När ens intresse är ens identitet men man vill sluta?

Jag har haft marsvin sedan 2004. Under dessa åren har jag varit uppslukad av marsvin. Jag har kläder, väskor, tatueringar och smycken med marsvin. Att älska marsvin är en övervägande del av min identitet. Men problemet är att jag inte älskar marsvin längre Jag har fortfarande nio kvar men jag vill de flesta dagarna inte ha något alls. Jag klarar inte längre all oro och sorg över att de ska bli sjuka och dö. Man fäster sig vid dem och älskar dem och sedan dör de och allt känns förgäves för sorgen överväger allt positivt som har hänt under deras liv. Jag kan bara minnas alla goda minnen med sorg för jag har inte längre min älskling hos mig. Hela mitt djurrum är prytt med rosetter men de påminner mig bara om alla som inte längre finns kvar. Nu är min favorit svårt sjuk och sannolikheten att hon överlever är liten. En till som försvinner.

Jag vill ha tillbaka glädjen till marsvinen men jag vet inte om det är möjligt. De får mat och rena burar. De har jättestora burar och sina kompisar så det går ingen nöd på dem, men jag har ständigt dåligt samvete för att jag inte umgås mer med dem.

Jag vill sluta med marsvin men jag klarar inte att göra av med de jag har för jag älskar dem. Samtidigt så om jag slutar med marsvin så förlorar jag hela min identitet känns det som. Jag blir ett ingenting. Men det funkar inte som det är nu heller. Jag vet inte vad jag ska göra

Min älskade Trubbel på bilden

 

[Lyan]

Nu har jag betalt alla räkningar utom autogiro och så ligger ett par på klarna och väntar på att dras från kontot plus en retur som ska registreras och när det är gjort så ska jag spärra mig där. Pengarna som blivit över har jag satt in till mamma så nu kommer jag att få 500kr varje måndag som ska räcka till mat och andra löpande kostnader och pengar till autogiro kommer dagen innan de dras. Allt extra jag får in för försäljningar och sådant kommer också att sättas över till mamma så jag inte får mer än de där 500 i veckan. Är det något större jag behöver/vill ha så kommer jag att behöva gå genom mamma vilket förhoppningsvis kommer att minska shoppandet rejält!
Det känns rätt patetiskt att behöva ha veckopeng som vuxen men eftersom jag inte kan hålla i pengarna så får det bli så. Jag behöver ju tyvärr den där jäkla medicinen. Jag provade att sluta med den en gång och då försvann allt köpbehov på mindre än en vecka! Tyvärr fick jag tillbaka depressionen istället Peppar peppar så slipper jag iallafall hetsätningsbiverkningen jag hade av den tidigare så kanske kommer shoppingbehovet också att försvinna till slut.

På djurfronten är det rätt så lugnt just nu. Jag har fått tid till kastrering av Nosti men tyvärr hade de inget förrän om en månad vilket betyder att han kommer att behöva gå ensam i två månader Jag vågar inte sätta in Epica till honom trots att hon med stor sannolikhet är steril för om hon skulle visa sig inte vara det så kommer eventuella tandfelsgener riskera att dubblas och den risken kan jag helt enkelt inte ta. Så Nosti sitter i en liten bur inne hos de andra så han är inte helt isolerad iallafall.

Nu måste jag bara ta tag i att ringa läkarstationen också för blodprover för jag blir bara tröttare och tröttare för varje dag. Det är en så förlamande trötthet att jag knappt kan stå upp.

Mormor ligger också på sjukhus igen med både sepsis och salmonella Så jag är så orolig

 

[Lyan]

Enda fördelen med allt som hänt är att jag har tappat 1,5kg på en vecka

 

[ameo]

Nu har jag betalt alla räkningar utom autogiro och så ligger ett par på klarna och väntar på att dras från kontot plus en retur som ska registreras och när det är gjort så ska jag spärra mig där. Pengarna som blivit över har jag satt in till mamma så nu kommer jag att få 500kr varje måndag som ska räcka till mat och andra löpande kostnader och pengar till autogiro kommer dagen innan de dras. Allt extra jag får in för försäljningar och sådant kommer också att sättas över till mamma så jag inte får mer än de där 500 i veckan. Är det något större jag behöver/vill ha så kommer jag att behöva gå genom mamma vilket förhoppningsvis kommer att minska shoppandet rejält!
Det känns rätt patetiskt att behöva ha veckopeng som vuxen men eftersom jag inte kan hålla i pengarna så får det bli så. Jag behöver ju tyvärr den där jäkla medicinen. Jag provade att sluta med den en gång och då försvann allt köpbehov på mindre än en vecka! Tyvärr fick jag tillbaka depressionen istället Peppar peppar så slipper jag iallafall hetsätningsbiverkningen jag hade av den tidigare så kanske kommer shoppingbehovet också att försvinna till slut.

