När det börjar bli nog...

[Mia_R]

Visa bifogad fil 126469

Saknade.
Men när en ser tillbaka har det varit mycket. Bilden är från våren 2020, och pälsen har kommit tillbaka på Spiggs efter en minituös utredning av kostallergi. Men Misse blev tjock, och istället hamnade tankar och rädsla för något slags metabolt syndrom. Fysisk aktivitet planerades och kosten anpassades en sväng till. Den lilla blå katten hade precis börjat hänga lite med Spiggs efter att sorgen efter den gamle huskatten lagt sig något - efter drygt ett år gick det an att ha en ny katt till sovsällskap.

Vilken fin bild på dem.

 

[Murphy]

Jag är fullt övertygad om att de båda damerna vet om att du gjorde allt för dem. O din kärlek till dem visade du genom att ge dem den vård som du gav dem … under så lång tid som det ändå blev.
Att du verkligen gjorde all.
Är inte det att verkligen älska någon eller några?

Är kärlek mätt i uppoffring, då finns det nog knappt en kattjävel som varit mer älskad än de två muntra fruarna från Cornwall. Det är i fullo sant. När jag tittar tillbaks är jag fasen jävligt nöjd med insatsen, det är jag. Fem veckor på hotell är till exempel en flagga i topp - klart misse och misse inte skulle bo i byggbuller! Även om det upplevdes vanvettigt att göra detta som student med sargad ekonomi... så var det en ickefråga. Har slagit knut på mig själv för att de där två ska ha det bra. Och det börjas kännas riktigt fint.

 

[athena_arabians]

Är kärlek mätt i uppoffring, då finns det nog knappt en kattjävel som varit mer älskad än de två muntra fruarna från Cornwall. Det är i fullo sant. När jag tittar tillbaks är jag fasen jävligt nöjd med insatsen, det är jag. Fem veckor på hotell är till exempel en flagga i topp - klart misse och misse inte skulle bo i byggbuller! Även om det upplevdes vanvettigt att göra detta som student med sargad ekonomi... så var det en ickefråga. Har slagit knut på mig själv för att de där två ska ha det bra. Och det börjas kännas riktigt fint.

Saker, om än krångliga/dyra/etc, som görs av kärlek ska kännas på vårt pluskonto

 

[Murphy]

Saker, om än krångliga/dyra/etc, som görs av kärlek ska kännas på vårt pluskonto

Såhär, närapå mitt i livet, så inser en ju att det är typ det en får hoppas på; att den dagen vi ställs till svars för våra handligar emot människor och emot djur... så är totalsiffrorna svarta iallafall. Att vi gjort mest gott för våra nästa.

 

[Murphy]

Nu är de hemma igen.

CH S*Rexlicious Piggelin

SE*Gimme S'more BAZINGA!

Tack för allt.

 

[Murphy]

Vilken fin bild på dem.

Tack.
Men jag ser också hur stinn den gula katten är, ett kilos övervikt nästan efter att ha gått i lag med den gamle gneten som behövde stödfoder på äldre dar. Ett elände att ha en katt med ätstört beteende mot hets tillsammans med en mager skrika som måste trugas. Jag ser också den insjunkna käken där tänder redan försvunnit. Jag ser också det svullna ögonlocket med rodnad som indikerar viss fortsatt inflammation och klåda.

Jag ser också att de äntligen finner ro i varandras närhet efter att flocken splittrades. Stort dåligt samvete efter att gamla farbror försvunnit ur den lilla kattens vardag.

 

[Murphy]

In memoriam.
Här vilar minnet av de djur som inte blivit jordfästa eller destruerade. Det börjar bli ett nådigt sällskap. Såpass att det måste möbleras om för att fler ska till. Den som älskade och glömde, visste ej vad kärlek var, såsom Karin Boye sannolikt inte diktade.

Varför håller vi ens på med det här, när det i slutänden mest kostar pengar och gör ont? Just nu känns det dumt i hela huvet att någonsin närma mig en häst eller katt igen. Men det känns också så erbarmeligt tomt. Två garderober och ett halvt förråd fullt med hästgrejer. Katternas saker fick inte ens plats hemma. Borde det få bli End of an era, och frihet i att flytta tillbaka söder om älven en stund? Läsa bostadsannonser utan att fundera över rörelsevidd i kubik, närmaste veterinärklinik och bygglov för kattnätad balkong? Skitsnack å andra sidan - jag hade katter när jag bodde i Sthlm förr, rastadade huskatter upp längs Högdalstoppen och grejer.

Men en paus må nog vara på sin plats. Hämta andan.

 

[Mia_R]

Visa bifogad fil 126524
In memoriam.
Här vilar minnet av de djur som inte blivit jordfästa eller destruerade. Det börjar bli ett nådigt sällskap. Såpass att det måste möbleras om för att fler ska till. Den som älskade och glömde, visste ej vad kärlek var, såsom Karin Boye sannolikt inte diktade.

