När ett rykte blir en sanning

Svenska uppfödare ganska skakig just nu. Priserna ökar och likaså importen av iberiska dressyrhästar - som har fått ett rykte om att vara snälla damhästar i motsats till SWB som bara anses avlas för toppsporten. Ridsports redaktionschef Lena Sellman tittar på problemet.

 

[Lingon]

Ja, det är så många resonerar, har jag förstått.

Resonerar och resonerar. Man får helt enkelt anpassa sig efter sina förutsättningar. Har man ont i ryggen men vill fortsätta rida får man rida hästar vars rörelser är så skonsamma för ryggen som möjligt.

 

[Sirap]

Resonerar och resonerar. Man får helt enkelt anpassa sig efter sina förutsättningar. Har man ont i ryggen men vill fortsätta rida får man rida hästar vars rörelser är så skonsamma för ryggen som möjligt.

Ja? Det är precis så jag menar. Sedan har jag ingen uppfattning om hur dessa hästar är att sitta på, då jag själv har SWB och aldrig suttit på någon iberisk häst.

 

[nullo-modo]

Vad spelar det för roll att det blir 2100?
Får ex.vis islänningar och iberiska hästar tvivelaktigt foder och utan mineraler, misskötta hovar etc?

Anledningen att även ridskolor importerar hästar från utlandet är att det är billigare att föda upp hästar i utlandet. Även ridskolor siktar på en frisk häst, så det kan inte vara så att alla utländska hästar är misskötta krakar man tar hand om av ren välvilja.

Jag tycker att det är uppenbart att det går att bedriva avel billigare på andra ställen än sverige, där i stort sätt allt är dyrare än på kontinenten. Varför tvinga in en fyrkantig kloss i ett runt hål?

Till och med en så enkel sak att tillväxtsäsongen för gräs är längre, några breddgrader söderut. Arbetskraften är billigare. Drivmedel är billigare. Till och med veterinärvård kan vara billigare.

Så ganska långt ifrån uppvärmt stall och täcken.
Tror även att det är mer normalt att en uppfödare från land som säljer billigare även oftare tar eget foder. Kanske högre eu bidrag för att slå vall och betesbidrag.
Köpte förr mineraler från Polen, hade varit billigare att köpa svenska kraft eller hipppo som inte passade alls.

Som fd hovslagare så har jag även sätt för många gånger billigare hästar av halvblodstyp ha gräsliga fötter när dom kommer till Sverige, så ja det spars in på lite allt möjligt för att hålla nere kostnader.

 

[Lingon]

Ja? Det är precis så jag menar. Sedan har jag ingen uppfattning om hur dessa hästar är att sitta på, då jag själv har SWB och aldrig suttit på någon iberisk häst.

Jag har inte heller ridit nån iberisk häst. Men jag föredrar helt klart hästar som är bekväma att rida framför de med gigantisk gång som är svåra att sitta ner på. Lagom stor gång ska det vara. Jag siktar inte på OS-guld.

 

[nullo-modo]

Blir nyfiken på vad normal reaktion är och hur ofta det annars normalt att hästar får en normal rädslereaktion.

 

[Sirap]

Jag har inte heller ridit nån iberisk häst. Men jag föredrar helt klart hästar som är bekväma att rida framför de med gigantisk gång som är svåra att sitta ner på. Lagom stor gång ska det vara. Jag siktar inte på OS-guld.

Det känns som om du tror att jag skrev det här med någon slags negativ inställning? Det gjorde jag verkligen inte. Jag ville bara förmedla att många "tanter" verkar se sig om efter iberiska hästar eftersom de anses vara mer "lättsuttna". Jag kan, som sagt, inte uttala mig om ifall de verkligen är det eftersom jag inte ridit någon, men jag tycker absolut inte att det är något konstigt att folk vill ha hästar som är lätta att sitta på. Absolut inte.

 

[MissFideli]

Det känns som om du tror att jag skrev det här med någon slags negativ inställning? Det gjorde jag verkligen inte. Jag ville bara förmedla att många "tanter" verkar se sig om efter iberiska hästar eftersom de anses vara mer "lättsuttna". Jag kan, som sagt, inte uttala mig om ifall de verkligen är det eftersom jag inte ridit någon, men jag tycker absolut inte att det är något konstigt att folk vill ha hästar som är lätta att sitta på. Absolut inte.

