När ledarskapet brister

[kolblakkur]

Hej Bullen,
Jag har ett problem - eller ja, två problem i form av personer. Mina två chefer är bakom flötet. Den ena är en omplacering då förra arbetsplatsen lyckats bli av med hen efter många års tjatande om att hen är en fruktansvärt dålig chef. Vilket hen verkligen är och nu är hen vår arbetsplats bekymmer. Den andra är skvallerkärring som pratar om sina anställa med andra anställda och mobbar en anställd. Cheferna är ökända i kommunen för att de dels inte kommer överens (de hatar varandra - perfekt i delat ledarskap) och för att de är kassa chefer. Även deras egna kollegor vet detta.

Det är nu sju personer som sagt upp sig inom loppet av två månader. Det var en som började och sedan rullade det bara på.

Jag vet inte om jag orkar vara kvar men jobbet har framför allt två fördelar: 1.) Det är i byn jag bor i. Det tar tre minuter att cykla dit. 2.) Det är deltid. Jag har egentligen en annan utbildning men där finns bara heltidstjänster inom det yrket lediga hela tiden. Jag kan inte jobba heltid, kontorstider - jag går under.

Har fantastiska kollegor och det blir många skratt varje arbetsdag. Men många favoriter har också slutat för de orkar inte med ledarskapet mer.

Så nu behöver jag pepp för att bita ihop och bara ta skit - eller byta jobb. Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka? Vill bara be dem äta bajs och springa ut genom dörrarna - samtidigt som jag vill jobba kvar med mina kollegor.

 

[Lovisaleonora]

Hej Bullen,
Jag har ett problem - eller ja, två problem i form av personer. Mina två chefer är bakom flötet. Den ena är en omplacering då förra arbetsplatsen lyckats bli av med hen efter många års tjatande om att hen är en fruktansvärt dålig chef. Vilket hen verkligen är och nu är hen vår arbetsplats bekymmer. Den andra är skvallerkärring som pratar om sina anställa med andra anställda och mobbar en anställd. Cheferna är ökända i kommunen för att de dels inte kommer överens (de hatar varandra - perfekt i delat ledarskap) och för att de är kassa chefer. Även deras egna kollegor vet detta.

Det är nu sju personer som sagt upp sig inom loppet av två månader. Det var en som började och sedan rullade det bara på.

Jag vet inte om jag orkar vara kvar men jobbet har framför allt två fördelar: 1.) Det är i byn jag bor i. Det tar tre minuter att cykla dit. 2.) Det är deltid. Jag har egentligen en annan utbildning men där finns bara heltidstjänster inom det yrket lediga hela tiden. Jag kan inte jobba heltid, kontorstider - jag går under.

Har fantastiska kollegor och det blir många skratt varje arbetsdag. Men många favoriter har också slutat för de orkar inte med ledarskapet mer.

Så nu behöver jag pepp för att bita ihop och bara ta skit - eller byta jobb. Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka? Vill bara be dem äta bajs och springa ut genom dörrarna - samtidigt som jag vill jobba kvar med mina kollegor.

Begära möte ett steg högre upp och ta upp konkreta problem med ledarskapet?

 

[kolblakkur]

Begära möte ett steg högre upp och ta upp konkreta problem med ledarskapet?

Det har försökts, händer inget. Nu har det dessutom trillat mellan stolarna då deras chef är bara tillfällig innan de hittar någon ny. Kaos i hela omsorgsförvaltningen faktiskt.

 

[Unafraid]

Jag har tidigare stått ut med ett antal psykopater som chefer. Chefen har va någon anledning försökt vända de anställda mot varandra och har haft katastrofalt dåliga ledaregenskaper osv. Efter förra chefen med den attityden blev sjukskriven och hela arbetsplatsen blommade ut säger jag aldrig igen! Jag påverkas och blir ledsen över att mina kollegor mår dåligt. Jag vill ha en trivsam arbetsplats!

Sen är det trist när jobbet fungerar rätt bra in i livet, det är alltid tråkigt att byta ut det mot ett med "sämre villkor". Men jag skulle hellre sitta i bilen 40 minuter om dagen och må bra/trivas på jobbet än cykla tre minuter och ha en idiot till chef.

 

[nullo-modo]

Själv hade jag inte orkat stanna utan letat mig vidare.

 

[Lovisaleonora]

Det har försökts, händer inget. Nu har det dessutom trillat mellan stolarna då deras chef är bara tillfällig innan de hittar någon ny. Kaos i hela omsorgsförvaltningen faktiskt.

