När ni var små...

[hastflicka]

Herregud 11 barn! Jag har fullt upp med en unge, fattar inte hur folk kan hinna med att ha två!

Jag VET Jag har tre barn ... och kan inte forsta hur jag lyckats uppfostra dem sa himla bra.

FAAN vad jag hatar fyrverkerier!

Tack och lov är kisse som är kvar inte berörd men fy vad jag avskyr skiten. De spyr ut en massa tungmetaller också, plus brandrisken.

Nej, förbjud skiten för allmänheten och tillåt bara proffs att hantera dem.

Har i Oregon ar alla fyrverkerier forbjudna for allmanheten pa grund av brandrisken. Halva staten ar alltid okenklimat, medan den andra halvan ar regnskogsklimat ... MEN vi har valdigt torra sommrar sa blir det skogsbrand tenderar valdigt stora omraden att brinna upp. Sa det ar forbjudet utom for officiella tillfallen som 4th of July och nyar nar manga stader skjuter upp fyrverkerier.

 

[Zewz]

Jag drömde om att bli veterinär, eller när jag var riktigt liten - flygvärdinna (!?).
Jag är utbildad i digital media men jobbar som dödgrävare och har en egen firma där jag fotar lite och gör lite weblösningar.

 

[sthu]

När jag var liten ville jag bli veterinär, zoolog eller nåt liknande.
Jag läste kultur på gymnasiet, skolade om och läste etologi på universitetet.
Insåg att jag inte vill driva eget mycket pga psykisk ohälsa, och då är arbetsmarknaden mycket begränsad.

Nu jobbar jag som kabelanvisare. Så kan det gå!

 

[Diderot]

På högstadiet skrev jag i en uppsatts på svenskan att jag skulle jobba med forskning, och forskning har det blivit. Jag har däremot aldrig haft det som ett mål som jag har jobbat mot, men det har öppnat sig trevliga möjligheter inom det området så jag har som bara råkat bli kvar inom forsket, även om jag hela tiden tänker att jag ska lämna...

Något drömyrke har jag nog aldrig haft, det var kanske därför jag drog till med forskning i den där uppsatsen, om en försöker ge sken av att vara en ambitiös elev så är väll forskning en ganska bra sak att komma med

 

[mandalaki]

@Sonic76 Jag måste fråga: kände du verkligen inte till att man kunde få studielån för att studera?

 

[Sonic76]

@Sonic76 Jag måste fråga: kände du verkligen inte till att man kunde få studielån för att studera?

Nej
Ingen informerade om att man kunde få det då.
Då hade jag nog gjort helt annorlunda

 

[Miran]

Pluggade sedan massa foto och annat konstnärligt för att inse att jag hellre jobbade på skatteverket än fotade för mitt uppehälle.

Varför?

 

[mandalaki]

Nej
Ingen informerade om att man kunde få det då.
Då hade jag nog gjort helt annorlunda

Jag minns inte heller någon särskild information men - alla visste ju? Ingen pratade om CSN annat än som myndighet men studielån var ju ett välkänt begrepp.

 

[Hyacinth]

Nej
Ingen informerade om att man kunde få det då.
Då hade jag nog gjort helt annorlunda

Men, hur trodde du all andra finansierade att studera?

 

[Hyacinth]

Varför?

För att jag fick nån mardröm om att fota nyfödda och skolklasser

 

[Sonic76]

Men, hur trodde du all andra finansierade att studera?

Jag vet inte
Så här i efterhand känns det ju mysko att jag inte visste men ingen tog ens upp möjligheten.

 

[Sonic76]

Jag minns inte heller någon särskild information men - alla visste ju? Ingen pratade om CSN annat än som myndighet men studielån var ju ett välkänt begrepp.

Mina föräldrar var lågutbildade och många vi umgicks med med.
Så att läsa på högskola var inget jag stötte på bland bekanta.
Storasyrran läste ju till ssk sen men då hade vi inte så mycket kontakt så jag visste inte hur hon och maken försörjde sig mer än att jobba

 

[mandalaki]

Mina föräldrar var lågutbildade och många vi umgicks med med.
Så att läsa på högskola var inget jag stötte på bland bekanta.
Storasyrran läste ju till ssk sen men då hade vi inte så mycket kontakt så jag visste inte hur hon och maken försörjde sig mer än att jobba

Ok, jag fattar. Mina föräldrar var också lågutbildade och min syster gick en utbildning på en termin. Så varifrån jag fick att det finns studielån vet jag inte. Men turligt nog visste jag.

 

[Stefffie]

Jag minns att nör jag var liten så skulle jag dela ut tidningar på morgonen, jobba som advokat på dagen och sen vara pizzabagare på kvällen - en riktigt workaholic!

