Namnbyte

[MML]

Finns det någon här som har koll på hur det går till när man byter förnamn? Är det en krånglig process, hur lång tid tar det, behöver man själv informera alla möjliga ställen som har ens personuppgifter etc. Allt är av intresse!

Dottern, 17 år, vill byta namn. Hon menar att hon egentligen tycker om sitt "gamla" namn (Emma), men att det är kopplat till allt för många negativa associationer och minnen vilket gör att hon upplever det som en "trigger". Vi trodde först att det "bara" var en idé hon fått för sig på grund av omständigheter just nu, men hon har förklarat att hon tänkt på det en längre tid och att beslutet har "växt fram" hos henne. Hon känner att ett namnbyte skulle hjälpa henne att "ta tillbaka sin identitet", som hon upplever sig ha förlorat.

Det låter väldigt rimligt, tycker jag, och hon får ju hur som helst byta namn själv när hon fyller 18. För henne känns det dock mer "akut" än att kunna vänta i nästan ett år till. Samtidigt tycker jag (och andra vuxna omkring henne) att ett namnbyte är en ganska stor sak som bör vara väl genomtänkt. Vi har därför enats om att den första juni ska hon få skicka in om namnbyte, om det fortfarande är vad hon vill. På så vis får hon några månader att "landa" i beslutet och se om det är rätt för henne, vara säker på att hon hittat "rätt" namn etc. Samtidigt ger det också mig lite tid för att förbereda mig på vad jag behöver veta.

Jag har koll på att minderåriga behöver ansöka via inskickad/inlämnad blankett, som ska skrivas på av vårdnadshavare. Jag vet också att det är en mindre avgift för ansökan om namnbyte. Det är kanske mest att höra andras erfarenheter, få veta om/var vi själva behöver ändra namnet o.s.v. som är av intresse.

Vidare funderar jag på hur man "bör" tänka kring att byta eller lägga till namn. Dottern heter nu Emma Filippa Efternamn, men vill byta till Nyttnamn Filippa Efternamn. Jag och hennes pappa lutar mer åt att det kanske är bättre att även behålla Emma (Nyttnamn Emma Filippa Efternamn), så att hon, om hon i framtiden vill, kan "gå tillbaka" till Emma. Detta främst då hon själv uttryckt att hon egentligen trivs med namnet, men inte med allt jobbigt hon upplever "hör ihop med det". Vi tänker att om hon i framtiden kommer att känna sig mer "fri" från de negativa associationena, kanske hon kommer att vilja använda det namnet igen. Om hon då behåller det är det gratis (och förmodligen mycket enklare?) att byta tilltalsnamn mellan de befintliga förnamnen.

Finns det något som är bra att känna till inför ett eventuellt namnbyte, som kan upplevas som ett hinder/oväntat jobbigt eller liknande? Hur lätt/svårt har det varit för omgivningen att anpassa sig till det nya namnet?

 

[sthu]

Jag bara gick in på Skatteverkets hemsida och bytte. Busenkelt.

 

[MML]

Jag bara gick in på Skatteverkets hemsida och bytte. Busenkelt.

Vad jag förstår fungerar det bara för vuxna, inte för minderåriga.
Behövde du inte själv ändra uppgifterna någonstans (tänker t. ex. inom vården, hos företag som har personuppgifterna sparade etc.)?

 

[sthu]

Vad jag förstår fungerar det bara för vuxna, inte för minderåriga.
Behövde du inte själv ändra uppgifterna någonstans (tänker t. ex. inom vården, hos företag som har personuppgifterna sparade etc.)?

Nej, jag behövde inte ändra någonstans. Men jag är inte så noga med mitt namn, har dubbelnamn så vilket som en förnamnen funkar för mig.

 

[Elementary]

Alla ställen som går efter Skatteverkets uppgifter ändrar själva. Bank, skola, vården osv. Har man tät kontakt med vårdpersonal kan det vara bra att förvarna och hålla lite koll på att allt ändras korrekt överallt men det ska inte vara svårt. Det jag fick ändra själv var saker som adressuppgifter i näthandeln, men mycket mer än det kan jag inte minnas. Det tar ett par veckor för namnbytet att gå igenom. Det man bör hålla koll på är ju identitetshandlingar och att allt förnyas rätt där.