Begär ett möte med HR och ta upp det som en psykosocial arbetsmiljöfråga? Det kan de inte ignorera. Tar inte HR det på allvar får ni ringa tidningen, de brukar bli intresserade när det är så många som säger upp sig på kort tid.

 

[BernT]

Begär ett möte med HR och ta upp det som en psykosocial arbetsmiljöfråga? Det kan de inte ignorera. Tar inte HR det på allvar får ni ringa tidningen, de brukar bli intresserade när det är så många som säger upp sig på kort tid.

HR brydde sig inte ett piss när jag jobbade på Ikea och hade en chef som totalt förstörde avdelningen. Hon var fantastisk i början och så länge hon tyckte om dig. Sen mobbade hon folk, fick typ alla bra att säga upp sig/sjuka sig konstant. Mig gillade hon, tills hon behandlade en vän/kollega så otroligt dåligt och jag sa ifrån. Då hamnade jag på svarta listan med, men där bråkade hon med fel person HR brydde sig som sagt noll men att gå högre upp i koncernen hjälpte och hon fick sparken. Vi firade på avdelningen då. Såg på hennes linkedin nyligen att hon var ”expert inom konflikthantering” lol

 

[Hippocampus]

Det har försökts, händer inget. Nu har det dessutom trillat mellan stolarna då deras chef är bara tillfällig innan de hittar någon ny. Kaos i hela omsorgsförvaltningen faktiskt.

Gå till HR-chef och till kommunchef.

 

[kolblakkur]

Begär ett möte med HR och ta upp det som en psykosocial arbetsmiljöfråga? Det kan de inte ignorera. Tar inte HR det på allvar får ni ringa tidningen, de brukar bli intresserade när det är så många som säger upp sig på kort tid.

Jag ska fundera på detta, tack. Är mest hur jag ska lägga fram att jag blir påverkad. Jag har skinn på näsan så jag får inte skit på mig, men har kollegor som får mycket. Cheferna är så jäkla knepiga, man får inget grepp om dem. Humöret på den omplacerade svänger flera gånger under ett samtal. Ställer man den omplacerade mot väggen så kniper hen eller svarar med en helt annan fråga, typ ”tycker ni om hösten?”. Särskilt skitsnackaren är som en högstadietjej, hen mobbar en anställd och vill verkligen bli av med denne (helt obefogat, jättebra kollega). Vägrar ge denne löneförhöjning i år osv.

Dvs kontaktar man någon högre upp så kommer man garanterat att få äta skit resten av tiden man är anställd.

Vi är redan i tidningen regelbundet, om vi säger så Men visst, de kan tipsas om ”massuppsägningen” också.

 

[lil-sis]

Jag ska fundera på detta, tack. Är mest hur jag ska lägga fram att jag blir påverkad. Jag har skinn på näsan så jag får inte skit på mig, men har kollegor som får mycket. Cheferna är så jäkla knepiga, man får inget grepp om dem. Humöret på den omplacerade svänger flera gånger under ett samtal. Ställer man den omplacerade mot väggen så kniper hen eller svarar med en helt annan fråga, typ ”tycker ni om hösten?”. Särskilt skitsnackaren är som en högstadietjej, hen mobbar en anställd och vill verkligen bli av med denne (helt obefogat, jättebra kollega). Vägrar ge denne löneförhöjning i år osv.

Dvs kontaktar man någon högre upp så kommer man garanterat att få äta skit resten av tiden man är anställd.

Vi är redan i tidningen regelbundet, om vi säger så Men visst, de kan tipsas om ”massuppsägningen” också.

Men blir det sämre än vad det är nu?

 

[MiaMia]

Jag ska fundera på detta, tack. Är mest hur jag ska lägga fram att jag blir påverkad. Jag har skinn på näsan så jag får inte skit på mig, men har kollegor som får mycket. Cheferna är så jäkla knepiga, man får inget grepp om dem. Humöret på den omplacerade svänger flera gånger under ett samtal. Ställer man den omplacerade mot väggen så kniper hen eller svarar med en helt annan fråga, typ ”tycker ni om hösten?”. Särskilt skitsnackaren är som en högstadietjej, hen mobbar en anställd och vill verkligen bli av med denne (helt obefogat, jättebra kollega). Vägrar ge denne löneförhöjning i år osv.

Dvs kontaktar man någon högre upp så kommer man garanterat att få äta skit resten av tiden man är anställd.

