Diana

Trådstartare
Igår hade vi träff med föräldragruppen med besök av en barnpsykolog. Hon tyckte att bebisarna helst skulle sova i eget rum, för vi vuxna kunde störa. Att man efter fyra månader inte behövde mata på natten, utan om barnet vaknade skulle man gå in och lägga en hand på magen. Om skriket eskalerade skulle man ta upp.

Vad tycker ni om det här och hur har ni gjort?

E. brukar somna vid bröstet och sova i ca 5 timmar. Sen vaknar han och äter, om han inte somnar så vaggar vi honom och sen lägger ner. Då sover han i ca 3 timmar, äter lite och vaggas till sömns. Han sover oftast i våran säng ibland sover han första passet i sin säng, som står nedanför våran säng.

Är jag helt ute och cyklar när jag tycker att en så lite inte ska behöva skrika tills han somnar? Eller har jag fattat fel? Tror att jag och sambon tycker lite olika.
 
Sv: Nattning

Jag tror inte att man kan generalisera om nånting när det gäller små bebisar - vissa 4-månaders sover hela natten och behöver inte äta, andra behöver äta. Endel kan skrika en lite stund innan de somnar, mina första två var rent av såna att de sov bättre efter en lite skrikperiod - de jagade liksom inte upp sig.
 
Sv: Nattning

Barnet bör sova där det och föräldrarna sover bäst. Om det är i föräldrarnas säng, i en egen säng i föräldrarnas sovrum eller i ett eget rum spelar väl ingen roll. Whatever works.

Att inte nattamma efter 4 månaders ålder... jag vet inte riktigt hur bra det går ihop med helamning 6 månader vilket ju är vad som rekommenderas i Sverige. På min MVC/BVC rekommenderas även fri amning vilket inte heller går ihop med att man ska styra så att barnet inte äter på natten.

För mig känns det intuitivt fel att inte lyssna på mitt barn (som är 4 månader nu). Är han hungrig är det klart han ska få äta även om det är mitt i natten, han är ett spädbarn. Oftast sover han hela natten (trots att han sover i föräldrarnas rum) men i perioder vill/behöver han äta någon gång och då får han självklart göra det. Efter nattamning får han stanna kvar i sängen och han sover genom natten ändå.

Vi gör alla fel enligt den barnpsykologen, men för oss känns detta intuitivt rätt och det funkar bra för oss. Att låta E ligga och skrika är inte ett alternativ. Däremot innebär hans skrik på natten inte alltid att han är hungrig, ibland kan det vara så att han blir lugn och somnar om bara han får nappen.
 
Sv: Nattning

Tuva är 6,5 månad och hon vaknar X antal gånger under natten. Hon behöver oftast snutta lite på mig för att komma till ro och somna om igen. Jag tror hon äter 2-10 minuter, jag hinner alltid somna ifrån.
Ibland vaknar hon 6 gånger... ibland 3.

På kvällen när vi lägger henne går vi oftast med henne tills hon somnar och då läggs hon i spjälsängen. Hon vaknar ofta till efter 40-60 min och då får man gå igen (fast nu sista 3 dagarna har man kunnat ge nappen och vagga på sängen så har hon somnat igen. KORS!). Sen när hon vaknar efter att vi gått och lagt oss bärs hon över till stora sängen. Det brukar oftast vara runt 23-01.



Jag vill inte ha det såhär egentligen. Men har inte kommit för oss att ta tag i det. Vill inte ha hemska nätter med massa gråt för att minska på amningen och att hon ska komma till ro själv. Nu ammas hon bara på nätterna och snart ska jag försöka utesluta det också. Erbjuda välling istället.

Känns inte roligt att behöva köra med 5mm eller andra metoder där barnet gråter hysteriskt. Inget för mig!
 
Sv: Nattning

Fortsätt med de nattningsrutiner ni har - Ni känner ert barn bäst och er lille verkar ju nöjd.

Att små bebisar ska skrika sig till sömns tycker jag är grymt - Läst att det kan leda till syrebrist, om det är sant eller inte vet jag ej.

Vår 7 månaders kille har haft eget rum sedan två veckor tillbaka och det fungerar däremot bättre - När han sov i vårt rum blev han störd när jag tassade in i rummet. Golvet knarrar och prassel från sängkläder, tog ca 2-3 minuter så var han vaken och han fick sövas på nytt, sedan upprepades samma sak när sambon kom för att lägga sig sedan kunde han vakna till varannan timme.

Nu i eget rum vaknar han dock fortfarande under natten men det går flera timmar emellan.

Att inte få äta under natten fungerar inte på vår lillkille, testade under några dagar att ge vatten i stället men han vaknade stup i ett och var ledsen. Provade då att ge en liten flaska välling i stället, han vart då mätt & nöjd och somnade gott om - Så lite mat nattetid verkar han behöva, sedan är ju alla barn olika.

