Hur ska sjukvårdens tillkortakommanden lösas?

Jag tänker mig snarare något i motsatt riktning än Tora förslag. Det borde satsas mer på att informera om närakuterna (och gärna utöka deras öppettider) så att man i första hand går dit om man är behöver halvakutvård och att dessa kan avlasta akuten. Är det värre än man trott kan de skicka in till akuten.

Det är därför 1177 finns :angel:

Här får man en bokad läkarid på jourcentralen om 1177 anser att man inte behöver uppsöka akuten utan bara behöver träffa läkare. Har varit där några ggr för bla lunginflammation, öroninflammation, allergichock och för akut bronkit. Saker som man behöver läkarvård för men inte något akut på så sätt att akuten behöver uppsökas.
 
Det är därför 1177 finns :angel:

Här får man en bokad läkarid på jourcentralen om 1177 anser att man inte behöver uppsöka akuten utan bara behöver träffa läkare. Har varit där några ggr för bla lunginflammation, öroninflammation, allergichock och för akut bronkit. Saker som man behöver läkarvård för men inte något akut på så sätt att akuten behöver uppsökas.
Fast det verkar inte fungera riktigt så här i alla fall. Jag har en vän som blev hänvisad till akuten när hon rimligen borde ha varit på närakuten.
 
Jag blev varken hänvisad eller fick hjälp av 1177.
Första gången jag ringde var för sambons räkning, när han hade över 40 graders feber och yrade och jag fick inte ner febern sen 1-2 dygn trots alvedon och ipren. Den jag pratade med tyckte bara jag skulle fortsätta försöka.
Ringde då min pappa i ren desperation (nä, jag är inte klartänkt när det gäller mina egna djur eller nära och kära alltid) som i sin tur talade med en kollega (jobbade inom vården) som tyckte vi skulle ta oss till akuten.
Väl på akuten fick de hämta sambon med rullstol vid bilen och innan jag ens parkerat hade de tagit in honom. Influensa blev diagnosen, med tillhörande lunginflammation. Lite dålig syresättning också, men med extra syre, antibiotika (har jag för mig) och febernedsättande i blodet så fick han komma hem samma natt, efter att jag kört honom 7 mil för lungröntgen på ett annat sjukhus.

Ringde en gång för att få lite rådgivning, vilket det står att de ger, när min pappa började bete sig underligt utan att inse det själv, men den jag pratade med då ville inte ge råd då min pappa själv inte visste att jag ringde.

Så just 1177 ger jag inte mycket för tyvärr.
 
Influensa blev diagnosen, med tillhörande lunginflammation. Lite dålig syresättning också, men med extra syre, antibiotika (har jag för mig) och febernedsättande i blodet så fick han komma hem samma natt, efter att jag kört honom 7 mil för lungröntgen på ett annat sjukhus.
Skönt att ni fick hjälp.
 
En sak som jag irriterar mig enormt på, det är att det är så förbannat viktigt att få en diagnos. Ibland går det helt enkelt inte och förklara varför man mår som man gör. Det är bara och acceptera! Det finns inte någon förklaring på precis allt som händer. Kropp och knopp lever sitt egna lilla liv ibland.

Jag tycker vi ska hylla de som faktiskt jobbar inom vården, allt från uska till läkare. Hur skulle vi må utan alla dessa fantastiska människor??? Jag blir så ledsen när det klankas ner så här. Vi har en enormt bra sjukvård i Sverige, vi måste alla samarbeta för att den ska fortsätta vara så. Men allt ska ske direkt, nu, helst på minuten ska man få all jävla vård som finns bara för att man har en fis på tvären.

Ja, jag är förbannad.
 
En sak som jag irriterar mig enormt på, det är att det är så förbannat viktigt att få en diagnos. Ibland går det helt enkelt inte och förklara varför man mår som man gör. Det är bara och acceptera! Det finns inte någon förklaring på precis allt som händer. Kropp och knopp lever sitt egna lilla liv ibland.

Jag tycker vi ska hylla de som faktiskt jobbar inom vården, allt från uska till läkare. Hur skulle vi må utan alla dessa fantastiska människor??? Jag blir så ledsen när det klankas ner så här. Vi har en enormt bra sjukvård i Sverige, vi måste alla samarbeta för att den ska fortsätta vara så. Men allt ska ske direkt, nu, helst på minuten ska man få all jävla vård som finns bara för att man har en fis på tvären.