Jag vet inte om jag någonsin haft riktigt seriösa och väldefinerade karriärsdrömmar - i mitten av tonåren funderade jag ganska mycket på diplomatrollen, men det blev nte riktigt av. Läste natur på gymnasiet och med ett riktigt plugghuvud gick jag ut med högsta betyg - flyttade sedan till UK för en universitetsutbildning i politik, filosofi och ekonomi, mest driven av romantiska ideer om att studera i US/UK. Har nu bott i UK i över 7 år och är i processen om att ansöka om medborgarskap.
Vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor, och jobbar som management konsult för finansbolag för att födriva tiden och betala räkningarna.

Väldigt sugen på att börja plugga igen och läsa en Masters, men vill ha en tydligare målbil och plan innan jag investerar alla de pengarna (förlorad inkomst + studieavgifter). En del tankar går tillbaka mot advokat/rättsväsendet då jag är väldigt intresserad av samhällsfrpgor och rättvisa, men skrämms av att det är en sån "definitiv" utbildning - med en utb i juritik så "måste" du ju jobba i rättsväsendet.,..

Jag drömmer om att ha en roll där jag är med i samhällsutvecklingen, har en lagom dos internationell samarbete och en härlig mix av politik och juridik. Jag får se om jag hittar något som passar in på den beskrivningen. .

Det här låter som mitt drömjobb också - du får ropa om du hittar nåpgot passande!

 

[Petruska]

Jag drömde inte om jobb som barn. Jag tänkte mig nog att jobb kom automatiskt genom att man blev vuxen.

Och det gjorde det ju. Jag har inte känt att det har gått att undvika.

 

[EmmaN]

Jag drömde om att skapa dataspel med hästar. Jag hade en bok där jag gjorde beskrivningar av vilka hästar som skulle finnas med, scenarion, ritningar på utrustning och kläder till både häst och ryttare. Det skulle vara roligt att kolla i den boken idag hehe. Jag utbildade mig dock till lärare men IT-intresset har alltid suttit i och jag fick för ett par år sedan möjlighet att jobba som IT-pedagog på skolan på 50% och till hösten blir det 100% med IT, på en annan skola. Så lite har jag ändå lyckats förverkliga min IT-dröm, även om jag inte skapar dataspel men det kanske kommer.

 

[Jocelyn]

Jag hade nog inga specifika drömmar mer än hästar och gärna inom dressyr. Bagare eller konditor har och är väl fortfarande en dröm men jag vet inte om det egentligen passar mig. Jag vet dock fortfarande inte vad jag vill hålla på med Just nu är jag inne på min tredje säsong som hästskötare i fälttävlansstall i England. Två av dessa som head girl/tävlingsgroom. Verkligen inget drömjobb men för tre år sen sökte jag en plats som working student här och anställdes rätt omgående som groom istället . När föregående head girl lämnade erbjöds jag hennes tjänst och tja, här är jag..

 

[Miran]

Jag drömde inte om jobb som barn. Jag tänkte mig nog att jobb kom automatiskt genom att man blev vuxen.

Och det gjorde det ju. Jag har inte känt att det har gått att undvika.

Själva grejen med att vara anställd var väl inte det som föresvävade mig, utan mer att ha roligt medan jag gjorde nytta. Alltså rädda livet på hästar och andra djur medan jag skrev spännande äventyr. Att andra skulle lägga sig i vad jag gjorde ingick inte i konceptet. Och har man rätt jobb vill man ju inte undvika det?

 

[Petruska]

Själva grejen med att vara anställd var väl inte det som föresvävade mig, utan mer att ha roligt medan jag gjorde nytta. Alltså rädda livet på hästar och andra djur medan jag skrev spännande äventyr. Att andra skulle lägga sig i vad jag gjorde ingick inte i konceptet. Och har man rätt jobb vill man ju inte undvika det?

Nu var det vad jag tänkte som barn som var frågan, ju. Jag drömde inte om barn och bostad heller, utan uppfattade det nog som sånt som kommer automatiskt, det med.

Att "göra nytta" drömde jag inte om, det står helt klart.

Organisationsformen kring det hela ser jag som sekundär. Uppvuxen i småföretagarland, lockade företagandet INTE i alla fall.

 

[Miran]

Nu var det vad jag tänkte som barn som var frågan, ju. Jag drömde inte om barn och bostad heller, utan uppfattade det nog som sånt som kommer automatiskt, det med.

Att "göra nytta" drömde jag inte om, det står helt klart.

Organisationsformen kring det hela ser jag som sekundär. Uppvuxen i småföretagarland, lockade företagandet INTE i alla fall.

Du har väl inte heller läst Kulla-Gulla?
Jag ville göra nytta, helt klart. Och även i den barnvärld jag minns (alltså efter 8 års ålder) så hade jag redan då bestämt att jag inte ville ha någon man och definitivt inga barn. (det gick iofs sig sådär med båda dessa beslut) Bostad räknade jag dock med som en självklarhet.