Oscar somnar vid 18.30-19.00, brukar vakna till vid 21.30 då får han lite vatten eftersom det inte är längesedan han åt en flaska välling. Sedan vaknar han vid 00.30 och då är han hungrig och äter ca 110 ml majsvälling, somnar om till ca 04-04.30 och äter yttligare 110 ml välling sover sedan till 7.30-8.00 då vi går upp.

Mvh Linda
 
Sv: Nattning

Rasmus började sova 8 timmar i sträck när han var 2 veckor gammal, och flyttade till eget rum när han var 5 månader om jag minns rätt. Det var absolut det bästa för honom. Han valde själv att inte äta på natten och fick då flytta från våran säng till egen, men kvar i vårt sovrum. Sen började vi väcka varandra alla 3 och hela familjen var trötta och då flyttade han ut till sitt rum och alla 3 började genast sova mycket bättre.

Hade han velat äta på natten hade han fått de, hade han velat sova mellan oss så hade han fått göra det. Men nu ville han inte det och då fick vi göra som han ville.

Alla barn är så olika, när vi nattar Rasmus lägger vi ner honom i hans säng, säger God natt syns i morgon och går ut och stänger dörren, det ska vara kolsvart i hans rum och han ska vara själv. Lika så när han är trött, då ska han inte sitta hos oss och varva ner utan då vill han bara vara ifred.

Vi har nog gått upp max 10 ggr sen han flyttade till eget rum för 1 år sen och alltid när han vaknat har vi tagit upp honom och erbjudit mat.
 
Sv: Nattning

Jag tror också alla är unika. Elina sover bäst i egen säng, eget rum, har gjort sen 8-9 veckors ålader. Däremot äter hon FORTFARANDE på natten, 11 månader gammal ... försökte att ge henne vatten bara istället men det resulterade i jättelessen bebis lääääänge, så jag matar på. Hon slutar säkert inom sinom tid.
 
Sv: Nattning

Delvis KL.

Jag hoppas att alla hör/märker skillnad på gråt och gråt. Mina barn kunde gny-gråta en stund innan de somnade, men de var liksom inte ledsengråt. Om de var ledsna så var gråten annorlunda. Att gråta för bebisarna är inte så farligt bara man vet varför och reagerar "rätt" beroende på vilken gråt det är. Att inbilla sig att barnen aldrig skall gråta - blir konsigt. De har ju inte så många uttryckssätt och gråt uttrycker ju så mycket - allt är inte olyckligt eller övergivet.
 
Sv: Nattning

Hon slutar säkert inom sinom tid.

Hi hi, ja det är ungefär som med sonen som velat ha sov-sällskap väldigt länge - nån sa till mig - när de är 15 så är det få som sover i föräldrarnas säng. Men fan vet om inte min unge gärna sover i ledig "vuxensäng" även när han är 15.
 
Sv: Nattning

Helt emot hur våran familj funkar; vi har anpassat oss mkt efter barnen (samsover länge tex).
Jag skulle då hellre ha spjälsäng men i samma rum, än att låta en liten bebis bo alldeles ensam i eget rum, tror inte det är så naturen menade att bebisar skulle växa upp.
 
Sv: Nattning

Det är absolut skillnad på "gråt och gråt". (fast jag har svårt att lyssna på gnäll/smågråt också, mamma"hjärtat" säger ifrån).

Mina barns gråt har väldigt fort gått över från "lite gnygråt" till riktig gråt om man försökt natta på ett sätt de inte vill (dvs i sängen utan amning, oftast), därför har vi nattat på andra sätt (med amning, eller promenad med sele/sjal eller vagn, eller bilen om man ändå ska någonstans).
 
Sv: Nattning

Typ så är barnens kusin (hon är 2,5 månad mindre än min yngsta). Det är verkligen skillnad från barn till barn redan från födseln!
 
Sv: Nattning

Jag håller med dig.


Här somnar båda barnen utan skrik och gråt i trygghet med mamma eller pappa, skulle aldrig falla oss in att köra med en så dum metod.
 
Sv: Nattning

Jag hör absolut skillnad, hade jag gått upp så fort de låtit från hans säng hade jag fått gå upp typ 50 ggr fler gånger än vad jag behövt. Men jag skulle aldrig lägga ner honom i sängen gråtandes, utan det ska vara tyst när man går och lägger sig. Sen kan det hända att han efter 20 minuter börjar babbla där inne och små tjuta eller vad man ska kalla de. Han gråter inte men låter som det, ett tjut, sen tyst ett tag, så kommer ett till bara för att kolal om de händer något ;) Gör det inte de så lägger han sig och sover istället.
 
Sv: Nattning

Dom kanske inte "behöver" äta på natten men nu för tiden är det väl fri tillgång till närhet och mjölk som är det "rätta"?
Vi hade dottern i sovrummet första 4 mån ungefär sen fick hon rummet intill, och ja vi sov alla 3 mkt bättre :) Hon åt då ersättning ett par ggr om natten. Mat och närhet har hon fått fri tillgång till :)
 
Sv: Nattning

Försöker svara alla samtidigt eftersom min datortid är väldigt begränsad...