Jag har ridit en PRE som var hopplös att sitta på, men de andra var hur mjuka som helst. Stor skillnad mot de SWB jag ridit. Sen finns det ju såklart individer, och PRE är kanske inte alltid så lätt att få ihop till en del i ridningen alltid. De krullar gärna ihop sig och tappar bakdelen. Men de ger ofta en häftig känsla. Tycker jag.

 

[__sofia__]

Jag är mer van vid hästar med mindre gång och mjukare trav, t.ex. iberiska, basjkir, haflinger etc. När jag skulle hoppa upp och provrida en häst på 170+ av swb-liknande typ kunde jag knappt rida lätt i traven utan att hamna ur balans eftersom gångarterna var så stora

 

[QueenLilith]

Blir nyfiken på vad normal reaktion är och hur ofta det annars normalt att hästar får en normal rädslereaktion.

Beror på som nu med min nya har jag lagt MYCKET energi på markarbetet, vi har mycket läskiga saker runt ridbanan, plast från hösilage + hösilage som står staplat bredvid banan, traktor/plov, stora pallar med grejor på, plast etc. i början hoppade hon till så fort det blåste lite, men idag på banan så hoppade hon inte till i "läskiga" hörnet en enda gång- fast plasten blåste jätte mycket och spände sig knappt. Det är så jag vill ha det, att jag introducerar hästen för nya saker och dom då slutar spooka över det efter ett tag. Detta gör jag mycket belöningsbaserat och försöker med så mycket positiv förstärkning.

Om dom blir rädda och hoppar och sidan över något plötsligt, så gör jag inte en så stor grej utav det, men vill dom skall stanna hos mig och söka trygghet hos mig istället. Jag vill gärna dom är uppmärksamma på vad som händer runt dom, utan att lägga allt fokus på det, så dom märker om något händer som dom inte får världens chock. Alla hästar kan reagerar på saker, men beror helt på hur dom uttrycker det - enligt mig.

 

[QueenLilith]

Jeg har hatt lusitano i flere år, først en unghest fra åring til innridning, og nå en innridd unghest.
Det er en annen mentalitet som ikke går på bekostning av ridbarhet og kjappe reaksjoner. Jeg var redd, men unghesten jeg har nå har gitt meg tryggheten tilbake. Hun reagerer fort på skumle ting, men hun mister ikke hodet helt. Hun elsker å være med mennesker, og er i håndtering fantastisk.
Skillet mot varmblods ridehester jeg har hatt tidligere er kjempestort!
Og når man kan få frisk lusitano som går LA/middels b for under 200 tusen hvis man importerer selv blir konkurransen til swb og norsk varmblod stor.
Tantehest er lusitanoen riktignok ikke, men de er følsomme og ofte med god ridbarhet.

Samma bild dom jag har fått. Dom som har umgåtts med min tjej har alla typ blivit små kära i henne, för hon är så mysig och god att hålla på med. Nyfiken och söt, så hon nästan vill krypa ner i fickan på en ibland. Har varit noll problem att träna med henne med godis heller, för hon blir aldrig tjatig eller tigger, men vill så gärna göra rätt. Räcker typ jag säger bestämd "Nej!" så reagerar hon direkt. (sedan rör hon sig otroligt trevligt i alla gångarter och är otroligt snygg att titta på, så är ju svårt att inte vara totalt såld till rasen)

 

[Youma]

Så ganska långt ifrån uppvärmt stall och täcken.
Tror även att det är mer normalt att en uppfödare från land som säljer billigare även oftare tar eget foder. Kanske högre eu bidrag för att slå vall och betesbidrag.
Köpte förr mineraler från Polen, hade varit billigare att köpa svenska kraft eller hipppo som inte passade alls.

Som fd hovslagare så har jag även sätt för många gånger billigare hästar av halvblodstyp ha gräsliga fötter när dom kommer till Sverige, så ja det spars in på lite allt möjligt för att hålla nere kostnader.