På djurfronten är det rätt så lugnt just nu. Jag har fått tid till kastrering av Nosti men tyvärr hade de inget förrän om en månad vilket betyder att han kommer att behöva gå ensam i två månader Jag vågar inte sätta in Epica till honom trots att hon med stor sannolikhet är steril för om hon skulle visa sig inte vara det så kommer eventuella tandfelsgener riskera att dubblas och den risken kan jag helt enkelt inte ta. Så Nosti sitter i en liten bur inne hos de andra så han är inte helt isolerad iallafall.

Nu måste jag bara ta tag i att ringa läkarstationen också för blodprover för jag blir bara tröttare och tröttare för varje dag. Det är en så förlamande trötthet att jag knappt kan stå upp.

Mormor ligger också på sjukhus igen med både sepsis och salmonella Så jag är så orolig

Men vilket klokt beslut du har fattat! BRA GJORT! Om det funkar med "veckopeng" så är det väl ett jättebra sätt att ha ett fungerande liv!
Hoppas du får tid för provtagning snart och att de hittar något som går att åtgärda så du får tillbaka energin!

 

[escodobe]

Nu har jag betalt alla räkningar utom autogiro och så ligger ett par på klarna och väntar på att dras från kontot plus en retur som ska registreras och när det är gjort så ska jag spärra mig där. Pengarna som blivit över har jag satt in till mamma så nu kommer jag att få 500kr varje måndag som ska räcka till mat och andra löpande kostnader och pengar till autogiro kommer dagen innan de dras. Allt extra jag får in för försäljningar och sådant kommer också att sättas över till mamma så jag inte får mer än de där 500 i veckan. Är det något större jag behöver/vill ha så kommer jag att behöva gå genom mamma vilket förhoppningsvis kommer att minska shoppandet rejält!
Det känns rätt patetiskt att behöva ha veckopeng som vuxen men eftersom jag inte kan hålla i pengarna så får det bli så. Jag behöver ju tyvärr den där jäkla medicinen. Jag provade att sluta med den en gång och då försvann allt köpbehov på mindre än en vecka! Tyvärr fick jag tillbaka depressionen istället Peppar peppar så slipper jag iallafall hetsätningsbiverkningen jag hade av den tidigare så kanske kommer shoppingbehovet också att försvinna till slut.

På djurfronten är det rätt så lugnt just nu. Jag har fått tid till kastrering av Nosti men tyvärr hade de inget förrän om en månad vilket betyder att han kommer att behöva gå ensam i två månader Jag vågar inte sätta in Epica till honom trots att hon med stor sannolikhet är steril för om hon skulle visa sig inte vara det så kommer eventuella tandfelsgener riskera att dubblas och den risken kan jag helt enkelt inte ta. Så Nosti sitter i en liten bur inne hos de andra så han är inte helt isolerad iallafall.

Nu måste jag bara ta tag i att ringa läkarstationen också för blodprover för jag blir bara tröttare och tröttare för varje dag. Det är en så förlamande trötthet att jag knappt kan stå upp.

Mormor ligger också på sjukhus igen med både sepsis och salmonella Så jag är så orolig

GRYMT bra uppstyrt!

 

[Lyan]

Mormor dog i morse

 

[DarkInNight]

Åh nej, jag beklagar verkligen @Lyan

 

[BornAgain]

Mormor dog i morse

Men så sorgligt. Jag beklagar

 

[tuaphua]

Mormor dog i morse

Nej, vad hemskt! Beklagar din förlust!

 

[svea]

Mormor dog i morse

Jag beklagar verkligen sorgen, Lyan. Ni verkade stå varandra nära. Verkligen jättetråkigt.

 

[Lyan]

Mormor var min bästa vän i hela världen Det spelade ingen roll om vad det handlade om, hon fanns ALLTID där och vi träffades jätteofta utom sista tiden pga den där jävla coronan
Jag försöker att inte tänka på det för det gör för ont men jag har inte blivit så hysterisk som jag trodde jag skulle bli. Tror inte att jag har insett helt ännu. Men kan. Inte skriva mer nu

 

[inverterad]

Mormor var min bästa vän i hela världen Det spelade ingen roll om vad det handlade om, hon fanns ALLTID där och vi träffades jätteofta utom sista tiden pga den där jävla coronan
Jag försöker att inte tänka på det för det gör för ont men jag har inte blivit så hysterisk som jag trodde jag skulle bli. Tror inte att jag har insett helt ännu. Men kan. Inte skriva mer nu

Du är i chock gissar jag. Helt naturligt. Jag beklagar verkligen din stora förlust.