Det som dom flesta har skrivit här att alla barn är olika, det borde ju psykologen veta men det var det inte tal om alls. Jag kände att jag inte ens orkade kommentera det hon sa. Vissa barn sover säkert bättre själva och i eget rum, det har vi ingen möjlighet att testa då får han sova i hallen:)
Jag hör skillnad på gråt och gny gråt, i vagnen eller bilen så gnyr han alltid innan han somnar. Gny gråt går bra men jag skulle inte klara av 5 minuters metoden med skrik, för han skulle ju inte sluta bara för att jag går in och klappar honom på magen.

I natt vaknade han flera gånger, men en gång lyckades han somna själv. Han låg bredvid mig och hade ätit färdigt, sen helt plötsligt så sov han. Men han vaknad efter ca 20 min...
Hur gör ni/har gjort på dagarna? Han sover bra hos mig men lägger jag ner honom så vaknar han efter ca 20 min. Nu försöker jag inte ens lägga ner honom, är det dumt? Ska man träna på att ligga själv? Man blir väldigt låst när man måste sitta still i två timmar. Det fungerar inte bättre i vagnen, det tar lång tid innan han somnar och han sover max 30 min.
 
Sv: Nattning

Helt emot hur våran familj funkar; vi har anpassat oss mkt efter barnen (samsover länge tex).
Jag skulle då hellre ha spjälsäng men i samma rum, än att låta en liten bebis bo alldeles ensam i eget rum, tror inte det är så naturen menade att bebisar skulle växa upp.

Men även åt det HÄR hållet är bebisar olika. Jag VILLE som sagt ha min dotter i min säng, men hon sov jättedåligt. Då VILLE jag ha henne i sin spjälis i vårt rum, men hon sov inte bra förrän hon fick sova i sitt eget rum. För oss funkade det bäst. Trots att min inställning var att hon skulle vara nära nära. Men hon ville inte. Hon är trygg och när hon vaknar ligger hon glatt och gurglar tills vi kommer, och har gjort så sen 2 månaders ålder.

Hennes rum ligger alltså ca 3 steg från vårt rum, men jag känner bara att jag lätt tar åt mig när jag hör att bebisar inte är menade att ligga ensamma (och jag skulle hållit med för ett år sedan) och känner mig tvungen att säga att de faktiskt är OLIKA. Hon VILL sova ensam.
 
Sv: Nattning

Inte ska dem behöva skrika sig till sömns heller.
´Är barnet hungrigt lär det inte somna förrän det ätit alla fall
 
Sv: Nattning

Om du känner att du VILL lägga ifrån dig honom när han somnat, testa att hålla honom i famnen i tex ett fårskinn eller något annat som håller värmen, så att han inte får en temperaturskillnad när du lägger dig ifrån honom. Det var det som funkade på min brorson iaf. Eller så kanske det är enklare att lägga sig i sängen och natta, och sedan försiktigt hasa bort när han somnat?

Ni hittar säkert ert sätt :) Det finns inga rätt och fel, jag tror inte man måste 'träna' på sånt om man själv inte ser det som ett problem (att du blir låst och sånt)
 
Sv: Nattning

Jag bar i bärsjal, så antingen fortsatte jag bära i sjalen och fixade på, eller oxå så när han hade somna ordentligt så knöt jag försiktigt av mig sjalen och la honom i sängen eller vagnen, vilket som bäst just då tillsammans med sjalen, sen såg jag till att hålla mig i närheten så jag hade koll men han sov oftast bra så. Dottern hade jag ingen bärsjal till så där höll jag på att bli knäckt när hon helt plötsligt insåg att vagen var toppen, utomhus.. :crazy: Så ville jag ha henne att sova så var det bara att klä på, stoppa i vagen och ibland hann jag inte ens förbi husknuten innan hon somna, sen stod vagen utanför på altanen, under tak och utan drag, jag hade fönstret öppet och hade koll, men hon kunde sova flera timmar så.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Sonen blev 5 veckor i lördags, och har sen ett par dagar tillbaka börjat med något när han sover eller håller på att somna. Armarna åker...
Svar
1
· Visningar
653
Senast: Bufera
·
Gravid - 1år Kommer ofta upp mat igen när vi lägger ner bebis, trots att vi matat mer upprätt, tagit pauser för att rapa mitt i måltiderna, och...
Svar
1
· Visningar
386
Senast: falukorw
·
Gravid - 1år Jag behöver hjälp för håller på att bli galen. Min 3 månaders bebis sover så dåligt på nätterna. 1 natt på en 14 veckors period är...
2
Svar
23
· Visningar
1 928
Senast: G-uldlock
·
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 898

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • Valp 2025
  • Tips på mellanstor hund för barnfamilj

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp