H
Honeypixie
Jag tyckte inte att tråden passade klockrent in någonstans, så den fick hamna här. Flytta på den om den ligger galet!
Här är mina funderingar: Jag köpte min första häst, en Fjording, i augusti. Det stod snart klart att hon var en ovanligt svår häst, men olater som förmodligen är befästa sedan länge. Hon använder ren råstyrka när något inte passar sig; rammar mig, sliter sig... När jag gjort mina många tappra försök att verkligen gå in för att vinna ledarskapet så har det slutat med att hon blivit totalt omöjlig att ha att göra med, jävlats med mig i ren protest, stuckit med mig, bockat, stegrat sig, slitit omkull mig osv. Jag har inte motivationen att lägga den tid och energi som skulle krävas för att få bukt med henne, och det är även för min egen säkerhet som jag nu ska sälja henne.
Istället har jag nu tagit ett kallblodssto på foder. Det rör sig om en häst som i mina ögon är helt sagolikt vacker, och som jag föll för mycket på grund av hennes milda, vänliga utstrålning, att hon flyttar sig så bra för skänkeln, är lite NH-hanterad, hoppglad och allmänt positiv. Hon är till salu, men jag tog henne på foder till att börja med eftersom hon verkade ha ont i munnen och kastade oavbrutet med huvudet under provridningen.
Nu har problemen med hakar och foderficka med inflammerat tandkött åtgärdats, men kasten med huvudet är kvar. Efter några veckor har även andra problem blivit alltmer kännbara: Hon är snabb att stegra när något inte passar henne, hon är inte alls trafiksäker, och kasten med huvudet blir till slut till bockningar i både trav och galopp.
Nu till mina frågor:
1. Är såna här problem sånt man får räkna med då man skaffar en häst i 20000 kronors-klassen? Får man helt enkelt ta för givet att säljaren alltid håller tyst om en massa problem och olater, och räkna med att få rida till eller jobba järnet med att få bukt med olater? Är det bara att glömma tanken på att hitta en "färdig" häst i den prisklassen?
2. Är jag bara otålig som är uppgiven med häst nummer två efter tre veckor eftersom första hästen var så besvärlig?
3. Jag är ute efter en trevlig häst, gör inget om den är lite äldre, att rida skogsturer med, hoppa uppåt en meter med för skojs skull, som inte behöver vara superbra utbildad men som ska gilla att jobba, vara hyfsat känslig för hjälperna och ha lite egen motor. Är det för höga krav på en häst för runt 20000 kronor? Är jag naiv eller har jag otur?
Här är mina funderingar: Jag köpte min första häst, en Fjording, i augusti. Det stod snart klart att hon var en ovanligt svår häst, men olater som förmodligen är befästa sedan länge. Hon använder ren råstyrka när något inte passar sig; rammar mig, sliter sig... När jag gjort mina många tappra försök att verkligen gå in för att vinna ledarskapet så har det slutat med att hon blivit totalt omöjlig att ha att göra med, jävlats med mig i ren protest, stuckit med mig, bockat, stegrat sig, slitit omkull mig osv. Jag har inte motivationen att lägga den tid och energi som skulle krävas för att få bukt med henne, och det är även för min egen säkerhet som jag nu ska sälja henne.
Istället har jag nu tagit ett kallblodssto på foder. Det rör sig om en häst som i mina ögon är helt sagolikt vacker, och som jag föll för mycket på grund av hennes milda, vänliga utstrålning, att hon flyttar sig så bra för skänkeln, är lite NH-hanterad, hoppglad och allmänt positiv. Hon är till salu, men jag tog henne på foder till att börja med eftersom hon verkade ha ont i munnen och kastade oavbrutet med huvudet under provridningen.
Nu har problemen med hakar och foderficka med inflammerat tandkött åtgärdats, men kasten med huvudet är kvar. Efter några veckor har även andra problem blivit alltmer kännbara: Hon är snabb att stegra när något inte passar henne, hon är inte alls trafiksäker, och kasten med huvudet blir till slut till bockningar i både trav och galopp.
Nu till mina frågor:
1. Är såna här problem sånt man får räkna med då man skaffar en häst i 20000 kronors-klassen? Får man helt enkelt ta för givet att säljaren alltid håller tyst om en massa problem och olater, och räkna med att få rida till eller jobba järnet med att få bukt med olater? Är det bara att glömma tanken på att hitta en "färdig" häst i den prisklassen?
2. Är jag bara otålig som är uppgiven med häst nummer två efter tre veckor eftersom första hästen var så besvärlig?
3. Jag är ute efter en trevlig häst, gör inget om den är lite äldre, att rida skogsturer med, hoppa uppåt en meter med för skojs skull, som inte behöver vara superbra utbildad men som ska gilla att jobba, vara hyfsat känslig för hjälperna och ha lite egen motor. Är det för höga krav på en häst för runt 20000 kronor? Är jag naiv eller har jag otur?