Ni med bokslukande barn (som läser själva)

[pollex]

Som före detta bokslukande barn (med läsförmåga som vida översteg min ålder, så att säga), numera bokslukande vuxen, så måste jag säga att jag hade känt mig väldigt överkörd och trampad på tårna om mina föräldrar hade "kontrollerat" vad jag läste!! Jag läste allt, verkligen allt, mellan typ 8 och 12 års ålder. Då läste jag så pass bra att språket inte var något problem - jag kunde lätt läsa t.ex. skräckböcker avsedda för en vuxen publik (den typen av böcker har ju kanske inte heller det mest avancerade språket). Jag botaniserade friskt bland böckerna i mammas och pappas bokhyllor, på mormor o morfars vind, i bibliotek och i bokhandlar. Det var sådan glädje och sådan lust förknippat med detta bokletande och -läsande och jag ser det, nu som vuxen, som väldigt mycket viktigare att bejaka den läslusten än att kontrollera innehållet i böckerna!!

Som förälder till en snart myndig dotter kan jag konstatera att jag aldrig förbjudit henne att läsa några böcker, se några filmer eller spela några spel (hon spelar dock inte och har aldrig gjort, iaf inte något mer avancerat än Candy Crush på telefonen ). Jag tror inte på förbud och jag tror inte på att skydda barn från världen. Ja, de kommer att få mardrömmar ibland och bli rädda ibland och ibland inte förstå saker. Då är det min uppgift som förälder att finnas där, stötta, prata osv. Jag tror att det i längden förbereder barn väldigt mycket bättre på ett kommande, självständigt liv (som verkligen inte alltid är en dans på rosor) än förbud och "skydd" mot allehanda otäckheter.

Det är rätt stor skillnad mellan att vara 8 och 12 också, tänker jag . Samtidigt håller jag verkligen med dig om att bejaka läslusten!

Rörande spel har jag dock en spelande sambo som liksom @Badger s man verkligen håller på åldersgränserna.

 

[pollex]

Jag har inte kollat så noga, men han har precis börjat och har hållit sig till böcker som biblioteket ställt i hyllan för typ 8-9 år. Så jag har nog iskallt räknat med att det har varit ok.

De är ju iofs så korta också så jag skulle kunna skumma igenom dem raskt.

Har ditt bibliotek så finmaskig åldersindelning på böckerna alltså? Här står ”allt” (av kapitelböcker) tillsammans på barnavdelningen sorterat på genre, bortsett från lättlästa böcker. Bland de lättlästa hittade vi dock Zombie City- och Zombie World-serierna, så åldersspannet där är också rätt stort (sonen slukade den men konstaterade att de var för korta och inte utförliga nog ).

 

[escodobe]

Oj, vilket engagemang från biblioteket! Hur gammal var du då?

Ingen aning faktiskt. Låg eller mellanstadiet? Alltså, de flesta bibliotikariena kände nog igen mig till både namn och ansikte...

Under mellan och högsradiet tillbringade jag minst någon timme eller så på biblioteket varje dag. Jag hade sådan tur att bägge skolorna hade bibliotek väldigt nära så att man kunde gå dit på lunchen.

 

[Badger]

Har ditt bibliotek så finmaskig åldersindelning på böckerna alltså? Här står ”allt” (av kapitelböcker) tillsammans på barnavdelningen sorterat på genre, bortsett från lättlästa böcker. Bland de lättlästa hittade vi dock Zombie City- och Zombie World-serierna, så åldersspannet där är också rätt stort (sonen slukade den men konstaterade att de var för korta och inte utförliga nog ).

Jo faktiskt. Men det låtsas nog vara skolbibliotek också eftersom det står och smyger i samma husbyggnad som en stor F-9 skola + "kulturcentrum". Gissar att skolan sparar in en del pengar på att skippa skolbibliotek... min stad gillar sådant -dvs att dra in på skolbibliotek och dyl (eller "jobba effektivare" -gör mer på mindre tid för lärare, helst bygger de inga skolor alls om de kommer undan med det, och det gör de).

Men biblioteket är riktigt bra, de har en hel låg hyllrad -läsalätt, läsalättsidan börjar på läsajättelätt och övergår till mer hm lättläst .

På andra sidan av den hyllan är det -läsa lite svårare (Sjöodjur i slussen osv) uppdelat på skräck- klistermärke med fladdermus, fantasy -drake, häst -häst, sport, klassiker osv. Så man behöver inte ens kunna läsa snabbt för att rycka en fladdermusbok tex. Först bokhyllan därefter är 9-12, full med härliga tjockisfantasy och dylikt, båda sidor. Vi har inte nått den hyllan ännu så jag vet inte om den är lika snällt indelad.

Vuxenavdelningen är kanske lite blek men det går ju att beställa från stadsbiblioteket och väldigt praktiskt att bara larva förbi någon gång i veckan. De skyltar utanför biblioteket med tex fantasyböcker som är riktigt bra och anföll mig direkt en gång när jag lämnade tillbaka en bok (lånad från stadsbiblioteket) för att fråga om det var ngt att köpa till dem med.

