Sv: När började det gå utför?
Jag tror att en av anledningarna till att man anser att hästarna är mer skadade idag är att man med tiden lär sig rida bättre än tidigare men ännu inte nog bra.
Om jag jämför med mig själv för 10-15 år sedan så kom jag inte åt hästen på samma sätt utan han kunde själv lägga sin tyngdpunkt, tillgången på manege och paddock var ännu mer begränsad vilket gjorde att man alltid red ute på varierande (dock mest hårdare) underlag vilket stärkte senor och ligament.
Nu när jag är en bättre ryttare kan jag placera min hästs tyngdpunkt på ett helt annat sätt men kanske ändå inte tillräckligt bra för att uppnå den perfekta jämvikten. Med ökad ryttarskicklighet ställer jag helt andra krav och rider mer på mjukt underlag vilket kan var riktiga "kotdödare", uppvärmning och nervarvning får en helt annan betydelse och krävs på ett annat sätt än tidigare.
Det behöver alltså inte vara så att hästen är mindre hållbar nu än tidigare, det är många gånger ryttaren som har förändrats och därmed har en helt annan påverkan vilken inte alltid är enbart positiv.
De flesta har också bytt häst under en 15 års period och det kan ju hända att nya stjärnan är mer disponibel för skador. Hästar med större gång och mer nerv är också betydligt mer känsliga och delikata att rida och man tenderar ofta att "byta upp sig" med åren om man har tränings- och tävlingsambitioner.
När det gäller sadlar rekommenderar jag att köpa begagnade kvalitetssadlar. En häst kostar för mycket tid och pengar per månad för att man långsamt ska förstöra muskulaturen och hästens arbetsglädje genom dålligt tillpassade sadlar i undermåligt material.
Att man kollar sin sadel en gång per år är väl värda pengar då man kanske annars får vetrinärräkningar, hästmassagekostnader, equiterapeutkostnader som definitivt överstiger kostnaden för en sadelkoll.
Till de som skryter med att aldrig kollat sin sadel, passar lika bra som när man köpte för en herrans massa år sedan måste jag ställa mig tvivlande. Har hästen inte på något sätt förändrats i ryggen på alla dessa år så är den definitivt hindrad av sadeln och du är antagligen för okunnig (och snål) att se och åtgärda detta. Eller så har du haft turen att hitta ett superexemplar till följsam sadel som exakt följer hästens hull och muskulaturförändringar. I så fall vill jag gärna ha sadelmärke och pris
!
Min häst har på 6 år gått från normal mot smal till extra vid bom och nu stoppas den extra vida om eftersom den inte längre ligger lika bra.
Angående foderanalys så är det inte speciellt svårt att fodra med ögat så att den är fin i hull och hårrem MEN man kan inte se ex.vis felbalanser i fosfor/kalcium balansen med blotta ögat. Det bryter ner hästen långsamt och har ingenting att göra med välmåendefläckar i pälsen eller lagom hull. När det nu finns forskning som visar vad som händer i hästkroppen vid fel fodring är det väl vansinnigt att inte använda sig av detta?! Det blir också oftast mycket billigare att fodra rätt än att hålla på och pytsa. Många har också så bra grovfoder att hästen kan klara sig mer eller mindre utan kraftfoder om de får fri tillgång på grovfoder och inte tränas för tävling.
Foderanalys är även det en billig investering för att få behålla sin häst frisk länge.
När de gäller bett och tänder ser jag det också som en självklarhet att se till att hästen inte har ont i sin mun och att bettet är rätt utpassat (nog smalt, kort etc). Jag har en gammal kandarstång hemma som jag SKÄMS att jag har använt! Men alla sa ju att det är snällt med tjocka bett..... Den är definitivt ett incitament för mig att hela tiden försöka inhämta kunskap så att jag blir bättre, mer kunnig och därmed snällare mot min häst!
Jag tror att du TS kanske skulle må bra av att byta stall där det inte var lika stort fokus på tävling och träning. Är det inte roligt så måste du försöka hitta glädjen igen. Jag tror inte heller att du blivit sämre på att rida, utan tvärtom bättre. Och ju bättre man blir desto mer inser man hur dålig man egentligen är. Bättre tränare ställer också mycket högre krav. Det är dessutom stor skillnad på att vara en talangfull ungdom jämfört med en "halvdan" vuxen, man blir inte peppad på samma sätt.
Jag hör att du upplever dina stallkamraters (välmenande) råd som tvång. Det är ditt val att skita i att raspa tänderna, använda en feltillpassad sadel, släppa ut en svettig häst otäckad i vinterkylan men då får du (eller rättare sagt din häst) stå för konsekvenserna.
Kör du med analyserat foder, raspning och sadelkoll en gång per år, korrekt anpassad utrustning så tycker i alla fall jag att du uppfyller de kraven för en ansvarsfull hästägare.
Lycka till att försöka hitta tillbaka till glädjen!
