Sv: När vet man att det är nog?
*tar sista*
Jag hade också tagit den till klinik igen för att göra en (sista?)utredning.
Kolla artrosen på halskotpelaren framförallt. Vart sitter den? Kontraströntgad?
Det sista jag hade gjort med en sån här 'problemhäst' är att sälja. Bättre då att ta bort. Då är du säker på att den inte far illa i framtiden.
Fast man kan ha tur också!
Min storhäst skadade sig och den påföljande hältan uttryckte sig på ett högst svårdiagnosticerat sätt. 3 veterinärer under tre år på välrenommerade kliniker efter diverse rekommendationer krävdes innan vi förstod vad som var fel. Han hade pålagringar i ländryggen, vilka gjorde att han kunde gå ren på rakt/lätt böjda spår, men så fort man försökte göra sidvärtsrörelser fick han ont.
Hästen var dock världens snällaste på alla sätt, och mycket personlig, så jag ville verkligen inte avliva honom "i onödan". Jag själv kunde inte ha kvar honom, då jag var tvungen att flytta från stockholm till umeå för att gå på en utbildning jag absolut inte kunde tacka nej till. Sommaren innan jag skulle börja läsa var vidrig. Jag var nästan kär (
) i hästen, och kunde för allt i världen inte stå ut med att han skulle avlivas för min utbildnings skull.
Hur som helst, stallägaren där han stod inackorderad hade en kompis på landet med eget stall som gärna ville ha en snäll häst att rida ut på (!!!!). Där har han nu stått sedan 2010! Jag hälsar på honom ibland och han har det hur fint som helst
, han är väl mottagen av alla där, och en tjej tränar bruksridning med honom
. Där kommer han förmodligen stå för resten av sitt liv. Gården har ägts inom den familjen länge, och jag har mycket svårt att tro att familjen skulle lämna den. Alla andra åldrande hästar har fått avsluta sina dagar där.