Varför håller vi ens på med det här, när det i slutänden mest kostar pengar och gör ont? Just nu känns det dumt i hela huvet att någonsin närma mig en häst eller katt igen. Men det känns också så erbarmeligt tomt. Två garderober och ett halvt förråd fullt med hästgrejer. Katternas saker fick inte ens plats hemma. Borde det få bli End of an era, och frihet i att flytta tillbaka söder om älven en stund? Läsa bostadsannonser utan att fundera över rörelsevidd i kubik, närmaste veterinärklinik och bygglov för kattnätad balkong? Skitsnack å andra sidan - jag hade katter när jag bodde i Sthlm förr, rastadade huskatter upp längs Högdalstoppen och grejer.

Men en paus må nog vara på sin plats. Hämta andan.

Vi håller på för att trots den enorma sorgen och tomrummet de lämnar efter sig så ger det ändå så mycket tillbaka och fyller mitt liv med så mycket mening. Jag ska trappa ner men helt djurlös känns som inget liv för mig.

 

[Roheryn]

Visa bifogad fil 126524
In memoriam.
Här vilar minnet av de djur som inte blivit jordfästa eller destruerade. Det börjar bli ett nådigt sällskap. Såpass att det måste möbleras om för att fler ska till. Den som älskade och glömde, visste ej vad kärlek var, såsom Karin Boye sannolikt inte diktade.

Varför håller vi ens på med det här, när det i slutänden mest kostar pengar och gör ont? Just nu känns det dumt i hela huvet att någonsin närma mig en häst eller katt igen. Men det känns också så erbarmeligt tomt. Två garderober och ett halvt förråd fullt med hästgrejer. Katternas saker fick inte ens plats hemma. Borde det få bli End of an era, och frihet i att flytta tillbaka söder om älven en stund? Läsa bostadsannonser utan att fundera över rörelsevidd i kubik, närmaste veterinärklinik och bygglov för kattnätad balkong? Skitsnack å andra sidan - jag hade katter när jag bodde i Sthlm förr, rastadade huskatter upp längs Högdalstoppen och grejer.

Men en paus må nog vara på sin plats. Hämta andan.

Vi håller kanske på för att hästarna, katterna och hundarna ändå ger så otroligt mycket tillbaka? För att trots sorgen och smärtan och allt det jobbiga (och dyra!) så står vi där i slutändan med ett enormt jättestort nettoplus av kärlek?

Här har dagen börjat som vanligt - med två katter som jaaaaaamar efter frukost (i deras värld nära svältgränsen, i verkligheten lätt överviktiga, därav att maten är begränsad så man måste jaaaaaama efter den....). Sedan med hunden ut i stallet, utsläpp av fyra hästar medan hunden kör sin vanliga patrullering av gårdsplanen, skrämmer iväg lite fåglar (hans hobby!), kollar nattens dofter och gör sina behov. Sedan in till första morgonmötet på Teams och då lägrar sig lugnet. Stora Katt ligger i gästsängen och sover, den svarta fläcken på hans i övrigt vita mage höjer och sänker sig i takt med andetagen. Lilla Katt har krånglat sig in i sin lilla sov-igloo där hon ligger som en mörk boll mot det vita luddet. Hunden, som först låg vid mina fötter, hoppar upp bredvid Stora Katt i gästsängen och lägger sig tillrätta så att han både ligger bekvämt och kan spana ut på gården. Skulle aldrig vilja vara utan dem, vet nog faktiskt inte ens vem jag är utan djur!

 

[Murphy]

De är borta. Det blir en studietermin utan katt i knätt vid tentaplugg. Det är OK. Funderar på att följa med husse på tjänsteresa och kanske passa på att träffa kursare ute i landet. Kunna njuta av miljöombytet utan tryck över bröstet för att stackars Spiggs behöver bo på hotell.

 

[Murphy]

Sitter hemma och pluggar och minns förra årets distansplugg som bedrevs på olika hotell.

Ibland lånade vi dock andras kontor dagtid, och det var lugnt och avslappnat för alla inblandade... Plups pallade trycket av att bo i kappsäck något bättre, och skaffade sig faktiskt en del fans på vägen. Märklig och älskad katt.

 

[Murphy]

Men käre värld så glad jag är att jag fick träffa den här lilla sorken!
Att just hon hamnade hemma hos mig. Hon kom ju liksom på köpet med Spiggs när uppfödaren skulle skära ner i katteriet och tog två honor ur avel för att kastrera och omplacera. Jag hade haft avkomma till Spiggs, och behövde sällskapsdamer till gamle huskatten efter att hans vapendragare fått avlivats i sjukdom.

Jag hade aldrig tingat den här katten själv. Så jävla hemlig misse!
Men som jag lärt mig av henne, om att ha en reserverad katt som ändå står högt i blod.
Och jävlar i min lilla låda om inte det här rackarn har haft fäns... På internet, ute på byn, och fasktiskt på kliniken.

En helt igenom fantastisk katt som jag faktiskt kom lite närmare de två sista åren. På nådig Fruns villkor såklart.