Vi är redan i tidningen regelbundet, om vi säger så Men visst, de kan tipsas om ”massuppsägningen” också.

Tänk på att det som du blir påverkad av inte bara är det som är direkt mellan dig och cheferna, utan också hur hela psykosociala miljön på avdelningen fungerar.

Kolla vem som är skyddsombud (alt. huvudskyddsombud för hela kommunen) och vilken hjälp du kan få därifrån.

 

[Soapbubble]

Byt jobb. Även om du ”har skinn på näsan”, så finns risken att du förr eller senare mår dåligt på den här arbetsplatsen och då är det inte lika lätt att byta jobb.

 

[Snubbelfot]

Nu låter jag uppgiven och nedslående men spontant tänker jag att du behöver byta arbetsplats du också.

Det bottnar i mitt intryck och erfarenhet av att det ofta är svårt eller omöjligt att som anställd ändra på en situation med dysfunktionella chefer. Problemet med att vända sig ett steg upp, till chefens chef, är att den chefen ju som regel sitter med ansvaret (läs: skulden) för den dysfunktionella - dels i meningen att ha deltagit i rekryteringen och dels i meningen borde ha styrt upp och lett sin underlydande chef. Således blir kritik mot den dysfunktionella chefen även i någon mån kritik mot chefens chef, skiten skvätter uppåt så att säga.
I en välfungerande organisation gäller inte detta. Men alla organisationer är ju inte välfungerande.

 

[Görel]

Jag ska fundera på detta, tack. Är mest hur jag ska lägga fram att jag blir påverkad. Jag har skinn på näsan så jag får inte skit på mig, men har kollegor som får mycket. Cheferna är så jäkla knepiga, man får inget grepp om dem. Humöret på den omplacerade svänger flera gånger under ett samtal. Ställer man den omplacerade mot väggen så kniper hen eller svarar med en helt annan fråga, typ ”tycker ni om hösten?”. Särskilt skitsnackaren är som en högstadietjej, hen mobbar en anställd och vill verkligen bli av med denne (helt obefogat, jättebra kollega). Vägrar ge denne löneförhöjning i år osv.

Dvs kontaktar man någon högre upp så kommer man garanterat att få äta skit resten av tiden man är anställd.

Vi är redan i tidningen regelbundet, om vi säger så Men visst, de kan tipsas om ”massuppsägningen” också.

Har varit i liknande situation. Där hände det äntligen något när nyanställda kollegor med bara en månads uppsägningstid gick ihop och sa att de skulle säga upp sig om man inte gjorde något. I vårt fall en ytterst inkompetent person som dessutom inte höll sig till sanningen och inte tog det ansvar som ingick i tjänsten. Chefen som skyddade personen hade semester så det var befogat att gå till en annan chef. Själv hade jag redan sagt upp mig då.

 

[Photografen]

Det är inte särskilt svårt att få bort dysfunktionella chefer. Problemet är att man ofta agerar fel när man försöker. Dels har man inte tillräckligt bra exempel på varför chefen är dålig. Dels försöker man gå igenom HR. Man måste komma ihåg att HR jobbar för arbetsgivaren och är vanligen inte särskilt intresserade av arbetsmiljön ute i verksamheten. När det gäller chefenschef, vill hen inte ta ansvar för sin dåliga rekrytering och att hen inte har snappat upp problemet tidigare. Att gå inom arbetsgivarens egna organisation kan fungera, om det i övrigt är en bra organisation med enbart nått ruttet äpple i korgen och högre chefer vågar ta tag i obekväma frågor. Annars är det sällan vägen till framgång, tyvärr.

Det man behöver göra är att flytta sitt fokus från att "chefen är dålig" till, exempelvis, att "chefen sa så här/gjorde det här vid den här tiden och vi var dem här personerna som hörde/såg det det, det strider mot arbetsgivarens värdegrundspolicy/lagstiftning/etc". Man behöver ett, kunna ge exempel på varför chefen är dysfunktionell/olämplig/etc i sin befattning. Jag skulle även föreslå att läsa arbetsmiljöverkets föreskrift om Organisatorisk- och socialarbetsmiljö, det vi tidigare kalla Psykosocialarbetsmiljö, AFS 2015:4. Du hittar den med en googling. Det är väldigt lätt att förstå, ger mycket matnyttigt och föreskrifter "är lag".

När man har samlat underlag går man till skyddsorganisationen (skyddsombuden) och framför det.