Ja, jag är förbannad.
Det är inte ledningarna det är fel på när det blir stopp i dem. Det är skit i ledningen.
Och med menas att de som jobbar ute i verksamheten gör ett jäkla bra jobb.
Att med små eller bristande resurser få det hela att fungera så bra som det trots allt gör...jag lyfter på hatten och bugar mig i respekt.....
 
Jag tycker vi ska hylla de som faktiskt jobbar inom vården, allt från uska till läkare. Hur skulle vi må utan alla dessa fantastiska människor??? Jag blir så ledsen när det klankas ner så här. Vi har en enormt bra sjukvård i Sverige, vi måste alla samarbeta för att den ska fortsätta vara så. Men allt ska ske direkt, nu, helst på minuten ska man få all jävla vård som finns bara för att man har en fis på tvären.

Ja, jag är förbannad.

Många av dem klagar ju själva!!!!, eller hur????, på sin arbetsbelastning- på ett av demensboendena här /säkert de andra också) så är de 2 personal på helgerna på 10 patienter som är i slutstadiet, alltså de kan inte göra något själva.
Nu i jul så fick de tvinga in hemtjänsten, fanns inte x personal att tillgå.
 
Många av dem klagar ju själva!!!!, eller hur????, på sin arbetsbelastning- på ett av demensboendena här /säkert de andra också) så är de 2 personal på helgerna på 10 patienter som är i slutstadiet, alltså de kan inte göra något själva.
Nu i jul så fick de tvinga in hemtjänsten, fanns inte x personal att tillgå.

Ber om ursäkt för min tröghet här.

Vad är det du vill ha sagt? :)

Ja, personalen klagar över arbetsförhållandena.
Menar du att det berättigar att patienterna/befolkningen klagar individuellt på personalen, eller har jag helt missuppfattat dig?

Ja, det är många gånger orimligt med personaltätheten på äldreboenden, sett till hur stort hjälpbehov de boende har. Och det är samma sak där: anhöriga (oftast anhöriga eftersom många av de boende är så dementa att de inte längre har förmågan) klagar på personalen som gör för lite.
Och personalen gör en massa men mer vore önskvärt (vilket jag är fullt på det klara med precis som inom sjukvården: mer vore önskvärt men hur ska den personal som finns, lyckas???).

Dessutom skiljer sig äldreomsorgen från stora delar av sjukvården på så sätt att de situationer som uppkommer inom omsorgen liksom inte KAN vänta.
Har Agda ramlat så har hon. Även om personalens schema inte tillåter att man hjälper henne på benen eller tillkallar sjuksköterska eller ambulans om så verkar behövas.
Har Karl fått diarrépå olämplig plats så MÅSTE det tas om hand även om tre andra vårdtagare väntar.

Har man artros i knät så kan det vänta även om det är besvärande.
 
Jag blev varken hänvisad eller fick hjälp av 1177.
Första gången jag ringde var för sambons räkning, när han hade över 40 graders feber och yrade och jag fick inte ner febern sen 1-2 dygn trots alvedon och ipren. Den jag pratade med tyckte bara jag skulle fortsätta försöka.
Ringde då min pappa i ren desperation (nä, jag är inte klartänkt när det gäller mina egna djur eller nära och kära alltid) som i sin tur talade med en kollega (jobbade inom vården) som tyckte vi skulle ta oss till akuten.
Väl på akuten fick de hämta sambon med rullstol vid bilen och innan jag ens parkerat hade de tagit in honom. Influensa blev diagnosen, med tillhörande lunginflammation. Lite dålig syresättning också, men med extra syre, antibiotika (har jag för mig) och febernedsättande i blodet så fick han komma hem samma natt, efter att jag kört honom 7 mil för lungröntgen på ett annat sjukhus.

Ringde en gång för att få lite rådgivning, vilket det står att de ger, när min pappa började bete sig underligt utan att inse det själv, men den jag pratade med då ville inte ge råd då min pappa själv inte visste att jag ringde.

Så just 1177 ger jag inte mycket för tyvärr.

Jag har också blviit galet behandlad av dom på 1177 MEN ni FÅR åka in till akuten trots att 1177 säger NEJ!
 
Jag vet men min oroliga hjärna tänkte inte så långt då.

Då kan det vara så att din oroliga hjärna inte kunde berätta för personalen på 1177 hur det var ställt med personen du ringde om eller att din oroliga hjärna inte kommer ihåg exakt vad du sa åt 1177 vid det tillfället heller.

Inget elakt menat, jag blir oerhört strukturerad och fokuserad när något inträffar. Som tex när vi var med om en bilolycka, jag fixade allt medans min mamma var som en yr höna. Efteråt kommer jag inte ihåg vad jag sagt men allt jag gjort. Inget konstigt alls, hjärnan är rätt fiffig!
 
Då kan det vara så att din oroliga hjärna inte kunde berätta för personalen på 1177 hur det var ställt med personen du ringde om eller att din oroliga hjärna inte kommer ihåg exakt vad du sa åt 1177 vid det tillfället heller.

Inget elakt menat, jag blir oerhört strukturerad och fokuserad när något inträffar. Som tex när vi var med om en bilolycka, jag fixade allt medans min mamma var som en yr höna. Efteråt kommer jag inte ihåg vad jag sagt men allt jag gjort. Inget konstigt alls, hjärnan är rätt fiffig!
Känner igen det där, jag var otroligt irriterad när jag kom in med en häst från hagen med avsparkat griffelben och blod som sprutade en meter för varje steg hästen tog och alla andra sprang som yra höns i stallet. :banghead:

Det var inte ens min häst, men istället för att ringa veterinär som jag sa till om så ringde de ägaren, vilket iofs är rätt men kanske inte i den ordningen? Likaså sprang en uska och tjatade om att hon inte tålde se blod, nähä, fundera över ditt yrkesval utomhus istället för i stallgången då? :confused:

Jag fick säga till på skarpen att ringa veterinär, det var minst fem andra personer i stallet så någon hade väl kunnat ringa medan ägaren kontaktades? Jag fick ta hand om hästen, ägaren som satt och grinade i stallgången och inte orkade hjälpa till, städa upp allt blod på gången, assistera veterinären, hjälpa till att lasta och sedan köra in akut till Ultuna då vi inte kunde stoppa blödningen ens med tryckförband och ägaren var inte lämpad att köra i det skick hon var i.

Alla är inte rationella i kriser, men bryt gärna ihop någon annanstans än i vägen för de som försöker hjälpa. Jag var hemma efter midnatt istället för vid 17 som planerat, tur att inte alla har samvete att bara skita i en knäckt ägare och en skadad häst. :cautious:
 
Då kan det vara så att din oroliga hjärna inte kunde berätta för personalen på 1177 hur det var ställt med personen du ringde om eller att din oroliga hjärna inte kommer ihåg exakt vad du sa åt 1177 vid det tillfället heller.

Inget elakt menat, jag blir oerhört strukturerad och fokuserad när något inträffar. Som tex när vi var med om en bilolycka, jag fixade allt medans min mamma var som en yr höna. Efteråt kommer jag inte ihåg vad jag sagt men allt jag gjort. Inget konstigt alls, hjärnan är rätt fiffig!
Jodå, jag kunde berätta och jag minns. Jag sa dessutom samma sak både till pappa och till de på akuten sen.
Men, vi fick hjälp i alla fall när vi åkte in. Det är det viktiga för mig.
 
Känner igen det där, jag var otroligt irriterad när jag kom in med en häst från hagen med avsparkat griffelben och blod som sprutade en meter för varje steg hästen tog och alla andra sprang som yra höns i stallet. :banghead:

Det var inte ens min häst, men istället för att ringa veterinär som jag sa till om så ringde de ägaren, vilket iofs är rätt men kanske inte i den ordningen? Likaså sprang en uska och tjatade om att hon inte tålde se blod, nähä, fundera över ditt yrkesval utomhus istället för i stallgången då? :confused:

Jag fick säga till på skarpen att ringa veterinär, det var minst fem andra personer i stallet så någon hade väl kunnat ringa medan ägaren kontaktades? Jag fick ta hand om hästen, ägaren som satt och grinade i stallgången och inte orkade hjälpa till, städa upp allt blod på gången, assistera veterinären, hjälpa till att lasta och sedan köra in akut till Ultuna då vi inte kunde stoppa blödningen ens med tryckförband och ägaren var inte lämpad att köra i det skick hon var i.

Alla är inte rationella i kriser, men bryt gärna ihop någon annanstans än i vägen för de som försöker hjälpa. Jag var hemma efter midnatt istället för vid 17 som planerat, tur att inte alla har samvete att bara skita i en knäckt ägare och en skadad häst. :cautious:

Men de som springer runt som hyra höns gör det sällan medvetet. Hade inte du haft kontroll hade kanske någon av hönsen haft det men nu behövdes det ju inte.