 

[Roheryn]

Visa bifogad fil 127315
Men käre värld så glad jag är att jag fick träffa den här lilla sorken!
Att just hon hamnade hemma hos mig. Hon kom ju liksom på köpet med Spiggs när uppfödaren skulle skära ner i katteriet och tog två honor ur avel för att kastrera och omplacera. Jag hade haft avkomma till Spiggs, och behövde sällskapsdamer till gamle huskatten efter att hans vapendragare fått avlivats i sjukdom.

Jag hade aldrig tingat den här katten själv. Så jävla hemlig misse!
Men som jag lärt mig av henne, om att ha en reserverad katt som ändå står högt i blod.
Och jävlar i min lilla låda om inte det här rackarn har haft fäns... På internet, ute på byn, och fasktiskt på kliniken.

En helt igenom fantastisk katt som jag faktiskt kom lite närmare de två sista åren. På nådig Fruns villkor såklart.

Så cool päls! Jag tror aldrig jag träffat en rex, skulle vilja sträcka ut handen genom datorskärmen och ta på den där pälsen, känna hur den känns!

 

[Sol]

Hjärta och hjärna synkar inte alla gånger och även när de synkar är det så fruktansvärt tungt.

 

[Murphy]

Så cool päls! Jag tror aldrig jag träffat en rex, skulle vilja sträcka ut handen genom datorskärmen och ta på den där pälsen, känna hur den känns!

Den känns som manchester! Långhårig, fluffig manchester förvisso. Den känns fro-fro-fro-fro-fro under fingrarna när en stryker över pälsen. Rexningen på cornish är tight pressade lockar, inte helt olikt vad en får fram när en googlar black men waves för att se en vanlig herrfrisyr på afrohår.

Pluppson har alltid haft bra päls, men efter första operationen blev den himla trist och flikig. I sanning ett tecken på att saker inte stod rätt till.

 

[Murphy]

Så cool päls! Jag tror aldrig jag träffat en rex, skulle vilja sträcka ut handen genom datorskärmen och ta på den där pälsen, känna hur den känns!

Till och med tant Spiggson fick fin päls till slut, efter att ha varit nästan helt naken relaterat till vad som visade sig vara foderallergi. Inte samma majestät som den lilla blåsköldpaddan, men en härligt mjuk och lockig creme bicolor som till slut såg ut som en hårt vispad lemon curd-marängpaj.

 

[Murphy]

Så cool päls! Jag tror aldrig jag träffat en rex, skulle vilja sträcka ut handen genom datorskärmen och ta på den där pälsen, känna hur den känns!

Katten Farmors päls. Helt fantastiskt pälsad padda även här!
Men en annan ras: Devon Rex. De har lufigare och öppnare vågor, och kan ha täckhår i pälsen. Relaterar vi till herrfrisyrer igen är detta kanske mer fönvågor - den klassiska frisyren som ska arbetas fram med hårblås och stålkam som bedömningsmoment i frisörgesällen? Pälsarna här varierar tydligen rätt mkt mellan individer? Jag är rätt dålig på devon, då jag mest hade en gammal dam hemma som jag matade och lekte med efter kastrering och avelspension.

Dock det trevligaste katt jag någonsin träffat. Nådigt stämd, vacker och full av både integritet och kärlek.

 

[Murphy]

Idag skulle den här blå lilla sorken blivit elva år.
Det känns helt okej att det inte blev så. Skönt att vi upptäckte allt elände i tid så vi kan minnas det lilla åkerspöket som mestadels pigg, sjövild och särdeles stöldbenägen. Den märkliga katten som aldrig lystrade till sitt namn, men kom galopperande så snart nån ropade på "katten!".

Alltså... en katt med ett vrickat och avancerat söndagsnamn i stamtavlan... blir ändå katten Katten.
So much för att göra sig märkvärdig. Saknar den där röven till katt.

 

[Murphy]

Idag när jag satt och nötte förvaltningsjuridik kom jag att prokastrinera lite över en kopp te.
Den här gången hamnade jag på norska skogkattens rasstandard. Det var inte jättehemskt.

Någon gång i livet kan det nog bli några katter igen. Det skär inte riktigt lika hårt i hjärtat längre. Men det kan nog aldrig mer bli en rex. Stor snok kan ju komma med en läcker och flamboyant svans nästa gång.

 

[Caoimhe]

Idag när jag satt och nötte förvaltningsjuridik kom jag att prokastrinera lite över en kopp te.
Den här gången hamnade jag på norska skogkattens rasstandard. Det var inte jättehemskt.

Någon gång i livet kan det nog bli några katter igen. Det skär inte riktigt lika hårt i hjärtat längre. Men det kan nog aldrig mer bli en rex. Stor snok kan ju komma med en läcker och flamboyant svans nästa gång.

Skogisen är verkligen en supertrevlig ras. Så underbart fina hela vägen inifrån och ut. Den dagen du känner dig redo för en ny vän (eller två) så kan det inte bli fel med en skogis.