand i ett par år utan att lyckas. Första IVF-försöket var för några månader sedan och det lyckades direkt. Hon är nu gravid i 14:e veckan.

 

[Kixlin]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Och just det, jag har hormonspiral och jag har ägglossning som vanligt. Sköterskan som satte in den sa att en del har ägglossning, en del har det inte. Spiralen påverkar inte nödvändigtvis ägglossningen men gör så att slemhinnan i livmodern inte växer till sig vilket gör att ett befruktat ägg inte har någonstans att fästa och det är också därför man inte har mens, eftersom det inte finns någon slemhinna att stöta ut.

 

[Lenis]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Varför skulle folk som är väl insatta i ämnet skulle rekommendera att börja försöka skaffa barn en viss tid om det inte fanns fog för det?

De som lyckas trots att de är 37 med endometrios måste väl ändå vara undantaget som bekräftar regeln?

Var har jag skrivit att det inte finns fog för det? Jag skrev att 30 är ingen magisk gräns och det är det inte. Det är en ständigt fallande kurva det där med fertiliteten och det ÄR individuellt- som jag skrev så har en del svårigheter vid betydligt yngre år än 30, men det kanske du inte ville notera? Jag är läkare själv och baserar det jag uttalar mig om det erfarenhet och utbildning. Att det skulle gå en absolut gräns vid 30 finns det inget som talar för.

 

[AgentCarter]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Det allra enklaste är väl om du börjar prata med din sambo? Förklarar vad läkaren sa och berätta om din önskan om barn. Han är kanske inte förståt det "akuta" i att ni behöver skaffa barn?

Dessutom gör alla sådana här trådar mig så jäkla nojig då jag har haft problem med chokladcystor, peppar peppar slipper jag det med mina hormonpiller och jag har redan fått ett barn iallafall.

 

[hier]

Sv: Ni med endometrios: har ni haft svårt att skaffa barn?

Det allra enklaste är väl om du börjar prata med din sambo? Förklarar vad läkaren sa och berätta om din önskan om barn. Han är kanske inte förståt det "akuta" i att ni behöver skaffa barn?

Dessutom gör alla sådana här trådar mig så jäkla nojig då jag har haft problem med chokladcystor, peppar peppar slipper jag det med mina hormonpiller och jag har redan fått ett barn iallafall.

Jag tror inte heller att han riktigt förstår.
Han drog upp sin egen mammas ålder "men hon var ju 36 när hon fick mig". Ja men nu är inte jag min svärmor och hon har dessutom inte endometrios

Jag har sagt att han borde fundera lite på det här ett tag, så stämmer vi av om ett tag. Han måste få vara själv med sina funderingar, kanske bolla med polare eller så. Men hans utgångspunkt är iallafall inte de närmsta 5 åren. Han skulle nog hellre vänta ännu längre än så, eller adoptera i värsta fall. Och jag vill helst inte adoptera.