Tror faktiskt det är en fördel att inte vara myndig när man byter namn eftersom man inte har så mycket som står i ens eget namn så att säga. Själv var jag 19-20 eller nåt när jag bytte och det gick väldigt smidigt eftersom min mamma fortfarande stod för i princip allt (jag bodde i en bostadsrätt hon ägde osv). Det var inte mycket jag behövde dubbelkolla.

Jag bytte efter att ha använt ett nytt namn till vardags sedan jag var 16 eller så och även för mig var namnbytet ett sätt att bli av med alla negativa associationer kopplade till det gamla namnet. Nästan alla i mitt ”nya liv” kallade mig därför redan det nya namnet långt innan jag orkade skicka in blanketten. Den som hade svårast för namnbytet var min mamma. För några år sedan berättade hon dock att hon tyckte att mitt nya faktiskt är finare

Jag rekommenderar tyvärr inte att behålla det triggande förnamnet. Skulle hon senare vilja byta tillbaka är förhoppningsvis inte avgiften ett problem. Anledningen är att trots att jag har mitt första förnamn som tilltalsnamn så har jag några gånger blivit tilltalad som mitt andra förnamn (som varit samma sedan födseln) i allt ifrån vårdsituationer till samtal från telefonförsäljare. Nu är inte det ett problem eftersom namnet inte är triggande utan jag blir mest fundersam på varför de gör så. De måste ju bara valt ett av namnen själva? Hur som helst är risken att nån tilltalar henne med det triggande namnet alltså inte helt borta och då tycker jag att det känns tryggare att stryka namnet helt för stunden.

För mig har det enbart varit positivt att byta namn. Hoppas det bli bra för din dotter också

 

[Tonto]

Jag har bytt namn, det var enkelt och behövde inte ändra namn på annat än t.ex webbshoppar osv.

Om man är känslig för att människor säger fel/glömmer bort etc kan det nog vara jobbigt, men det är inget som bekymrar mig.

 

[Clabbe]

Vad jag förstår fungerar det bara för vuxna, inte för minderåriga.
Behövde du inte själv ändra uppgifterna någonstans (tänker t. ex. inom vården, hos företag som har personuppgifterna sparade etc.)?

https://skatteverket.se/privat/etja...tter/info/7500.4.515a6be615c637b9aa47770.html
Ni skriver ut blanketten och fyller i hur hon vill ha det efter ändring. Samtliga vårdnadshavare samt barnet skriver under och ni postar den till Skatteverket. Ni måste betala in 250 kr innan ärendet hanteras av Skatteverket. Bör gå ganska fort.

Eventuella pass, id-kort, körkort måste bytas till nya namnet, så om ni ska ut på nån flygresa snart så kanske vänta med att byta namn.

 

[warg]

När det gäller byte av förnamn är det dessutom viktigt att ni alla runtomkring är noga med att använda det nya namnet och inte acceptera att en faster eller morbror fortsätter använda det gamla namnet. Jag försökte ändra tilltalsnamn till hela mitt dubbelnamn när jag började högstadiet (hade tidigare blivit kallad bara sista halvan). Då jag gick kvar i samma klass var det jättesvårt, då de som var runt mig var vana vid ett namn och inte hade förståelse för att jag ville bli kallad hela namnet. Jag gav faktiskt upp efter ett tag.

 

[Tokyo]

Jag har bytt namn. Mycket smidigt och enkelt via skatteverket, men jag håller med om att det är viktigt att inte acceptera att folk säger det gamla namnet. 95% av alla i mitt liv kallar mig för rätt namn, men en del glömmer/slarvar och jag avskyr det. Mitt bästa knep är att helt enkelt inte lyssna när någon säger fel namn, jag låtsas inte höra dem alls och svarar bara när de sagt rätt. Har dock en vän/bekant som "outade" mitt namnbyte till ett nyare kompisgäng och det gjorde faktiskt ont. Jag förstår att hon inte menade något illa, men jag tycker folk borde ha respekt för att man byter namn av en anledning. Det gamla namnet är kopplat till så mycket sorg och smärta och det har aldrig varit den jag är, för mig blev det världens lättnad att äntligen byta och då är det jobbigt att bli påmind om det man lagt bakom sig.

 

[Pilot]

Jag har haft några kompisar som bytt. En valde i 30 års ålder att byta tillbaka till sitt första tilltalsnamn.
De andra trivs väldigt bra i sina "nya" namn och innan de bytte på riktigt så testade de genom att familj och vänner använde det nya först för att känna på det.
Jag tycker din dotter resonerar klokt och även om jag förstår att ni inte vill att hon ska byta för att hon fått ett "infall" så tycker jag att om hon närmar sig 18 att hon kan få bestämma själv vad hon vill heta i för- och mellannamn.

 

[MML]

Tack snälla för era delade tankar och erfarenheter! Det känns fint att höra om positiva erfarenheter av att byta namn, och att det tycks gå så smidigt.

Jag tycker att det var en bra poäng som lyftes, att det är en fördel att byta innan man står på så mycket egna kontrakt etc. Det har jag inte tänkt på tidigare, men det låter givetvis rimligt!

Dottern har varit tydlig med att hon inte kommer att lyssna på det "gamla" namnet längre, så jag både tror och hoppas att de flesta i hennes nätverk kommer att "lära sig" det nya namnet snabbt. Det är nog svårast att lära om för mig och hennes pappa, men självklart vill vi respektera och stötta hennes val och vi gör vårt bästa för att inte råka säga det "gamla" namnet.

Självklart är det dottern som själv får välja sitt namn, men jag tror det är bra att prata kring det och låta det ta lite tid. Inte för att vi vill styra hennes val, men vi kanske har lite andra perspektiv som kan vara bra för henne att ha i åtanke. Jag tror också att det är lätt att vilja att allt ska hända nu när man är 17 år, och risken kanske är att det blir ett lite förhastat beslut. Nu tror jag inte att dottern kommer ändra sig om sitt nya tilltalsnamn, men jag tänker att det nog ändå är bra att hålla fast vid en "test-period" på några månader.

 

[Septicemia]

Jag har bytt namn, det var enkelt och behövde inte ändra namn på annat än t.ex webbshoppar osv.

Om man är känslig för att människor säger fel/glömmer bort etc kan det nog vara jobbigt, men det är inget som bekymrar mig.

Jag har samma erfarenhet som du. Bytte tilltalsnamn som när jag var 19 (behöll inte det gamla) och det enda jag behövde ändra själv var på webshoppar.

Det är 16 år sedan nu och jag har aldrig ångrat det beslutet, inte ens reflekterat över att det är ett alternativ att ändra tillbaka

 

[Tranan]

En av det bästa saker jag har gjort är att byta förnamn.
och det är ingen sår process, tror att det är bara att pröva.

 

[Kakis]

Jag har en nära släkting som inte trivdes med sitt namn. Hen är under 18. De fick råd att lägga till det önskade namnet som tilltalsnamn men att inte ta bort det gamla namnet. Då är det fritt fram för hen att välja om hen själv vill ta bort det när hen fyllt 18. Det gick snabbt och smidigt att göra själva namnbytet. Tar dock lite längre tid för äldre släktingar att lära sig använda rätt namn.

 

[molou]

Pro Tip: Alla som känt henne innan sitt namnbyte kommer att tänka, referera och minnas henne som sitt första förnamn. Vem bryr sig om vad man heter egentligen?
Namn sätter sig i folks ryggmärg vilket gör det nästan omöjligt att "tänka om".
Mitt råd är att börja med att prata med en psykolog och ta i tu med de negativa associationerna hon har till sitt namn. Att byta namn innebär bara en massa krångel, förvirringar och obekväma situationer. Jag hade inte bytt! En kompis till mig hatade sitt namn och bytte vid 18 års ålder eftersom att hens föräldrar inte godkände det. Hen bytte tillbaka efter 5-6 år eftersom att alla som känt henne innan fortsatte att kalla hen sitt födelsenamn, hon tröttnade på att förklara sig hela tiden varför hen heter X och inte Y.

 

[Elementary]

Pro Tip: Alla som känt henne innan sitt namnbyte kommer att tänka, referera och minnas henne som sitt första förnamn. Vem bryr sig om vad man heter egentligen?

Löjligt och helfel på så många sätt. Vadå "vem bryr sig"? Många bryr sig om sina egna namn och lägger stor vikt vid vad de heter och kallas (och tyvärr lägger alldeles för många sig i vad andra heter också). Jag har inga som helst problem att tänka på den här personen tråden gäller som sitt nya namn och för alla i min närhet är jag helt klart mitt nya namn och inget annat. Vadå sätta sig i ryggmärgen? En vettig person har inga som helst problem att kalla nån för ett nytt namn (även om man då och då kan komma av sig i början). Det har inte inneburit minsta "krångel, förvirringar och obekväma situationer" runt mig på grund av mitt namnbyte.
Bara för att en person du känner haft skitstövlar som inte respekterar personen runt sig betyder inte det att alla människor fungerar så.

 

[_Elly_]

Pro Tip: Alla som känt henne innan sitt namnbyte kommer att tänka, referera och minnas henne som sitt första förnamn. Vem bryr sig om vad man heter egentligen?
Namn sätter sig i folks ryggmärg vilket gör det nästan omöjligt att "tänka om".
Mitt råd är att börja med att prata med en psykolog och ta i tu med de negativa associationerna hon har till sitt namn. Att byta namn innebär bara en massa krångel, förvirringar och obekväma situationer. Jag hade inte bytt! En kompis till mig hatade sitt namn och bytte vid 18 års ålder eftersom att hens föräldrar inte godkände det. Hen bytte tillbaka efter 5-6 år eftersom att alla som känt henne innan fortsatte att kalla hen sitt födelsenamn, hon tröttnade på att förklara sig hela tiden varför hen heter X och inte Y.

Tja du verkar ha märkliga intressen........


https://www.bukefalos.se/threads/vill-byta-namn.1518321/page-7#post-20309976
https://www.bukefalos.se/threads/byta-tilltalsnamn.1522200/

 

[MML]

Pro Tip: Alla som känt henne innan sitt namnbyte kommer att tänka, referera och minnas henne som sitt första förnamn. Vem bryr sig om vad man heter egentligen?
Namn sätter sig i folks ryggmärg vilket gör det nästan omöjligt att "tänka om".
Mitt råd är att börja med att prata med en psykolog och ta i tu med de negativa associationerna hon har till sitt namn. Att byta namn innebär bara en massa krångel, förvirringar och obekväma situationer. Jag hade inte bytt! En kompis till mig hatade sitt namn och bytte vid 18 års ålder eftersom att hens föräldrar inte godkände det. Hen bytte tillbaka efter 5-6 år eftersom att alla som känt henne innan fortsatte att kalla hen sitt födelsenamn, hon tröttnade på att förklara sig hela tiden varför hen heter X och inte Y.

Det är förstås väldigt tråkigt för din vän (och för dig) att era namnbyten inte accepterats av er omgivning!

Jag vill dock säga att jag inte håller med om det du inleder ditt inlägg med. Dottern har nu använt sitt nya namn i några veckor (men inte bytt "på riktigt" ännu) och det har verkligen inte varit några problem! Det har inte alls varit omöjligt att tänka om. Om jag och dotterns pappa klarar att redan tänka på henne och referera till henne som sitt nya namn, så har jag väldigt svårt att föreställa mig att det skulle vara svårare för gemene man i hennes omgivning.

Det har inte ens varit några problem i kontakt med t. ex. vård och myndigheter. Dottern har helt enkelt sagt "Jag ska byta namn till X, så jag vill bli kallad för X nu" och så har hon kallats för X. Jag har insett att jag nog oroat mig helt i onödan för att något skulle upplevas som svårt eller krångligt med att byta namn!

 

[lil-sis]

Pro Tip: Alla som känt henne innan sitt namnbyte kommer att tänka, referera och minnas henne som sitt första förnamn. Vem bryr sig om vad man heter egentligen?
Namn sätter sig i folks ryggmärg vilket gör det nästan omöjligt att "tänka om".
Mitt råd är att börja med att prata med en psykolog och ta i tu med de negativa associationerna hon har till sitt namn. Att byta namn innebär bara en massa krångel, förvirringar och obekväma situationer. Jag hade inte bytt! En kompis till mig hatade sitt namn och bytte vid 18 års ålder eftersom att hens föräldrar inte godkände det. Hen bytte tillbaka efter 5-6 år eftersom att alla som känt henne innan fortsatte att kalla hen sitt födelsenamn, hon tröttnade på att förklara sig hela tiden varför hen heter X och inte Y.

Alla vettiga människor kommer att anstränga sig för att använda det nya namnet.

 

[MML]

Alla vettiga människor kommer att anstränga sig för att använda det nya namnet.

Det är min uppfattning också. Mig veterligen har ett fåtal råkat säga dotterns "gamla" namn till henne, och då direkt rättat sig och bett om ursäkt.

Även bekanta som inte pratat direkt med dottern verkar i regel vilja säga rätt. Har de en gång fått höra att dottern använder ett annat namn, anstränger de sig och frågar "Hur är det med Livia?" i stället för "Hur är det med Emma?".

Människor verkar, överlag, väldigt motiverade att respektera sådana önskemål. Det känns väldigt fint!