gadriel
Trådstartare
Jag vet att de är en känslig fråga men jag börjar mer och mer rikta in mig på att kastrera vår hund men tycker det är så svårt att ta beslutet när hälften man träffar tycker det är en bra idé och hälften tycker man är knäpp
Anledningen till att jag starkt överväger det är att hunden för jag vet inte vilken gång i ordningen nyss pinkade revir inne. Det börjar bli så lessamt att torka pink och jag börja bli rädd att han ska pinka hos andra. Pinkar han hos vår kompis vi brukar samlas hos på helgen så är han nog inte välkommen dit mer. Han har redan pinkat hos två kompisar som har hundar.
Hade jag haft andra hundar eller haft hundar på besök här så hade jag tyckt det var lite mer ok men vi har verkligen inte haft en enda hund på besök här.
Detta är inget som kommit just nu utan han har gjort det några gånger sen han blev könsmogen (ca 6 mån) till nu (1 år gammal), sist var det två veckor sen (och då gjorde han det tre gånger på 2 dar). För två veckor sedan när han gjorde det sist upplevde jag honom som väldigt "hormonig", ofokuserad, försökte markera hela tiden utomhus, mer gnällig och svårt att varva ner än vanligt.
Det känns inte riktigt som det "har med åldern" att göra utan mer som han har massor med hormoner i kroppen som han inte vet vad han ska göra av. Därför känns de inte heller som att det komemr sluta av sig självt heller.
Han är också ganska stressad och har svårt att koppla av fastän vi hela tiden jobbar med att varva ner honom (givetvis får han motion och stimulans också).
Är jag verkligen dum som kastrerar honom i det här läget?
*ledsen hundägare*
Anledningen till att jag starkt överväger det är att hunden för jag vet inte vilken gång i ordningen nyss pinkade revir inne. Det börjar bli så lessamt att torka pink och jag börja bli rädd att han ska pinka hos andra. Pinkar han hos vår kompis vi brukar samlas hos på helgen så är han nog inte välkommen dit mer. Han har redan pinkat hos två kompisar som har hundar.
Hade jag haft andra hundar eller haft hundar på besök här så hade jag tyckt det var lite mer ok men vi har verkligen inte haft en enda hund på besök här.
Detta är inget som kommit just nu utan han har gjort det några gånger sen han blev könsmogen (ca 6 mån) till nu (1 år gammal), sist var det två veckor sen (och då gjorde han det tre gånger på 2 dar). För två veckor sedan när han gjorde det sist upplevde jag honom som väldigt "hormonig", ofokuserad, försökte markera hela tiden utomhus, mer gnällig och svårt att varva ner än vanligt.
Det känns inte riktigt som det "har med åldern" att göra utan mer som han har massor med hormoner i kroppen som han inte vet vad han ska göra av. Därför känns de inte heller som att det komemr sluta av sig självt heller.
Han är också ganska stressad och har svårt att koppla av fastän vi hela tiden jobbar med att varva ner honom (givetvis får han motion och stimulans också).
Är jag verkligen dum som kastrerar honom i det här läget?
*ledsen hundägare*