Jag misstänker att det är meningen att barnen ska kunna låna böcker helt själva totalt utan hjälp av förälder från ca 6 års ålder, eftersom jag gissar att de misstänker att inte alla barn har föräldrar som läser lika bra svenska som de själva gör. Tycker det är väldigt bra att små barn kan låna böcker hur lätt som helst och självständigt. Skolan ser också till att alla barn har eget bibliotekskort, ingen pardon och undansmitning från föräldrar. De får hem en lapp och uppmaning att skriva under så får de bibliotekskort av läraren sedan, i första klass, första månaderna. Läraren lånar också böcker på sitt bibliotekskort som barn får ta hem. Sedan går hela klassen då och då och lånar böcker på sina egna kort (så de lär sig hur man gör).

 

[Hyacinth]

... i vilken mån kollar ni upp de böcker som barnen läser?

Jag har en bokslukande åttaåring som läser fort och väl, så nya böcker måste till ideligen. Det är ett kärt besvär att ordna , men ibland slås jag av tanken att det finns en risk att något ska visa sig vara för spännande/läskigt/skrämmande - han har en rätt krigisk smak . Har det hänt er? Hur gör ni?

Jag kollar inte upp, men levererar glatt böcker på löpande band. Hen säger till om det är för läskigt, då läser vi ihop.

 

[Roheryn]

Det är rätt stor skillnad mellan att vara 8 och 12 också, tänker jag . Samtidigt håller jag verkligen med dig om att bejaka läslusten!

Ja, visst är det skillnad på att vara 8 och att vara 12! I mitt fall, när jag var barn, hade jag dock full frihet att välja böcker både som 8-åring och som 12-åring, även om jag kanske valde olika böcker när jag var 8 respektive 12. Och jag valde konsekvent under hela uppväxten böcker avsedda för en äldre ålderskategori än den jag tillhörde - för att min språkliga utveckling hade kommit längre än jämnårigas. Att tvinga in mig i "rätt" kategori böcker hade definitivt dödat all läslust (hade nog med sånt i skolan - på fritiden fick jag ju äntligen läsa det jag ville!!!)

 

[pollex]

Jo faktiskt. Men det låtsas nog vara skolbibliotek också eftersom det står och smyger i samma husbyggnad som en stor F-9 skola + "kulturcentrum". Gissar att skolan sparar in en del pengar på att skippa skolbibliotek... min stad gillar sådant -dvs att dra in på skolbibliotek och dyl (eller "jobba effektivare" -gör mer på mindre tid för lärare, helst bygger de inga skolor alls om de kommer undan med det, och det gör de).

Men biblioteket är riktigt bra, de har en hel låg hyllrad -läsalätt, läsalättsidan börjar på läsajättelätt och övergår till mer hm lättläst .

På andra sidan av den hyllan är det -läsa lite svårare (Sjöodjur i slussen osv) uppdelat på skräck- klistermärke med fladdermus, fantasy -drake, häst -häst, sport, klassiker osv. Så man behöver inte ens kunna läsa snabbt för att rycka en fladdermusbok tex. Först bokhyllan därefter är 9-12, full med härliga tjockisfantasy och dylikt, båda sidor. Vi har inte nått den hyllan ännu så jag vet inte om den är lika snällt indelad.

Vuxenavdelningen är kanske lite blek men det går ju att beställa från stadsbiblioteket och väldigt praktiskt att bara larva förbi någon gång i veckan. De skyltar utanför biblioteket med tex fantasyböcker som är riktigt bra och anföll mig direkt en gång när jag lämnade tillbaka en bok (lånad från stadsbiblioteket) för att fråga om det var ngt att köpa till dem med.

Jag misstänker att det är meningen att barnen ska kunna låna böcker helt själva totalt utan hjälp av förälder från ca 6 års ålder, eftersom jag gissar att de misstänker att inte alla barn har föräldrar som läser lika bra svenska som de själva gör. Tycker det är väldigt bra att små barn kan låna böcker hur lätt som helst och självständigt. Skolan ser också till att alla barn har eget bibliotekskort, ingen pardon och undansmitning från föräldrar. De får hem en lapp och uppmaning att skriva under så får de bibliotekskort av läraren sedan, i första klass, första månaderna. Läraren lånar också böcker på sitt bibliotekskort som barn får ta hem. Sedan går hela klassen då och då och lånar böcker på sina egna kort (så de lär sig hur man gör).

Det där med olika symboler för genrerna känner jag igen, det är samma här!

Likaså får barnen ett lånekort i ettan, men eftersom både sonen och jag uppenbarligen är lite lata så lånar vi allt på mitt eftersom det är enklast att administrera.

Det du berättar om lånekorten får mig dock att tänka på en krönika jag läst men såklart inte kan hitta längre, om föräldrar som känner att de behöver neka sitt barn lånekort eftersom de är rädda att bli betalningsskyldiga om en lånad bok skadas eller försvinner, vilket kanske inte ekonomin tål - men det låter inte som att det har uppstått hos er med tanke på hur upplägget ser ut?