När det är -20 får man antingen täcka eller fodra mera ändå, inte ens hos en 2:åring är energin att värma kroppen vid lösdrift gratis. Jag tänker att det blir dyrt här även om man kör på det billigaste möjliga alternativet.

Jag vet egentligen inte vad du vänder dig emot. Är inte hästhållning på kontinenten billigare, när man ser till klimat, löneläge etc?

Jag tvivlar inte ett dugg på att svenska uppfödare får det precis att gå runt, om ens det, med priset de säljer hästarna för.

Jag bara undrar om Sverige är verkligen det bästa landet att föda upp hästar i, ur ekonomisk synpunkt. Köparna har svårt att gå till mötes säljarnas pris, dessutom så är varan en 2:a sortering ur deras högprestationsavel.

Det är en produkt ingen har efterfrågat dessutom, en häst med temperament och känslighet för högre klasser, men inte förmåga. Tantryttarna (mig inkluderat) behöver en Volksvagen men får en formel 1 bil utan säten.

Våran ridskola köper inte svenska hästar lägre, utöver någon enstaka ponny för att de hästarna med överkomligt pris fungerade inte att sätta elever på.

Om jag har förstått det rätt, så finns det en vilja att föda upp en hygglig allroundhäst, men köparens betalningsförmåga brister i vad den hästen kostar att föda upp i sverige. Mitt förslag är att föda upp den hästen där det blir billigare. Går det med Iberiska hästar så borde det gå med en svensk modell också, bara inte i sverige.

 

[TinyWiny]

Jag upplever nog att det går att träna på de flesta hästar, men det kräver såklart att man lägger tiden och att man vågar från första början. Tex genom att man själv gör halt när man märker att hästen börjar spänna sig (kräver att man märker tidiga reaktioner så att det sker i ett tidigt stadie och inte för sent) och på så sätt visar hästen hur den kan hantera det otäcka.

En del hästar har ju båda varianterna för sig också. Min häst är sån. Hennes "grundstrategi" är att bli långsam eller stanna när det är otäckt. Har hon mycket överskottsenergi kan det dock bli en explosion istället. Likaså om hon har varit suuperspänd (och långsam) och det sen börjar släppa, då kan det komma en jättereaktion i efterhand om hon blir skrämd. Men allt det här går ju att hantera på olika sätt. Man kan motionera hästen ordentligt så den inte har en massa överskottsenergi (förutom om den är skadad såklart) och man kan ha lite extra beredskap och ta det lugnt om hon varit sådär extra superspänd.

Så är det såklart men jag föredrar helt klart en häst som tänker istället för att få panik för allt och inget. Rädd får man såklart bli och reagera får man men jag vill gärna känna att hästen ändå är kontaktbar.
Lustigt att du nämner det där med att göra halt. Det är inget jag skulle göra på en häst som blivit rädd eller spänd. Hellre då att hästen går på eller själv bestämmer sig för att stanna eller backa. En häst som rör sig blir lugnare av just rörelsen är min erfarenhet. Gör man halt på rädd/spänd häst ökar istället spänningen istället för att släppa är min erfarenhet.

 

[Linda_A]

Precis som flera andra reagerade jag på att artikelförfattaren verkade tycka att en SWB är en häst som borde passa alla. Jag ser ju hur mycket dagens SWB (eller för den delen andra varmblodiga hästar av liknande typ) har ändrats sen jag började på ridskola i mitten av åttitalet. Det jag lägger mest märke till är storleken, förut hade vi ofta ett par hästar runt 160 men det saknas nu. Även storleken på gångarterna, med åtta elever i ett 20x40 ridhus så vill man inte ha för stora gångarter.

Själv har jag oerhört svårt att tro att jag skulle hitta en SWB som passar mig. Jag vill ha en häst närmare 150 än 155 och hellre bekväm och envis av sig än nervig, det räcker att jag är nervig. Uteritt är inte att tänka på om den inte är oerhört lugn, fixar inte minsta nerv utomhus. Undantaget är om den är ännu en storlek mindre, typ 140-145. Då tror min hjärna att jag kan kontrollera den.

 

[SiZo]

Det är så orealistiskt med hästar som aldrig reagerar det minsta att jag personligen tänker att en häst som stannar, tittar och sen avreagerar bör räknas som "bombsäker", även om ordet är lite missvisande oavsett.