Krisreaktioner kommer ju i alla möjliga varianter.
 
Men de som springer runt som hyra höns gör det sällan medvetet. Hade inte du haft kontroll hade kanske någon av hönsen haft det men nu behövdes det ju inte.

Krisreaktioner kommer ju i alla möjliga varianter.
Självklart väljer man inte hur man reagerar, men det är önskvärt att om man inte är till hjälp att man iaf håller sig ur vägen istället för att springa runt och tala om för alla att man inte tål att se blod. Och nej, får man panik så tror jag inte att man skärper till sig och börjar agera istället för reagera om ingen annan tar kontroll över situationen, risken är snarare att utgången blir en annan.
 
Känner igen det där, jag var otroligt irriterad när jag kom in med en häst från hagen med avsparkat griffelben och blod som sprutade en meter för varje steg hästen tog och alla andra sprang som yra höns i stallet. :banghead:

Det var inte ens min häst, men istället för att ringa veterinär som jag sa till om så ringde de ägaren, vilket iofs är rätt men kanske inte i den ordningen? Likaså sprang en uska och tjatade om att hon inte tålde se blod, nähä, fundera över ditt yrkesval utomhus istället för i stallgången då? :confused:

Jag fick säga till på skarpen att ringa veterinär, det var minst fem andra personer i stallet så någon hade väl kunnat ringa medan ägaren kontaktades? Jag fick ta hand om hästen, ägaren som satt och grinade i stallgången och inte orkade hjälpa till, städa upp allt blod på gången, assistera veterinären, hjälpa till att lasta och sedan köra in akut till Ultuna då vi inte kunde stoppa blödningen ens med tryckförband och ägaren var inte lämpad att köra i det skick hon var i.

Alla är inte rationella i kriser, men bryt gärna ihop någon annanstans än i vägen för de som försöker hjälpa. Jag var hemma efter midnatt istället för vid 17 som planerat, tur att inte alla har samvete att bara skita i en knäckt ägare och en skadad häst. :cautious:
Låter som jag. Autopiloten slås på.
 
Jag tänker mig snarare något i motsatt riktning än Tora förslag. Det borde satsas mer på att informera om närakuterna (och gärna utöka deras öppettider) så att man i första hand går dit om man är behöver halvakutvård och att dessa kan avlasta akuten. Är det värre än man trott kan de skicka in till akuten.
Jag har tex varit på akuten vid två illfälle för att sy ihop sårskador (ett på mig och ett på en vän) något som skulle kunna gjort på en vårdcentral om den varit öppen.

Vem ska bemanna ökade öppettider för att "närakuterna" ska hinna ta hand om dagsfärska blåmärken (obs, aktuellt och alldeles äkta exempel)?
 
Så en del tror inte att personalen säger ifrån? Att hade de (vi) bara gjort det hade situationen varit annorlunda.

Bara ett exempel av många liknande situationer runt om i Sverige, både inom kommuner och landsting. Just den här är från Fb-gruppen "Stöd våra sjuksköterskor" :

Detta har hänt:

1. 13 sjuksköterskor har sagt upp sig från Hallsbergs kommun under 2015. Ett skäl som lyfts är en konflikt mellan personal och en ny chef om organisation, scheman och arbetstider.

2. Ytterligare sjukskrivningar hänger i luften, berättar skyddsombudet för Vårdförbundet, som har slagit larm till IVO. "Patientsäkerheten är i omedelbar fara".

3. I ett brev till politikerna i socialnämnden underskrivet av 15 sjuksköterskor förklarar de att frågan om organisationen måste bordläggas, det viktiga är den akuta bristen på sjuksköterskor i kommunen:

– Vi måste ovillkorligen göra vårt yttersta för att behålla de sjuksköterskor vi har kvar, och inte fortsätta driva frågan om ny organisation så hårt att vi förlorar ännu fler sjuksköterskor inom några månader, utan att någon reagerar! skriver de i brevet.

4. Hur kommenterar då Magnus Andersson (s), ordförande för social- och arbetsmarknadsnämnden i Hallsberg, att personalen anser att patientsäkerheten är hotad under rådande förhållanden?

– Det får stå för dem att de tycker så. Jag haft en dialog med förvaltningen, och de gör bedömningen att vi klarar patientsäkerheten.

5. Ridå.

(Källor: P4 Örebro 30/12-15, Sydnärkenytt 29/12-15)



 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp