När hunden väl börjat förstöra..

[Fiffi1]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Måste lägga till att jag även känner schäfrar som aldrig tuggat på något under uppväxten.

 

[Lillstrumpa]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Tycker det är väldigt intressant att läsa dina trådar eftersom att det känns som att man gått igenom ungefär samma saker med min RR tik .

Min tik har också en förmåga till att förstöra saker när hon är ensam. Hon har däremot ingen separationsångest utan har helt enkelt tråkigt..
Hon är ordentiligt stimulerad och motionerad när vi lämnar henne.
Hon får vara i köket tillsammans med min andra hund på 3 år. Ser alltid till att rensa hela köket så att det finns absolut ingenting att få tag i. Då funkar det bra och hon sover hela tiden.
Det blir bättre och bättre för varje gång. Men nu har ju vi ensamhetstränat sen hon var liten, nu är hon 11 mån. Så som Zoya skrev, det tar tid!

En annan sak som är viktigt är hur man reagerar när man kommer hem. Jag säger inte hej till mina hundar, utan släpper ut de från köket utan att göra en stor grej av det. Då blir även de lugna.

//Amanda (svammel, men hoppas det är läsbart )

 

[MiniLi]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Lås dem! eller sätt något för så det inte går tex kompost galler

Ja vi har utarbetat diverse taktiker. Vänt på dörrhantagen osv. Igår köpte vi en grind till trappen för att kunna hålla henne enbart där nere.

Kompostgaller tror jag inte funkar på den här damen, har en känsla av att hon skulle få bort dem ganska snart. Hon tar sig till och med ut ur sin bur om hon är på det humöret

Men nu ska vi verkligen se till att det inte finns något hon kan komma åt!

Det är väl ändå ingen som har gnällt?
Eftersom du inte skrev hur ni gjort men sa att "ni ensamhetstränat ordentligt" så ville jag ju gärna veta hur ni gjort eftersom min erfarenhet av RR är att man knappast hinner "ensamhetsträna ordentligt" på 1-2 månader.

Jag skrev hur jag brukar göra och hur jag upplever att RR är - som ju har lite erfarenhet av rasen - sedan om du väljer att ta det som gnäll är ju tråkigt men helt och hållet din ensak.

Sedan tycker jag att göra som ni gör att lämna hunden för att sedan gå in till den igen en gång i timmen är helt förkastligt. Har hunden separationsångest så upplever den det varje gång husse går igen. Hunden tror ju att "nu är husse hemma igen" och sedan blir det samma "trauma" när husse går igen.

Hela ditt första inlägg handlade ju om att vi måste ha gjort fel för det går minsann inte att ensamträna en RR så fort. Du skrev ingenting om hur jag ska göra nu, vilket jag frågade efter, utan bara berättade hur du tycker att jag borde gjort från början.
Och att få veta hur man borde gjort gör ingen skillnad i dagsläget.
Det var det jag syftade på.

 

[MiniLi]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Det är det som är så härligt när man kan dela erfarenheter med andra, få råd och tips av andra som har varit i samma sits

Jag tror ju inte riktigt på att vår hund har separationsångest då hon är så lugn och kan lägga sig och sova när hon är själv. Men som du säger så roar hon sig lite när hon tröttnar..

Vi har varit noga med det som du säger, gör ingen grej av att komma hem utan bara är som vanligt! Hon blir ju väldigt glad ändå men sån är hon alltid

Ska se till att rummen hon är i är ordentligt valpsäkrade!
tack för ditt svar!

 

[Gabbi]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Måste lägga till att jag även känner schäfrar som aldrig tuggat på något under uppväxten.

Min har varit sådan och det är jag väldigt tacksam för. Hon har varit rent sjukt enkel med sådant och ensamhetsträning. Hoppar upp och lägger sig i sängen med en suck. Nästan så att jag börjar tro att hon är onormal i att hon aldrig har haft sönder något. Någon gång har husse hittat en trasig strumpa och slängt i tron att det var hunden som haft sönder den, men det är alltid jag som gått sönder dem.

 

[Red_Chili]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

*KL*

Åh, det låter som min unghund

Hon har visserligen alltid gillat att tugga på saker, allt som inte är tuggben eller leksaker har varit roligt... Hon ensamhetstränades ordentligt, allt gick fint, sedan blev det flytt, stress och kaos med att vara ensam. Började om från noll, det gick fint igen, sedan skadade hon sig.. "Vila" blev för henne att rusa runt i hemmet så fort jag vände ryggen till och tugga sönder allt. Möbler, tapeter, golv, papper och jag vet inte vad... Hon blev bra och motionen ökades till det normala. Tuggandet fortsatte, trots att hon inte var stressad eller så. Hon var värre än när hon var liten valp.

Vi började om igen, från noll (men gick nåågot snabbare framåt än första gången hon ensamhetstränades). Det gick fint igen och hade det inte varit för att allt senare igen så hade jag nog garanterat haft en hund som gått att lämna idag. (Nu sitter jag med en 2åring som knappt går att lämna, men vi jobbar på och ca 30 minuter brukar oftast fungera.. Puh...)

 

[Zoya]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Jag upplyste er om hur min erfarenhet är. Om du inte gillade svaret så är det inget jag kan göra åt det dock var det inte menat så. Det var verkligen inget gnäll - mig kvittar det hur ni tränar er hund men uppenbarligen är ju någon fel eftersom det blivit så här eller hur? Jag tycker det är viktigare att ett eventuellt problem rättas till från grunden istället för att bara maskera symptomen.

Jag har ganska stor erfarenhet av RR och deras ägare när de gått för fort fram och det brukar som sagt uttrycka sig i destruktivt beteende därav min slutsats. Du är inte den första RR-ägare som ställer frågan "varför förstör min hund?" och så visar det sig att de lämnat hunden själv alldeles för fort alldeles för tidigt.

Men jamenvisst, säger du att ni gjort en bra ensamhetsträning (första RR jag hör som klarar av att lämnas så fort dock) så är hon väl antagligen bara en sådan att hon gillar att förstöra, väldigt många RR är så (upplyste inte hennes uppfödare er om det?) - missade du också att jag faktiskt skrev att många RR är destruktiva av sig och att det oftast växer bort i en äldre ålder men inte för alla, jag vet många RR som fortfarande vid 4-5 års ålder slaktar grejer när de blir lämnade själv och då gäller det ju bara att plocka bort alla saker som kan bitas på.

 

[MiniLi]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Men du missförstår mig.
Jag kan väl också räkna ut att vi har gjort något fel eftersom vi hamnat i den här situationen. Men jag tror att felet var att lämna henne ensam när hon hade vila och var ostimulerad, inte ensamhetsträningen i sig. Jag vet ju såklart inte men det känns mer logiskt eftersom det var då problemet uppstod.

MEN oavsett alla fel vi kan ha gjort så hjälper det inte att säga "du skulle gjort rätt från början", jag behöver råd om vad jag kan göra NU. Är ditt råd att börja om med ensamhetsträningen? Eller menar du bara att jag får gilla läget?

Och jo såklart är vi mycket medvetna om hur RR kan vara. Vi har träffat många människor med stor erfarenhet av rasen och har stort stöd av vår uppfödare. Men även om jag vet att det mycket väl kan tänkas bli problem så kan jag väl ändå ställa frågan här i hopp om tips och råd?

 

[MiniLi]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Åh bra med en med erfarenhet av precis samma händelseförlopp! Då hoppas jag att det även ska fungera fint för oss att börja om med ensamhetsträningen

 

[Zoya]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Ja alltså, jag ställde ju frågan hur ni ensamhetstränat henne, då försvarad du dig med att ni minsann hade tränat rätt. Jag undrade igen hur ni tränat henne. Det är väldigt svårt att ge några tips på vad ni ska göra utan att veta svaret på den frågan.

De enda tipsen jag kan ge är att 1. börja om med ensamhetsträningen och göra det långsammare, tänk på att ni bara haft henne väldigt kort tid och hon har knappast blivit tränad alls hos uppfödaren. 2. försöka ta bort allt "bitbart" förutom leksaker och tuggben och hoppas på att hon inte ger sig på tapeter och sådant. 3. inte lämna henne ensam.
Vilket av dessa jag anser bäst kan jag inte svara på innan du svarat på mina första frågor

 

[MiniLi]

Sv: När hunden väl börjat förstöra..

Nu märker jag kanske ord men nej, du ställde inte den frågan i ditt inlägg. Sen kanske du menade ditt inlägg som en fråga, vad vet jag. Men det är svårt för mig att förstå om du inte skriver det i klartext.

Men iallafall. Vi har tagit det försiktigt och när vi känt att det funkar bra så har vi ökat tiden. Började med bara någon minut och ökade lite i taget. Har även tränat mycket på att hon ska kunna vara i annat rum hemma osv, inte behöva vara precis där vi är hela tiden. Allt har gått bra.
Som längst har hon varit ensam i ca 4-5 timmar men då med sällskap och promenad regelbundet.
Det har aldrig varit några problem, hon har inte bitit sönder några saker.

Men när hon blev halt och skulle vila började problemen.

Vi kommer nog börja med en kombination av alla tre förslag. Tack.