 

[pollex]

Ja, visst är det skillnad på att vara 8 och att vara 12! I mitt fall, när jag var barn, hade jag dock full frihet att välja böcker både som 8-åring och som 12-åring, även om jag kanske valde olika böcker när jag var 8 respektive 12. Och jag valde konsekvent under hela uppväxten böcker avsedda för en äldre ålderskategori än den jag tillhörde - för att min språkliga utveckling hade kommit längre än jämnårigas. Att tvinga in mig i "rätt" kategori böcker hade definitivt dödat all läslust (hade nog med sånt i skolan - på fritiden fick jag ju äntligen läsa det jag ville!!!)

Ja, att begränsa till ”rätt” ålderskategori har jag inte ens övervägt! (och i skolan får han fin hjälp av läraren att hitta böcker på sin läsnivå , bortsett då från det som de läser gemensamt i klassen och han därför måste läsa, det är jag väldigt tacksam för!)

 

[Badger]

Det där med olika symboler för genrerna känner jag igen, det är samma här!

Likaså får barnen ett lånekort i ettan, men eftersom både sonen och jag uppenbarligen är lite lata så lånar vi allt på mitt eftersom det är enklast att administrera.

Det du berättar om lånekorten får mig dock att tänka på en krönika jag läst men såklart inte kan hitta längre, om föräldrar som känner att de behöver neka sitt barn lånekort eftersom de är rädda att bli betalningsskyldiga om en lånad bok skadas eller försvinner, vilket kanske inte ekonomin tål - men det låter inte som att det har uppstått hos er med tanke på hur upplägget ser ut?

Neej, på barnböcker brukar det väl inte vara några större avgifter eller? Eller om det är på barnlånekort. Så himla lätt är det inte att skada böcker, mitt barn har aldrig lyckats skada en bok egen eller annans så att jag skulle skämmas att lämna den till biblioteket. (Han är kanske iofs extrem, inte ens älskade böcker han hade som liten såg lästa ut när förskolan högg dem, lämnade in dem på en förskoleloppis och personalen la aldrig ut dem på loppisen, de bara satte in dem i förskolans bokhylla )

Iofs har jag alltid varit hyggligt tydlig med att man är försiktig med böcker så barnet har aldrig lärt sig att man kan rita i de egna och sitta på dem men ska vara försiktig med bibliotekets. (Helt ärligt vissa som säger att deras barn inte är försiktiga med böcker sitter ju och ser på medan barnet ritar i boken eller bänder den bakfram utan att ta tillbaka den. Samma sak med serietidningar, viker dem åt alla håll. Gnaga på ett hörn är ju en annan sak. För små barn behöver man ju inte ens ha böckerna och pennorna på samma ställe.)

Tappa bort skulle ju vara en större risk, det har hänt ett par gånger att vi fått påminnelse med faktura om borta bok, mamma har haft den osv. Men då har vi ju letat tills vi hittat den. Jag tror att om vi hade gått dit och gråtit så skulle det kanske ordnat sig? Sedan skulle vi faktiskt kunnat vara mer noga med låneböckerna. Jag har dem på speciella platser, olästa, pågående, återlämnas. Gissar att folk som är mer ordningsamma har svårare eftersom de då måste sätta dem i barnets bokhylla bland barnets andra böcker istället för i en hög. Men att vi kunde vara mer noggranna och då inte få påminnelser och de där fakturorna.

Sedan har jag lite attityden att jag "hyr" böcker, men det är frivilligt och hade inte varit jobbigare att vara mer noga. Sedan är det ju mycket billigare än att köpa böcker som är alternativet och roligare än att låta bli att läsa dem. Vi tar lite vilket som lånekort av våra båda. Sedan har vi lånekort på ett par orter där vi brukar vara ofta också, det är lite läskigare.

Men jag tror de oroar sig i onödan? Inte ens som 9-14 åring då jag lånade högar av böcker på biblioteket lyckades jag tappa bort eller förstöra en enda. Då hade jag dem också i två högar på golvet, lästa och olästa.

 

[Badger]

Det där med olika symboler för genrerna känner jag igen, det är samma här!

Likaså får barnen ett lånekort i ettan, men eftersom både sonen och jag uppenbarligen är lite lata så lånar vi allt på mitt eftersom det är enklast att administrera.

Det du berättar om lånekorten får mig dock att tänka på en krönika jag läst men såklart inte kan hitta längre, om föräldrar som känner att de behöver neka sitt barn lånekort eftersom de är rädda att bli betalningsskyldiga om en lånad bok skadas eller försvinner, vilket kanske inte ekonomin tål - men det låter inte som att det har uppstått hos er med tanke på hur upplägget ser ut?

Eller du menar att föräldrar avstått från att skaffa barnet lånekort? Det vet jag inte, i så fall har läraren inte tagit upp det med hela klassen. Det verkar dock vara helt problemfritt att barnen lånar på hennes om de glömt. Det går jämt ut efterlysningar på låneböcker på veckoutskicken.