Min hjärtehäst skulle jag kalla bombsäker och han reagerade på en hel del men aldrig så att man inte fick kontakt med honom. En mörk kväll var vi ute och red, en hel ridskolegrupp, när det plötsligt dök upp en kvinna med flera hundar och pannlampa bakom ett krön. Det blev fullständigt kaos och större delen av hästarna slängde sig runt för att sticka men min taktade och backade några steg, gjorde ett försök att följa efter de andra men lyssnade när jag svängde tillbaka och sen var han lugn när han märkte jag inte brydde mig, trots kaoset runt oss. När det var över så blev han lika avslappnad igen som innan. Då hade han ändå lite överskottsenergi och spenderade början av turen med att låtsas bli rädd för "konstiga" stenar.
Det är vad jag skulle kalla bombsäker, fast egentligen är det kanske mer "blir inte okontaktbar och kan avreagera snabbt".

Det finns hästar som är bombsäkra på riktigt. Jag har haft en. Under de 9 åren jag hade henne så blev hon rädd för något två gånger.

Ena gången red jag barbacka, hon gick typ o sov. Något var farligt under henne, hon hoppade rätt upp och jag han inte reagera innan hon skrittade vidare lika lugnt. Hamnade inte ens ur balans. En annan gång kastade hon sig i sidled, vad hon såg vet jag inte? Men det är de två gångerna som hon har varit rädd.

Bomber reagerade hon inte på, inte heller eld, så på riktigt bombsäker.

 

[Fabian In Memoria]

Beror på som nu med min nya har jag lagt MYCKET energi på markarbetet, vi har mycket läskiga saker runt ridbanan, plast från hösilage + hösilage som står staplat bredvid banan, traktor/plov, stora pallar med grejor på, plast etc. i början hoppade hon till så fort det blåste lite, men idag på banan så hoppade hon inte till i "läskiga" hörnet en enda gång- fast plasten blåste jätte mycket och spände sig knappt. Det är så jag vill ha det, att jag introducerar hästen för nya saker och dom då slutar spooka över det efter ett tag. Detta gör jag mycket belöningsbaserat och försöker med så mycket positiv förstärkning.

Om dom blir rädda och hoppar och sidan över något plötsligt, så gör jag inte en så stor grej utav det, men vill dom skall stanna hos mig och söka trygghet hos mig istället. Jag vill gärna dom är uppmärksamma på vad som händer runt dom, utan att lägga allt fokus på det, så dom märker om något händer som dom inte får världens chock. Alla hästar kan reagerar på saker, men beror helt på hur dom uttrycker det - enligt mig.

Det är så jag planerar att börja jobba med mitt stora halvblod när jag får tillbaka honom. Han är f.ö 170 hög och har stora gångarter men är inte ett dugg svår att sitta på! Galoppen är helt underbar. Det tog bara någon ridtur att få till takten i lättridningen. Efter det tycker jag ridskolans små hästar tar hopplöst små steg

 

[warg]

När det är -20 får man antingen täcka eller fodra mera ändå, inte ens hos en 2:åring är energin att värma kroppen vid lösdrift gratis. Jag tänker att det blir dyrt här även om man kör på det billigaste möjliga alternativet.

Jag vet egentligen inte vad du vänder dig emot. Är inte hästhållning på kontinenten billigare, när man ser till klimat, löneläge etc?

Jag tvivlar inte ett dugg på att svenska uppfödare får det precis att gå runt, om ens det, med priset de säljer hästarna för.

Jag bara undrar om Sverige är verkligen det bästa landet att föda upp hästar i, ur ekonomisk synpunkt. Köparna har svårt att gå till mötes säljarnas pris, dessutom så är varan en 2:a sortering ur deras högprestationsavel.

Det är en produkt ingen har efterfrågat dessutom, en häst med temperament och känslighet för högre klasser, men inte förmåga. Tantryttarna (mig inkluderat) behöver en Volksvagen men får en formel 1 bil utan säten.

Våran ridskola köper inte svenska hästar lägre, utöver någon enstaka ponny för att de hästarna med överkomligt pris fungerade inte att sätta elever på.

