När är de dax?

[Kickis]

Gamlingen, nordsvensk valack på 29 år, börjar bli lite stel i lederna. Har svårt att ställa sig upp när han legat, stel när man ska lyfta hovarna osv. Men lite svårt att veta hur ont han har i övrigt. Man vill ju inte att han ska lida. Så hur vet man att de är dax att ta farväl?

 

[ameo]

USCH!
Det är MYCKET svårare att fatta "det sista beslutet" när symptomen kommer smygande än när det händer nåt akut så att hästen måste avlivas snabbt...
Ett råd kanske kan vara att be några vänner till dig hjälpa dig att se på honom när det börjar bli dags, för risken är att man själv blir lite hemmablind på den fronten.

Vår granne här hade en hund som han väntade lite för länge med (HELKASSA höfter o armbågar), just för att han inte hade nån som puttade på honom att avsluta det hela. Vi hintade lite, men det gick inte riktigt fram...
Och när det väl var dags så SÖKTE faktiskt grannen bekräftelse att han gjorde rätt innan han tog steget, självklart stöttade vi honom till 200% när han väl fattat beslutet!

 

[Kickis]

Ja, de känns jätte jobbigt. Ena dan ser han så trött och hängig ut och nästa pigg och glad. Och visst, han är stel, men frågan är hur mycket han lider av det. Är han bara stel eller har han även ont av det?

 

[Rie]

Vi tog bort gammelpållan när hon var 28 just pga att hon började få svårt att kliva upp.
Jag ville inte hitta henne när hon hade ramlat och brutit sig eller liknande.
När vi hade bokat trotjänaravlivning några dagar senare (han kunde inte komma tidigare) hann hon ändå bli såpass mycket sämre att hon ramlat och slagit ögat, lyckligtvis inte illa.
Men det kan gå fort.
Jag saknar henne fruktansvärt, men skulle göra samma sak igen utan tvekan.
Jag vet de som väntat för länge- inte settt/velat se hur det var fatt - och de ångrar sig bittert.
"Varför väntade jag så länge?" osv...

Fråga någon som känner hästen hyfsat men som inte ser den varje dag. Den personen ser nog bättre hur pass mycket sämre hästen har blivit.

 

[bibban]

Säger som de andra, låt någon titta på hästen som inte ser den varje dag.
Ett tips kan också vara att ta ut en veterinär som du känner och litar på, som kan gå igenóm hästen och hjälpa dig fatta rätt beslut.
Förstår att det känns svårt, och ofta är det nästan värst innan man har fattat beslutet, och går och funderar på hur man skall göra....

bibban

 

[Cattis_E]

Har gått igenom samma sak (i februari).
Har veterinären tittat på hästen? (den veterinär jag hade var rätt bra på att avgöra om hon hade ont eller inte).
Har han några problem med att resa sig på morgonen?
Rör han sig mycket i hagen?
Hänger han med övriga hästar (behöver inte nödvändigtvis springa lika fort som de när de springer) eller undviker han att trava/galoppera och skrittar i stället efter?
Har ni ställt av honom helt? Det kan de faktiskt också bli hängiga av.
Min gammeltant tömkörde jag ett par dagar i veckan när jag inte red henne längre eftersom hon annars blev hängig för att hon aldrig fick följa med när stallkompisen motionerades.
När jag bestämde mig för att det var dags syntes det rätt bra på henne. Dels tog det lite tid innan hon tog sig upp på morgonen (trots att hon hade varma täcken för det var mycket kallt ute och därmed också kallare i stallet under hennes sista veckor) dels var livsglädjen mycket mindre. Man såg att det var jobbigt. Men det gick som sagt mycket snabbt. Visst var hon stel innan vi funderade på avlivning också men från att vi upptäckte att hon var hängig gick det inte mer än någon vecka tills det att hon var borta..
Hoppas det här kan hjälpa dig i dina funderingar kring beslutet.

 

[Tokmaja]

Om han har svårt för att resa sig kan det väl börja närma sig "dax" kan man kanske tycka.
Vad gör han förrutom att gå i hagen?
Även om det är jobbigt kanske det är dax redan nu.
Kan han ridas eller går han bara och väntar på sin tid?

Jag har sagt det (lätt att säga före... ) att den dagen hon börjar få det jobbigt att resa sig upp, hellre står än ligger osv ska jag avsluta hennes lidande.
men det är som sagt lätt att säga nu när hon fortfarande inte har några problem med det..
(hon är 23)

 

[Jen80]

Du märker när det är dags...läs av din hästs ögon, de berättar allt. Den dagen han ser bedjande på dig, lyft luren...

Är han så pass stel att han har svårt att ställa sig upp när han legat ner, eller när hovarna ska lyftas...ja då ska du nog börja fundera. Vintern är kall och sätter sig gärna i lederna. Ta vara på din vän - tänker på dig!

Kram Jenny

 

[Nina83]

Tänkte bara tipsa om gurkmeja som ofta hjälper mot stelhet i lederna. Värt att prova och se om det kan bli bättre iaf?

 

[Kickis]

Han går på lösdrift med mina två ston. Han springer med dem i hagen, fast de går ju inte lika fort. Han brukade inte ligga ner (har inte gjort de de senaste 10 åren) tills mina ston kom hit i våras (hade ett russ som sällskap förut men som gick bort förra vintern), men då mina ston ofta ligger och sover på förmiddagarna gör han de gärna med. Men han har ju då vissa problem med att komma upp och är sedan stel när han går. Han har inte heller dirket blivit riden på ca 10 år, vart pensionär i hagen som är ca 4 ha stor, så de rör sig endå en hel del. I sommras hade min syster sitt sto här på bete och han blev jätte klär i henne. När hon sedan flyttade hem henne blev han plötsligt så gammal och trött. Tyvärr kan hon inte ha sin häst hos mej då min lösdrift inte är tillräckligt stor (och hon bor för långt bort) Skulle vilja testa gurkmeja men vet inte vart man får tag på det?

 

[Nina83]

Kolla på någon stor typ ICA-affär, Willys t.ex. Där brukar de ha billigt och på storpack. Annars kan du besöka någon affär som drivs av invandrare, de brukar ofta ha lite mer ovanliga kryddor, och till billigare pris.

En dyrare version av gurkmeja är glucosamin eller hur det stavas. Det kan du köpa för en dyr peng på t.ex. Granngården.

Om du söker på glucosamin eller gurkmeja i arkivet så bör du hitta en hel del trådar med rekommendationer om hur mkt man ska ge och så.

Hur äter hästen då? Har han börjat få problem med tänderna eller hullet? Om så inte är fallet tycker jag verkligen du ska försöka råda bot med gurkmejan innan du funderar på avlivning.. Än är det ju bara höst, vintern kommer inte än.

Kanske skulle han må bra av att få komma ut på små skogspromenader några gånger i veckan?

 

[Kickis]

Tyvärr är han för ömfotad så att de är svårt att komma ut till skogen (för mycke hårda grusvägar dit) då han är barfota.
Han äter bra och är till och med lite överviktig, men de kan kanske behövas till vintern. Gurkmeja, är de typ en krydda, så jag ska leta i kryddhyllan kanske?

 

[Nina83]

Sök på tidigare trådar, jag kan inte så mkt om gurkmeja mer än att det ger ökad ledvätska som brukar vara nedsatt på äldre individer. Så det smörjer liksom lederna.

Är han ömfotad kanske du ska slå på skor och sulor? Eller han kanske har skor redan?

Nja, övervikt är ju inte särskilt bra för benen och kroppen, blir ju en extra belastning. Har du höanalys på höet så du vet att han får i sig nog med proteiner? Äldre individer har ofta lika högt proteinbehov som unghästar, alltså 6,5 g smrp per MJ.

 

[Kickis]

Han har aldrig gått att sko, då han inte gillar att man lyfter hovarna. Och med övervikt menar jag inte att han är fet, bara lite över normal hull. Vilket jag inte tror gör nått då de börja bli kall ute. Han år ju på lösdrift. Har fri tillgån till ensilage med höga protein värden.

 

[Welsh]

Det börjar närma sig dags när man får såna tankar. Oftaär det mer än dags då. Jag fick sådana tankar med min älskade gammelhund. Jag tänkte att snart men inte riktigt ännu en längre period. När vi en dag akut tog bort henne så förstod jag att jag borde ha tagit beslutet redan första gången som jag fick den tanken. I mitt undermedvetna så visste jag redan då att hon led och inte trivdes med livet längre. Är det inte därför vi börjar tänka åt det hållet, för att vi innerst inne börja känna att det dags att ta farväl? Sen är det så jobbigt att man gärna slår i från sig tanken och det hinner gå ett tag innan man verkligen tar till dig den bistra sanningen. Gör honom en tjänst inför vintern och ta farväl innan det händer något. Det är ett jobbigt beslut att ta bort en älskad vän men det är ännu jobbigare att ta bort en vän som man behållit ett tag till för sin egen skull. Lider med dig.