 

[Krystalline]

Hur är det idag, Lyan? Tänker på dig.

 

[Lyan]

Tack

Jag mår nog relativt bra. Typ. Har fortfarande inte fattat att hon är borta för alltid, men ibland sköljer det över mig som en chockvåg. Jag trycker undan så mycket jag kan för jag kan inte hantera det. Tror att det ”hjälper” att jag redan är så trött, väck i huvudet och apatisk. Jag kan liksom inte tänka på något och inte heller mormor. Allt är bara svart och försöker jag tänka så blinkar det tilt och står still

 

[Mineur]

Tack

Jag mår nog relativt bra. Typ. Har fortfarande inte fattat att hon är borta för alltid, men ibland sköljer det över mig som en chockvåg. Jag trycker undan så mycket jag kan för jag kan inte hantera det. Tror att det ”hjälper” att jag redan är så trött, väck i huvudet och apatisk. Jag kan liksom inte tänka på något och inte heller mormor. Allt är bara svart och försöker jag tänka så blinkar det tilt och står still

Jag känner igen det där. Jag förlorade ju min mormor i höstas, och farmor några veckor innan dess, och det kändes precis sådär som du beskriver. För mig var det allra bästa att helt släppa allt och bara göra precis exakt det som kändes rätt i stunden. Om det innebar att gå en promenad eller ligga i sängen och se på TV fem timmar i sträck spelade ingen roll, det viktigaste var att lyssna på hjärnan och kroppen så mycket som möjligt och strunta i vad som var "rätt" eller "fel" att göra. Det finns inget rätt eller fel i sådana här situationer - vare sig vad gäller känslor eller agerande.

Tänker på dig

 

[Lyan]

Jag känner igen det där. Jag förlorade ju min mormor i höstas, och farmor några veckor innan dess, och det kändes precis sådär som du beskriver. För mig var det allra bästa att helt släppa allt och bara göra precis exakt det som kändes rätt i stunden. Om det innebar att gå en promenad eller ligga i sängen och se på TV fem timmar i sträck spelade ingen roll, det viktigaste var att lyssna på hjärnan och kroppen så mycket som möjligt och strunta i vad som var "rätt" eller "fel" att göra. Det finns inget rätt eller fel i sådana här situationer - vare sig vad gäller känslor eller agerande.

Tänker på dig

Beklagar

Jag är så extremt sjukt trött och ligger i sängen nästan hela tiden. Kan inte göra något eller tänka. Kan inte ens lyssna på musik eller prat. Men har iallafall fått en telefontid till vårdcentralen imorgon. Jag har också tvingat mig igenom två dagar av 30dagarsutmaningen med yoga med min syster men igår hade jag sådan extrem ångest så det var verkligen precis jag klarade det. Jag har inte klarat att gå till praktiken. Igår kunde jag inte ens höra av mig pga ångesten trots att telefonen låg bredvid mig

 

[Lyan]

Då har jag iallafall orkat spärra mig från klarna Jag har också tjänat lite extra pengar i helgen från försäljning och allt är skickat till mamma utan att jag spenderat en krona av dem!!

 

[Lyan]

Blodtryck 85/60 trots elvanse, attentin, synefrin och koffein (jag vet att man inte bör blanda dem men är desperat för minsta lilla energi) taget i morse. Väntar på att få ta blodprover. Läkaren var helt säker på att det inte är sköldkörteln trots att vi har det i släkten men han gick med på att ta prover på den och även b- och d-vitamin

 

[DarkInNight]

Blodtryck 85/60 trots elvanse, attentin, synefrin och koffein (jag vet att man inte bör blanda dem men är desperat för minsta lilla energi) taget i morse. Väntar på att få ta blodprover. Läkaren var helt säker på att det inte är sköldkörteln trots att vi har det i släkten men han gick med på att ta prover på den och även b- och d-vitamin
Visa bifogad fil 63884

Nästan så jag hoppas att du har kraftigt avvikande värden på något ämne som kan förklara tröttheten och som är lätt att åtgärda

 

[Lyan]

Nästan så jag hoppas att du har kraftigt avvikande värden på något ämne som kan förklara tröttheten och som är lätt att åtgärda

Det hoppas jag också! ”Gärna” sköldkörteln eftersom läkaren så tvärsäkert sa att det inte är den

 

[SaraXX]

Det hoppas jag också! ”Gärna” sköldkörteln eftersom läkaren så tvärsäkert sa att det inte är den

När får du besked?