Om jag har förstått det rätt, så finns det en vilja att föda upp en hygglig allroundhäst, men köparens betalningsförmåga brister i vad den hästen kostar att föda upp i sverige. Mitt förslag är att föda upp den hästen där det blir billigare. Går det med Iberiska hästar så borde det gå med en svensk modell också, bara inte i sverige.

Men iberiska hästar är inte direkt billigare än SWB. Däremot kan du hitta iberier som är rätt högt utbildade till bra priser jämfört med svenska hästar med motsvarande utbildning. Det härleder jag till två faktorer: dels är arbetskraft billig så det kostar inte så mycket att utbilda hästarna, dels utbildar du alla hästar så högt det går, även om de inte är gångartsstjärnor. Men om man som vi köper unga hästar är priset klart jämförbart med SWB hos de uppfödare vi tycker har tillräckligt bra hästar.

 

[Fabian In Memoria]

Det finns hästar som är bombsäkra på riktigt. Jag har haft en. Under de 9 åren jag hade henne så blev hon rädd för något två gånger.

Ena gången red jag barbacka, hon gick typ o sov. Något var farligt under henne, hon hoppade rätt upp och jag han inte reagera innan hon skrittade vidare lika lugnt. Hamnade inte ens ur balans. En annan gång kastade hon sig i sidled, vad hon såg vet jag inte? Men det är de två gångerna som hon har varit rädd.

Bomber reagerade hon inte på, inte heller eld, så på riktigt bombsäker.

Fjordingen jag hade för 30+ år sedan blev rädd typ två gånger. Ena gången för ett rådjur och då bjöd han på en liten skentur i galopp. Andra gången var det folk i en sommarstuga och då blev det en 180 graders vändning och då åkte jag av. Annars var det mest tvärstopp och vägra gå förbi kossor och grisar. Han var tre när jag köpte honom och fem när jag sålde.

 

[Calmiche]

Det finns hästar som är bombsäkra på riktigt. Jag har haft en. Under de 9 åren jag hade henne så blev hon rädd för något två gånger.

Ena gången red jag barbacka, hon gick typ o sov. Något var farligt under henne, hon hoppade rätt upp och jag han inte reagera innan hon skrittade vidare lika lugnt. Hamnade inte ens ur balans. En annan gång kastade hon sig i sidled, vad hon såg vet jag inte? Men det är de två gångerna som hon har varit rädd.

Bomber reagerade hon inte på, inte heller eld, så på riktigt bombsäker.

Oj, jisses Aldrig hört om en så stabil häst tidigare! Möjligen tornerspelshästar men de är oftast så taggade att det är svårt se riktigt vad som är vad

Tanken känns så främmande att jag ärligt tror jag skulle bli mer orolig av att inte veta vad hästen potentiellt skulle reagera på eller på vilket sätt men det beror också på vad man är van, jag visste ju direkt när hjärtehästen, Leon, blev orolig på riktigt och då hann jag hantera det innan det eskalerade. Större delen av de hästar jag ridit som inte spanat/busat/gått på tå har vart av varianten slänga sig runt och sticka tyvärr.

 

[SiZo]

Oj, jisses Aldrig hört om en så stabil häst tidigare! Möjligen tornerspelshästar men de är oftast så taggade att det är svårt se riktigt vad som är vad

Tanken känns så främmande att jag ärligt tror jag skulle bli mer orolig av att inte veta vad hästen potentiellt skulle reagera på eller på vilket sätt men det beror också på vad man är van, jag visste ju direkt när hjärtehästen, Leon, blev orolig på riktigt och då hann jag hantera det innan det eskalerade. Större delen av de hästar jag ridit som inte spanat/busat/gått på tå har vart av varianten slänga sig runt och sticka tyvärr.

Den här blev typ aldrig orolig. Alltså inte av nånting. Otroligt stabil. Hennes moderslinje var känd för just detta. Arabiskt fullblod

 

[Calmiche]

Den här blev typ aldrig orolig. Alltså inte av nånting. Otroligt stabil. Hennes moderslinje var känd för just detta. Arabiskt fullblod

Oh, en av mina drömraser dessutom Vill du berätta/pm:a vilken stolinje det är? En kollega till mig har araber och hon har hjärntvättat mig så är nyfiken