Jag tror att en av anledningarna till att man anser att hästarna är mer skadade idag är att man med tiden lär sig rida bättre än tidigare men ännu inte nog bra.
Om jag jämför med mig själv för 10-15 år sedan så kom jag inte åt hästen på samma sätt utan han kunde själv lägga sin tyngdpunkt, tillgången på manege och paddock var ännu mer begränsad vilket gjorde att man alltid red ute på varierande (dock mest hårdare) underlag vilket stärkte senor och ligament.
Nu när jag är en bättre ryttare kan jag placera min hästs tyngdpunkt på ett helt annat sätt men kanske ändå inte tillräckligt bra för att uppnå den perfekta jämvikten. Med ökad ryttarskicklighet ställer jag helt andra krav och rider mer på mjukt underlag vilket kan var riktiga "kotdödare", uppvärmning och nervarvning får en helt annan betydelse och krävs på ett annat sätt än tidigare.
Det behöver alltså inte vara så att hästen är mindre hållbar nu än tidigare, det är många gånger ryttaren som har förändrats och därmed har en helt annan påverkan vilken inte alltid är enbart positiv.
De flesta har också bytt häst under en 15 års period och det kan ju hända att nya stjärnan är mer disponibel för skador. Hästar med större gång och mer nerv är också betydligt mer känsliga och delikata att rida och man tenderar ofta att "byta upp sig" med åren om man har tränings- och tävlingsambitioner.
När det gäller sadlar rekommenderar jag att köpa begagnade kvalitetssadlar. En häst kostar för mycket tid och pengar per månad för att man långsamt ska förstöra muskulaturen och hästens arbetsglädje genom dålligt tillpassade sadlar i undermåligt material.
Att man kollar sin sadel en gång per år är väl värda pengar då man kanske annars får vetrinärräkningar, hästmassagekostnader, equiterapeutkostnader som definitivt överstiger kostnaden för en sadelkoll.
Till de som skryter med att aldrig kollat sin sadel, passar lika bra som när man köpte för en herrans massa år sedan måste jag ställa mig tvivlande. Har hästen inte på något sätt förändrats i ryggen på alla dessa år så är den definitivt hindrad av sadeln och du är antagligen för okunnig (och snål) att se och åtgärda detta. Eller så har du haft turen att hitta ett superexemplar till följsam sadel som exakt följer hästens hull och muskulaturförändringar. I så fall vill jag gärna ha sadelmärke och pris
!Min häst har på 6 år gått från normal mot smal till extra vid bom och nu stoppas den extra vida om eftersom den inte längre ligger lika bra.
Angående foderanalys så är det inte speciellt svårt att fodra med ögat så att den är fin i hull och hårrem MEN man kan inte se ex.vis felbalanser i fosfor/kalcium balansen med blotta ögat. Det bryter ner hästen långsamt och har ingenting att göra med välmåendefläckar i pälsen eller lagom hull. När det nu finns forskning som visar vad som händer i hästkroppen vid fel fodring är det väl vansinnigt att inte använda sig av detta?! Det blir också oftast mycket billigare att fodra rätt än att hålla på och pytsa. Många har också så bra grovfoder att hästen kan klara sig mer eller mindre utan kraftfoder om de får fri tillgång på grovfoder och inte tränas för tävling.
Foderanalys är även det en billig investering för att få behålla sin häst frisk länge.
När de gäller bett och tänder ser jag det också som en självklarhet att se till att hästen inte har ont i sin mun och att bettet är rätt utpassat (nog smalt, kort etc). Jag har en gammal kandarstång hemma som jag SKÄMS att jag har använt! Men alla sa ju att det är snällt med tjocka bett..... Den är definitivt ett incitament för mig att hela tiden försöka inhämta kunskap så att jag blir bättre, mer kunnig och därmed snällare mot min häst!
Jag tror att du TS kanske skulle må bra av att byta stall där det inte var lika stort fokus på tävling och träning. Är det inte roligt så måste du försöka hitta glädjen igen. Jag tror inte heller att du blivit sämre på att rida, utan tvärtom bättre. Och ju bättre man blir desto mer inser man hur dålig man egentligen är. Bättre tränare ställer också mycket högre krav. Det är dessutom stor skillnad på att vara en talangfull ungdom jämfört med en "halvdan" vuxen, man blir inte peppad på samma sätt.
Jag hör att du upplever dina stallkamraters (välmenande) råd som tvång. Det är ditt val att skita i att raspa tänderna, använda en feltillpassad sadel, släppa ut en svettig häst otäckad i vinterkylan men då får du (eller rättare sagt din häst) stå för konsekvenserna.
Kör du med analyserat foder, raspning och sadelkoll en gång per år, korrekt anpassad utrustning så tycker i alla fall jag att du uppfyller de kraven för en ansvarsfull hästägare.
Lycka till att försöka hitta tillbaka till glädjen!
