Ja, även fast det är många år sen så kan det ju komma tillbaka... Eller ligga kvar men att han dolt det bra...
Han har alltid varit den ”tuffa” av oss, bilat ner till England ensam, backpackat, bott i Spanien på en farm några månader, drog från lilla Dalarna till Malmö och pluggade utan att känna en kotte. Kom tillbaka hit och fick jobb, sen saknade han Malmö så mycket så han började söka jobb där helt random, fick jobb, lämnade fast anställning och fin lägenhet här och flyttade in i ett kollektiv tills vidare. Sen fick han tillslut som sagt en egen lägenhet där nere.
Jag är en fegis som knappt varit utanför kommungränsen. Så jag vet inte... Om han varit deprimerad så kanske han ”vågar” göra något åt det också... Det är ju det jag är orolig för. Mamma är mer orolig för att han åkt på Corona och ligger inlagd. Törs inte yttra min oro för henne heller, men har jag inte hört något av brorsan i morgon när jag är dit och hämtar hunden så kan jag inte vara tyst längre... Vi får ringa jobbet,är han inte där så då är det allvar.